2011 i ord.

Nå, vet du vad en åsiktstaliban är? Inte? Ej heller vad en padda (inte groddjuret), knytkonferens eller vad uggling är?

Kanske vet du ändå, men det gjorde du troligtvis inte förra året. Orden ovan finns alla på svenska Språkrådets nyordslista för 2011 och listan har precis publicerats. Min favorit är vobba.

Förklaringen till alla ord finns hos just Språkrådet, klicka här.

När orden blir historia.

Hittade denna (och en del annat) i några gamla väskor. Intressant är att just detta brev finns omnämnt i historien. Att ett brev, nedsläppt på rätt plats, av rätt person, på rätt flygfarkost, fastnat i historien är ändå rätt kul.

Framsida:

Baksida:

Varför då tänker du? Jag ger dig en ledtråd via vidhängande länkar:

larsan13.files.wordpress.com

Utdrag av Svenska dagbladets årsbok (Runeberg)

Merord igen.

Ordleken fortsätter. Tidigare exempel kan du läsa om här...

När vägen saknar mening och mål och du sitter där i din bil och undrar varför du ska svänga just här när du egentligen känner för att åka rakt fram, då har du kanske kommit till ett vägskäl?

Hasseåtage var finurliga de. De visste ju att när väggar fyller jämna år är det lister som går runt. Jag undrar ändå inte om... när en smart person klurat ut att det är klokt att täcka klumpigt beskurna tapetvåder på väggarna med avlånga träbitar... är det det vi kallar vägglist?

Och när det i april töat ordentligt ute, all snö är borta, men salt, grus och skräp skitar ner våra diken. Då borde en speciellt framavlad nordbo sättas in och göra naturen naturligare igen, speciellt utmed vägarna. Vi kallar detta biologiska under för vägren...

Vinterrepris.

Nej, det är inte populärt detta med det vita på marken. Även om det är en fördel med ljusare december, så är nackdelarna legio. Så vi kör väl en repris...

Andra liknande 4 raders hittar du här.

Är troll vackra eller fula?

Medan adventsstormen viner utanför huset delar jag gärna tre ord som delvis förbryllar mig.

Buff. Sjöng för yngsta sonen vid läggdags hans favorit "Trollmor". Något förbryllad är jag över hans fascination och skräckblandade förtjusning när jag kittlar honom i samband med trollmors allra vackraste ord: Buff. Ord? Innebär det att jag kan lägga det på Wordfeud? Att jag kan stoppa in det i en vardagskonversation? Och vad i hela tiden betyder det? Egentligen? Förklaring mottages tacksamt. Buff.

Förtrollning. Kan ju vara märkvärdigt vackert och även riktigt fult. Fult som ett troll har du ju hört, men även trolskt vackert. Så när ska vi bestämma oss för om troll är vackra, fula, dumma, kloka eller något annat. För idag vet vi ju inte riktigt. Och är det en förolämplingen att säga "Du är vacker som ett troll"? Förtrollande knepigt, faktiskt.

Trollning. Kanske inte nytt för dig, men definitivt för mig. Från början egentligen en fisketerm, men enligt upplysning idag även en internet-term. Den som trollar, den slänger ut kommentarer inte nödvändigtvis för att delta på samma villkor, utan för att väcka känslor. Wikipedia (ja, jag vet, inget sanningsvittne) skriver: Troll: Användare som medvetet skriver ett stort antal provokativa, märkliga, ickerelevanta eller oseriösa diskussionsinlägg på internetforum i syfte att provocera fram en känslomässig debatt, ofta utanför själva ämnet för huvuddiskussionen.
Märkligt nog var det någon som svarade på ett av mina tweet (Twitter) med: Fin trollning! Jag antar att det är en komplimang, men jag är inte alls säker. Trollning.

Vackert eller bara floskler?

Efter att återigen sett "The Matrix" slås jag av hur speciell filmen är. Och hur den speglar sin tid. Den är mycket snyggt filmad, även om den är lite väl våldsam. Men, framför allt, vilken uttänkt dialog!

Några exempel från tre olika delar av filmen, de första från när vi undrar vad allt handlar om, under det som dramaturger kallar presentationen:

- The Matrix has you.

- Follow the white rabbit...

- You take the red pill, you stay in Wonderland, and I show you how deep the rabbit hole goes...

- It means buckle your seat belt, Dorothy, because Kansas is going bye-bye.

De andra från mittendelen, med en massa mer eller mindre kvasi-religiösa undermeningar, i upptrappningen:

- It's looking for you (the answer). And it will find you, if you want it to.

- Your body cannot live without the mind.

- Being the one is just like being in love. No one can tell you your in love, you just know it.

- There's a difference between knowing the path and walking the path

Och till sist avslutningsmonologen. Hur allt ska gå sönder och börja om (med individen i centrum). I epilogen:

- I didn't come here to tell you how this is going to end. I came here to tell you how it's going to begin... I'm going to show them... a world without rules and controls, without borders or boundaries, a world where anything is possible. Where we go from there is a choice I leave to you.

Filmen är dels fylld med speglingar av andra filmer och berättelser, bland annat Alice i Underlandet. Men den är också en spegel av tidens misstro, behov att tro på sig själv och behovet av självuppfyllelse. Man kan säga att om Star Wars gav folk en uppfattning om gott och ont efter en tid med stor misstro på religionens svar på moral, så ger Matrix bilder för att misstro allt. Och visar på de som lurat oss att tro för mycket. En sann post-modernistisk mardröm, med endast lite hopp. Och det hoppet får du bara genom dig själv, genom att agera själv. Snacka om socialdemokraternas död...

Fler merord.

Visst har du lite fantasi? Eller är det bara jag som ser mer i ord and vad som först möter ögat? Här är i alla fall några fler exempel på vad jag kallar merord. Väl bekomme.

Kristna har det inte alltid lätt med att förklara treenigheten o dyl. En nyexaminerad präst kanske förklarar lite trevande?

När kvällen är ung, vinet är kallt och jag vill mysa lite, men tjejen hellre vill titta på en deckare. Visst är det ett mysterium?

När jag är riktigt förbannad och tar till så många som 8 svordomar, nerskrivna på ett lite konstnärligt sätt. Kan kallas oktaeder...

Här finns några fler merord på denna blogg.

Merord - ord som betyder mer.

Ord har en förmåga att locka till fantasier, i alla fall hos mig. För betydelsen kan ju vara något mer? Jag kallar vissa ord för merord. Här är några exempel:

När den dyslexiske katten i sista versraden försöker beskriva världens undergång, kan vi kalla det katastrof då?

En rovfågel har snott barnets lördagsgodis och lägger sig ner på något kuddliknade för att njuta. Är det ett örngott?

Och så en lite snuskigare (fast det krävs en hel del fantasi för att se det så) variant: Killen sitter längst bak i salongen och är så upphetsad att grejen ”går av”. Kallar vi det avstånd?

Tweetbilder säger mer än ord.

Twittrar mer än någonsin, oftast säger det mindre viktiga saker. Men gårdagens Fars Dags-tweet var roliga. Och kändes viktiga.

Mina söner väckte mig från den sena eftermiddagsluren med handskrivet kort och en Aladdinask. Helt oväntat, men mycket uppskattat.

Så här är två tweets om det...

Pappa äger

Oväntat gott

Pimpa ditt språk.

Det finns många sätt att verka "vara smart". Ett är att stoppa in fina ord i språket. Och kan du inte jättemånga så kallade främmande ord, går det att fixa egna, fina ord...

Jo, vad sägs om att börja använda prefixer lite mer allmänt? En prefix är en förstavelse (det hörs på ordet: pre = före fix=sätta) som ändrar betydelsen av ordet. Jag rekommenderar tre prefixer som får dig att verka märkvärdigare.

Dys-. Som i dysfunktionell (fungerar felaktigt), dystaxi (en medicinsk term för motoriska svårigheter - ataxi betyder frånvaro av ordning), dystopi (en plats som inte fungerar) eller varför inte dyslexi (när läsförmågan inte fungerar).

Extra-. Som betyder utom eller utanför, förkortas som prefix ibland till bara ex-. Till exempel i extraordinär (mer ovanlig och speciell jämfört med ordinär). Eller exteriör (utsida). Eller extraterrestiell (utomjordisk).

Pre-. Betyder som enligt ovan just före. Prefix, prestudie (förstudie) eller prelat (nej, inte för lat utan en sorts präst = företrädare).

Då kan det ju låta så här. Pre-möte anser jag att dyskommunicerande personer inte ska vara med idag. Vi kan lämna dem extrarumt för att slippa dysprat. Kan det vara ett prebeslut?

Märkvärdigt va?

Tro inte på Gulsvart mörker.

Återigen skrivit krönika för IF Elfsborg. Och du hittar den här, på officiella hemsidan. Eller här på annan sida på denna blogg. Väl bekomme.

Danskar är lyckligast.

Var på seminarium i Borås igår, arrangerat av CAV (Centrum för Arbetsliv och Vetenskap). Två personer var intressanta att lyssna på: Jan-Åke Jonsson, före detta VD på SAAB, och Tomas Berglund från Göteborgs Universitet. Och detta var dagens clou: Danskar är "värst" i världen på att känna lycka...

(Vad Jonsson pratade om kan du läsa mer om här)

Slutsatsen kommer från en massa vetenskapliga undersökningar om arbetsliv, tillfredsställelse, nöjdhet och känsla av nytta. Det görs en sådan stor undersökning i 30 vitt skilda länder i världen ungefär vart tionde år. Och det som märks tydligt är att Danmark sticker ut.

Fler anser nämligen i Danmark att det är ok att byta jobb än i andra länder, tryggheten vid anställning värderas lägre, omsättningen av personal är högre och sammantaget mår danskarna (enligt egen utsago) bättre av detta. Docenten och sociologen Tomas Berglund har i samband med detta också jämfört andra kriterier för välmående och kommit fram till att det är troligt att danskarna känner mer lycka.

Detta måste ifrågasättas tyckte jag och frågade herr Berglund hur detta är möjligt. Mannen är forskare som vetenskapligt måste kunna styrka sina uppgifter.

– Det är inte så att jag säger att danskar är lyckligast, utan att det är snarare så att det är troligt att de själva värderar sig som de som känner mest lycka. Och samtidigt måste jag erkänna att vi i samband med dessa undersökningar lägger ner en massa tid på att värdera orden, i samband med översättningar.

– Aha, säger jag. Det finns möjlighet till tolkningar...

– Jo. Och i samband med att motsvarigheten till svenska ordet "nöjd" skulle översättas, valde danskarna ordet för "tillfreds". Vilket enligt kunniga skulle fungera, fortsätter docent Berglund och ler.

– Vad betyder då ordet "lycka", undrade jag då.

Och då log docenten än mer. Och förklarade att däri ligger ett av huvudproblemen i denna jättestora undersökning, som översätts till många olika språk. Samtidigt anser han att danskarna under de undersökningar som gjorts alltid sticker ut, även om de i vissa fall är lika oss andra i Norden.

– Jag vet inte egentligen om danskar känner lycka mest, men jag tror att jag tydligt visat på att de faktiskt anser det själva...

Vänner på webben.

Oundvikligt är det att stötta på vänner i mer digital form nuförtiden. Dessutom är det de säger intressant och tillför åtminstone mitt liv en hel del. Även som ordfantast. Här kommer några exempel.

Hemsidor för den nyfikne. Har tidigare skrivit om folkets lexikon, användbart även om man får vara försiktig med en del översättningsförslag: folkets-lexikon.csc.kth.se/folkets

Få reda på mer om aktiebolag: www.allabolag.se

Språkregler är bra att kunna, hittas via Tidningarnas Telegrambyrå - TT www.tt.se/ttsprak
Och naturligtvis IF Elfsborgs hemsida (är jag partisk eller?) www.elfsborg.se

Jämföra priser görs enkelt på Prisjakt www.prisjakt.nu

och tips om texter för marknadsföring kan du också få här www.copywriter.se

Och till slut, eftersom jag älskar ord blir en sådan här sida underbart rolig (nördigt, va?), även om den är på engelska www.worldwidewords.org/index.htm

Twitter. Det finns så många och det gäller att skaffa eget omdöme och lust att läsa av. Men här följer ändå ett urval:

Underskattad är sportjournalisten på bland annat TV4 Patrik Ekwall. Trevlig pojke, som någon uttryckte det: @Ekwall.

Fler sport: @oloflundh, @Drugge4, @sjogran, @anjagatu, @SVTAsa och @Svensenegger.

@SVTKarlsson heter SVT-sportens Jonas Karlsson, rekommenderas även han.

Och Kalmar FFs Henrik Rydström är alltid kul: @rydstrom8.

Fler personer och organisationer att följa för den nyfikne: @algore, @carlbildt, @niklassvensson, @missfunboard, @cissiwallin, @KajsaAntonell och om du vill ha koll: @helenpnovik. Och underskattad är Isabella Löwengrip @lowengrip. Och så har vi politikern som älskar ordet jag: @annieloof .

All Jazeera heter @AJenglish och CNNs Breaking News @cnnbrk. Vita Huset är @whitehouse och nyheter från Sveriges radio finns på @sr_ekot.

Mig hittar du som @GunnarFNovik

Bloggar

Äh, det finns så många. Leta själv!

Nyskapande.

Språket är och ska vara i förändring. Det är en naturlig del av mänsklighetens utveckling. Därmed är det alltid svårt att egentligen säga vad som är rätt och vad som är fel. Och bäst på att förändra språket är de unga. Här får du tre exempel från min värld...

När jag var i USA första gången 1976 hörde jag och lärde mig att använda ett ord för "enormt stort" - humongous (möjligtvis med stavningen humongeous). Det är troligtvis ett sammansatt ord av de två orden huge och enormous, som båda betyder stort. Ordet var relativt nytt (anses ha sin början cirka 1968) på 70-talet och jag hörde det aldrig på TV eller i film förrän ungefär tio år senare. Idag är det mycket vanligt, trots sin tautologiska ("tårta på tårta") uppbyggnad. Vissa språkforskare anser att det är en bastard, eftersom det liksom förstärker sig självt. Jag tycker att det är vackert och har en självklar plats. Och - inte minst viktigt - det är allmänt accepterat i anglosaxiska världen... Se denna intressanta förklaring (på engelska)

Lokalt i Sjuhärad finns flera specifika slangord. De flesta hittas bara sällan utanför området. Sytligt, kiligt, rôsen osv. Just kiligt tycker jag är kul (även om ordet i sig betyder motsatsen, tråkigt). Jag har varit med att sprida det något. Fascinerande är det när skånska vänner på sitt typiska idiom använder ett i grunden västgötskt ord. Ungefär som när jag själv använder sysvenska slangordet räligt ibland. Korsbefruktning minsann. Att kiligt blir riksslang någon gång kanske jag ändå inte tror. Ordet är riktigt gammalt och något stort genomslag i andra delar av landet har ännu inte märkts.

Också till ett helt nytt (i tisdags) ord som jag gillar skarpt. Mildium. Smaka bara på det... mildium. Ordet kom till av en händelse i mitt kök när sonen satte ihop orden mild och medium. Du vet; mild, medium eller starkt sås. Sonen ville gärna ha tacosåsen mildium. Milt, men ändå lite styrka. Idag är ordet mycket lokalt (nåja), men du får gärna använda det om du tycker att det fungerar.

Leta lök?

Ibland blir det bara fel, hur väl det än var tänkt...

Ett företag som kommersiellt letar efter läckor kanske inte borde leta efter purjolök. Eller så avger löken gas?

Fula F-ord.

Snart oktober och det är lagom kul. Många pratar om att hösten är fin och det är fina färger och så vidare. Struntsnack, tycker jag och drar fram minst tre fula F-ord...

Fotboll. Svenska säsongen är strax slut, den internationella i full fart. För den intresserade blir skillnaden alltmer uppenbar. Och favoritlaget fallerar fullständigt. Fotboll föresten, konstigt uttryck med tanke på att bollen ofta hölls med händerna ursprungligen. När engelska förbundet bildades separerades Rugbyn från fotbollen och fotspel gäller. Utom i USA, där fötterna används undantagsvis. Konstig sport egentligen. Och världens mest spridda. Fotboll.

Fyra. Numeriskt ord, eller mer exakt naturligt heltal, som kommer efter tre och före fem. kanske. Det beror på hur du räknar. Och eftersom matematik INTE är en naturvetenskap, går det att räkna lite hur som helst egentligen. Ordet fyra är lite osäkert varifrån det kommer, förutom att det är gammalt. Finns i varianter i en rad språk, (jämför med danskans fire

och tyskans och holländskans vier) varav engelskans four ingår i släktskapet (fornegelskans ord för fyra är fēower). Lätt att tro att ord för eld och värme också har med fyra eller fyr att göra, men det är osäkert om det är så. Svenska fyra kommer ändå troligtvis från fonnordiskans fiurir.

Ett mycket användbart ord, med en rad andra betydelser, ex: Gå på alla fyra, mellan fyra ögon eller nu kommer de fyra igen. Fyra.

Frustrera. Känsloord som egentligen betyder göra besviken, gäcka. Kommer direkt från latinets frustrari, gäcka svika, göra fruktlös, i sin tur av latinska ordet frustra, förgäves, fåfängt, fruktlöst.

Så när favoritlaget Elfsborg återigen gör sämre ifrån sig än väntat, än vad målsättningen var och än vad allmän uppfattning av förmågan är, är min känslan att fotbollen gäckar en. Fotboll går ut på att vinna, inte på att komma fyra. Frustrerande.

Attityd, fokus och tillit,

Skrev nyligen ytterligare en krönika för IF Elfsborgs officiella hemsida. En krönika om Attityd, Fokus och Tillit som du hittar här. Det intressanta med dessa ord är att de dels är riktigt gamla, dels att två av dem från början är rent tekniska termer. Och att de tre orden har viktiga överförda betydelser idag...

Attityd har samma ursprung och daglig användning på svenska som på engelska - attitude. Ordet betyder numera egentligen hållning, kroppsställning, åtbörd. Det kommer från italienska attitudine, ursprungligen en teknisk konstterm som betydde en figurs hållning i skulptur eller målning. Används mycket ofta i andra tekniska sammanhang, till exempel betyder ett flygplans attityd vilken vinkel det har gentemot markplanet. Men det hände något i början av 60-talet, då ordet började användas i negativ betydelse för persons motvilja till konformism. Ex: vad är det för attityd? skrek läraren upprört. Idag har de som växte upp med den negativa attityden tagit till sig ordet och laddat det positivt igen. En tjej med mycket attityd är i princip häftig, annorlunda och viljestark. Min åsikt är att ordet säkert kommer fortsätta att utvecklas. Attityd.

Fokus. Mycket speciellt ord som ursprungligen betydde hem, härd, eld. Är även det från början en teknisk, fysikalisk term. Att fokusera ljusstrålar i konvergeringspunkt är att samla strålarna till en brännpunkt (därav kopplingen till eld). Så småningom, vid 1700-talets slut, fick ordet fokus betydelsen centrum för aktivitet eller energi. Idag är ordet och alla dess former mycket användbart, det vi sätter i fokus är det vi koncentrerar oss på. Det är viktigt att fokusera och en del använder ordet lite märkvärdigt knöligt med uttryck som fokalt, fokalisera och än värre det semantiskt felaktiga foki (fler fokus, konstigt eftersom fokus betyder EN brännpunkt). Fokus.

Tillit. Det är lätt att hitta härledningen (och betydelse) här: lita på. Men ordet lita är i sin tur lite knöligare. Kommer troligtvis från ett eller möjligtvis två germanska verb. Och det är ett gammalt uttryck, detta att lita på någon. Det tycker jag är lätt att förstå, eftersom ordet är centralt i social gemenskap. Samtidigt som språket fick sin funktion (kunskaps- och informationsbärare i sociala grupper) måste ord av denna typ varit extra viktiga. För vem i hela världen ska man lita på? Tillit.

Om medvetenhet och kompetens

Hörde en alldeles utmärkt krönika på Radiosporten idag, av friidrottaren Susanna Kallur. Den kom att få mig att tänka på detta med medvetenhet och kompetens. För det är några år sedan som jag hörde en utmärkt beskrivning om inlärning och utförande av kunskaper...

I krönikan beskrev Susanna Kallur vikten av att få ut all sin fysiska potential i ett mästerskap, om hur detta i allra högsta grad påverkar resultatet: "Den fysiska formen kan man inte göra så mycket mer åt på mästerskapets afton. Den är som den är. Den har man skapat under flera års tid. Vad man däremot kan göra är att preppa sig mentalt. Se till att man får ut 100 procent av sin förmåga när skottet smäller."

En coach jag arbetade med på Sveriges Radio beskrev något liknande på detta vis:

Inlärning handlar om fyra steg, där det första kallas omedveten inkompetens. Då gör du saker, till exempel åker skidor, springer, skriver, pratar i radio eller liknande, utan kunskap . Och du har då inte heller vetskap/kännedom om denna inkompetens.

Sedan får du reda på att det du sysslar med kan göras bättre om det görs på ett visst sätt och med kunskap i botten. Då passerar du in till nästa steg som heter medveten inkompetens. Här förstår du att du inte är så bra, eller faktiskt inte ens kan och om du ska fortsätta göra det du vill göra måste du lära dig, mer eller mindre metodiskt.

Så du börjar läsa på, gå i skola eller på annat vis lära dig fakta, metod och teknik. Här glider du sakta in i tredje steget av inlärningsprocessen, det som kalla medveten kompetens. Det är också det allra svåraste och mest frustrerande steget. Du vet nu hur saker ska göras och hur slutresultatet bör bli. Samtidigt har du fullt upp (upp över öronen fullt upp) med att hålla reda på dina kunskaper. Medvetet försöker du i utförandet göra varje steg korrekt och oftast är detta en övermäktig uppgift. Hjärnan räcker liksom inte till för att hålla reda på armar, ben, fingrar, tankar, metoder, teknik, fakta, förhållningssätt med mera. Det är oftast här vi människor ger upp, eftersom vi här inte tror på oss själva.

Men... är vi ihärdiga och försöker om och om igen kan det oftast gå. För en idrottare handlar det om att tusentals gånger göra om och göra om till dess att kroppen lär sig, till dess att kroppsminnet utför det begärda med mer eller mindre automatik. Då har du kommit till inlärandets fjärde steg, det så nådiga steget av omedveten kompetens. Här utför du saker utan att behöva tänka så mycket, du kan hålla fokus på resultat istället för teknik eller metod. Du sträcker dig efter målet istället för att behöva koncentrera dig på vägen dit.

När Susanna Kallur berättade i sin krönika om hur det är att söka ett "mästerskap" i det hon gör, pratade hon mycket om en lång tids arbete på den fysiska delen, av inlärandet och teknik och metod. Men även lika mycket om bemästrandet av situationen där en persons mästerskap är bättre än andras och kan resultera i en mästerskapsmedalj. För att bemästra denna situation är den omedvetna kompetensen en förutsättning.

Hur långt det sedan räcker i till exempel ett mästerskap? Det är en annan historia.

"Vacker som få"

En till synes oskyldig kommentar från en av Sveriges mest kända fotbollstränare. En kommentar som kom i slutet av en nästan 3 minuter lång intervju, till en kvinnlig reporter. Men oskyldigt är det sista det är.

Intervjun präglades av den psykiska utmattning som Rikard Norling hade efter att hans Malmö FF blivit utslaget ur Champions League. Han kom med korta svar, efter långa eftertänksamma pauser och så i slutet kom (på frågan hur stämningen är i omklädningsrummet) svaret att han ännu inte gått in till spelare, utan väntade till att han skulle samla sig bättre och så skulle han ju träffa reportern för den aktuella intervju, för:

"... du är ju vacker som få!"

En kommentar i stunden, som många (bara killar egentligen) tyckte var strålande och bevis på Norlings mänsklighet.

Twitter exploderade och killarna applåderade. Och försökte som vanligt att bortförklara alla kvinnliga professionellas grundläggande kritik, en kritik som jag håller med om (till exempel från Johanna Frändén, taget från R Lauls blogg på Aftonbladet.se):

– Det är en jättebra komplimang på krogen men en värdelös kommentar att få i jobbet. Amanda (aktuella reportern, min kommentar) har gått dit, läst på, förberett sig, ställer relevanta fotbollsfrågor och får ett svar om sitt utseende som inte har något med saken att göra och som han aldrig skulle ha svarat dig eller någon annan manlig fotbollsreporter när ni ställer era frågor. Jag har också fått de där gubbiga kommentarerna men de flesta brukar kunna hålla sig tills kameran är avstängd.

Rikard Norling använder sig av ett klassisk, gubbigt, förlegat sätt att föminska en professionell yrkeskvinna. Jag vill att han, när han tänkt efter ordentligt avd han egentligen gjort, ber om ursäkt offenligt. För varenda tjejkompis jag har kan vittna om liknande ej relevanta kommentarer, om killar i alla åldrar som med liknande kommentarer mer eller mindre medvetet förminskar en annan människa. Det är lågt att använda språket så, speciellt för en som normalt sätt behärskar det fullgott.

Att förvirra är enkelt.

Ibland gör reklamare mer än nödvändigt, ibland gör de helt uppåt väggarna. På en vägg i en livsmedelsbutik hittade jag denna skylt:

Men vänta lite! Juice, är inte det saften från en frukt, det vill säga det som man pressar ur en frukt? (Svenska Akademiens Ordlista: Juice = natursaft av frukt eller grönsaker)

Så denna tillverkare gör inte juice, men de gör ändå juice (pressar frukt). Jag antar att ordvalet är till för att vi ska tro att de är förmer än andra juiceproducenter. Men är det klokt? Avgör själv...

Skrik istället för ord.

Den som inget har att säga, skriker det gärna. Eller vill du prata med många, men har inget vettigt att säga kan du alltid sjunga. Det låter lite nedlåtande, men lite så var det på invigningen av Gothia Cup igår.

Problemet med invigningen är att det är så många som vill delta, som vill se, samtidigt som det är många länder som ska presenteras. Ledningen för Gothia har löst detta på ett "extravagant" sätt. Under den dryga timme som åskådarna kommer in på Ullevi får vi alla en papperssmattra, med vilken de flesta försöker överrösta varandra. Resultatet är att det knappt går at prata inne på arenan de sista 45 minuterna FÖRE det hela startar.

När invigningen sedan väl startar är det under drygt 2,5 timme musik, ljud/oljud, smällar och mer musik för hela slanten. Sammantaget presenterades under kvällen ytterst lite matnyttigt eller om du så vill mycket få värdeord: love, peace, flags, respect osv.

Mest intressant var utan tvekan ett av de första inslagen: Kim Källströms Trophy för funktionshindrade fotbollsspelare.

Det var en jättekul kväll, även om det var utan egentligt innehåll. Och det som skrämmer mig riktigt rejält är hur lätt det är att få 52.000 (mest unga) att exalterat låta mer och mer och att sedan låta hela tjillivippen gå upp i en final med häftiga fyrverkerier. Är det bara jag som tyckte att slutfyrverkerierna mest liknade kanon- och gevärseld, att hyllningen om fred och gemenskap alldeles för enkelt övergick i en lätt hysterisk och kollektiv suck: Är allt över nu?

Invigningen på Gothia Cup var på det hela taget ett härligt arrangemang, men är vi verkligen så lätt påverkansbara av inget innehåll, men en massa skrik, propagandisk sång och smällar?

När orden saknas.

Jag verkligen tycker om ord, att använda och vända på dem. Men ibland räcker orden inte till. Det är vid tillfällen när inget riktigt räcker till, inte ens en bild för att förmedla just den stunden av stor känsla.

Jag var i Varberg igår, för IF Elfsborgs årliga match mellan sponsorlaget och ett bilföretag i Borås. Vi samlas vid kallbadhuset, byter om och tar bussen till arenan (Påskbergsvallen) spelar match, äter grillade hamburgare efter matchen, åker tillbaka till Kallbadhuset.

Väl där är det underbar avslappning som gäller, med bastu, havsbad, våfflor, öl och jäger och framför allt umgänge. Allt detta under en vacker halländsk sommarhimmel.

När jag under eftermiddagen ligger i det svalkande vattnet och försöker beskriva känslan, går det bara inte. Det är något... så skönt och innerligt, hjärtligt trevligt... men orden sviker.

Efter att en stund senare ha gått upp ur vattnet, satt mig på en av bänkarna och funderat lite mer tar jag fram min mobil och tänker "En bild kanske?"

Men inte heller den kan förmedla helheten och lyckan av att få vara. För det är en helhetsupplevelse, för alla sinnen. En lyxdag bortom alla ord. Hur många av dem jag än spenderat här...

Vackrare nu än i vintras.

Vissa saker inte bara hör till sommaren, de personifierar och förmänskligar sommaren. Ord som gör våra somrar till spröda, men ack så starka minnen. I alla fall för mig.

Sommarregn. Det finns inte somrar utan regn. Och det finns ytterst få ord som uttrycker så mycket som sommarregn. Inte bara sommar, inte bara regn - utan nederbörd som strilar, som vräker ner, som håller på. Förknippat med minnen från lekar och allvar, inomhus eller ute. Det är få ord som är så innehållsrika, så komplexa. Sommarregn.

Bär. Inte det jag bär, förutom i korgar, i uppvikta skjortor eller på ett strå. utan bär som smakar sött eller surt, som tagits lovligt eller som pallats. Som givits av vuxna och som glupats av unga. Som gör vuxna unga på nytt. Alla dessa bär som för en svensk är en självklar del av sommar. Försök att tänka dig en sommar utan dem. Det går inte. Bär.

Familj. Med en eller varför inte utan. När den tid på året kommer då vi förväntas vara från arbetet, förväntas vi samtidigt ha ett bättre förhållande till vår familj. Häri finns mycken sorg och mycken glädje och inte sällan en stor blandning av de bägge. Vi kommer ofta för nära och kanske ibland tillräckligt nära. Sommaren är på det viset helt annorlunda än till exempel jul. Sommaren är ledigare, längre och mer flexibel. På sommaren får vi dessutom i större grad välja den själv. Vår familj.

Kanonsur status.

– Surt, sa räven om rönnbären. I alla fall enligt fabeln. Och att rönnbär inte är goda vet vi, men är de verkligen sura? Surt är för resten ett av många äldre ord som idag mer eller mindre används som ett nyord. Och det finns flera liknande ord...

Surt. Ett ord som beskriver en av våra fem grundsmaker. På tungan sitter smaken i kanterna. Tänk på att bita i en riktigt syrlig citron. Bara tanken gör att det känns där, på tungsidorna. Fast idag används surt mer för en översatt känsla. Det var surt, sa mannen som inte fick jobbet. Det var en riktig surgubbe, sa tjejen som fick en utskällning av sin äldre lärare...

Och fabeln om räven är från början utländsk och rönnbären var från början druvor. Och druvor snarare än rönnbär kan verkligen vara i ordets semantiska betydelse sura. Det är inte lätt med översättning alla gånger, ibland känns ordvalen bara sura.

Kanon. Ett vapen, som numer mest används för att säga att något är bra. Förr var det mest unga som använde uttrycket för det goda, idag är det mest äldre som säjer kanon - och uttryckets modestatus är passé. Som tur är har den värsta versionen av uttrycket: kanoners börjat bli riktigt ute. Kanonbra.

Status. Vad är egentligen din status, har du uppdaterat nyligen? Gammalt ord som verkligen gjort en resa. Dagens statusuppdatering på facebook har inte mycket med ordets grundbetydelse (sustantiv sedan tidigt 1600-tal) : ställning, tillstånd, läge.

Visst har du hört talas om status quo, med betydelse att inget har förändrats (inte speciellt sant om just ordet status). Att ha hög status var det vanligt att säga för tiotals års sedan. Inom teaterbranschens improvisationteknik är rollens status grundläggande och medicinarnas status har med patientens diagnos att göra.

Idag är status vad du gjort, gör och ska precis göra - i vilken socialt media som heslt. Som: Jag har precis läst bloggen uppflygaorden. Status.

Tre vackra sommarord.

Idag slår jag på stort med tre stora och vackra ord - som förtjänar mer uppmärksamhet.

Europa. Mytologiskt en prinsessa, som bortrövades av grekiska guden Zeus och födde Minos och Rhadamanthys. Anses av en del som stammoder/drottning över Kreta.

Geografiskt först länderna på fastlandet, norr om Grekland. Sedemera vår kontinent (världens minsta ytmässigt). Ett användbart namn för många benämningar. Att Europas gemensamma valuta heter euro är ingen tillfällighet. Vi i Sverige blir alltid mer Europatillvända under sommartid, och lär oss alltmer att vi är en del av Europa, inte en plats strax norr därom. Jag tycker om Europa som en fredstanke...

Fimbulvinter. Den vinter som gav förebud om Ragnarök (gudarnas sista strid som enligt nordisk mytologi leder till jordens undergång). Valand trollade fram fimbulvintern... En fimbulvinter varar över tre år, utan sommar däremellan. Det påstås att vi i Sverige hade en fimbulvinter under järnåldern - lite har det känts ibland som om vi är mitt i den. Men nu är det sommar, och inte fimbulvinter!

Tordön. Var i Danmark för några veckor sedan och blev intresserad av benämningen på ett väderfenomen där: torden. Två saker var det som slog mig.

1. Ordet är väldigt likt det fornnordiska (och som fortfarande används i Sverige) tordön. Betyder ju dön från guden Tor. På svenska betyder tordön starkt ljud. På danska betyder alltså torden åska.

2. Ordet är väldigt likt ett ord på engelska. Jag vet ju att flera ord i engelskan är lånade från fornnordiska. Så egentligen är danskans torden, engelskans thunder och svenska tordön exakt samma ord...

Sätt att veta.

Det finns en rad fina ord som är bra att känna till om man jobbar med ord, meningar och hela texter. Semantik, lingvistik och stilistik är det som gör att jag kan arbeta professionellt. Förklaring följer...

De givna förklaringarna först.

Semantik = vetenskapen kring språkets betydelse, även tolkningen av språkliga tecken. Till exempel, vad betyder egentligen ett ord? Ibland insorterat under lingvistik.

Lingvistik = vetenskapen om mänskligt språk, avseende funktion och tolkning. (Ja, grammatik är en del av lingvistiken.)

Stilistik = sättet du väljer att använda språket på, avseende satsbyggnad, interpunktion, ordförråd med mera.

Sedan den enkla förklaringen.

När du med semantiken plockar ner enskilda ord och enstaka meningars exakta betydelse, använder du istället lingvistik för att förstå hela systemet av att skriva eller prata ett meddelande. Stilistik å andra sidan är det val av stil, tempus, aktion du gör i ditt språk. Oftast används språket med omedveten stilistik. Och stilsäker anses den som håller sig till ett "sätt" eller en metod i sina uttryck.

Ihopsatt, med sammanhang.

Att veta vad ett ord betyder och varför du använder just det i en given mening beror på vad jag väljer semantiskt sätt, sedan löser jag alla språkliga problem både med kunskap om lingvistik och med förståelse för stilistiken. Jag vet vad jag vill säga och till vem. Jag väljer stil med att till exempel alltid tala i första person singularis, i presens och med meningar som inte är längre än huvudsats och en bisats samt inte längre än 12 ord långa.

Med kunskap (inte om terminologin utan om betydelsen om allt detta) kan jag lösa språkliga problem och framför allt inte skapa nya kommunikativa problem för mina läsare/lyssnare. Det är den kunskapen som gör varför jag kan ta betalt för mitt jobb. Vi kan alla prata, skriva och kommunicera, men inte så många förstår hur det fungerar. Språkligt sett...

Trötta argument i trött omval.

Ibland blir jag bara trött. För det har häftigt diskuterats om Omvalet i Västra Götaland var ett fiasko eller inte. Och om det låga valdeltagandet är ett hot mot demokratin och så vidare. Jag tycker inte att resultat är konstigt alls, utan att vi tvärtom fick vad vi förtjänade...

Det är så enkelt att om det inte finns något vettigt att ta ställning till, så tar vi människor inte ställning. Om retoriken inte fungerar, om argumenten faller platt - är det

som väljare ytterst svårt att välja.

Låt mig visa fyra exempel på platt politisk undfallenhet, så kanske du förstår vad jag menar. Jag fotade fyra av valaffischerna i lördags (före valdagen), kvaliteten är sisådär, men å andra sidan är det politiska ställningstagande värre...

1.

Sjukvård efter ditt behov

Jamen, rätta mig om jag har fel? Om det politiska argumentet är "vård efter ditt behov", vem skulle till exempel hävda motsatsen "vård efter alla behov men inte ditt"?

Retoriskt sett behöver en argument sitt tydliga motargument eller motpunkt. I detta fall är mot-ståndpunkten inte realistiskt. Därmed lovar detta parti ingenting...:

2. Alla har rätt till bra sjukvård...

Och motsatsen: "Ingen har rätt till bra sjukvård, i alla fall inte utan långa köer".

Vem står för det?

Återigen inget löfte som särskiljer, som inte alla andra partier också kan ställa sig bakom. Så varför välja detta parti?

3. Modernisera Västra Götaland

Jamen hallå???

Tror ni verkligen att det finns någon som vill göra motsatsen???

"Alla vi ju ha en omodern vård!"

Återigen ett argument som inte

hjälper väljarna ett spår.

4. Till slut en klassiker: Det ska vara trevligt att ta bussen...

Jag undrar lite tvekande... Finns det någon som tycker att det borde vara tvärtom - "Det borde verkligen vara otrevligt på bussen?" Kanske inte så

dumt argument, eftersom det delvis efterliknar dagens verklighet. Men mina vänner i detta parti, vad lovar ni egentligen? Svaret är naturligtvis: Inget?

5. Klassikern i parti-citaten kommer dock som payoff i ovanstående annons: Du väljer själv

Jag har bara en kommentar: Verkligen?

Ord du inte trodde betydde just det.

Rätt ofta dyker de upp, orden som gör dig förvånad. Inte oroad, inte förvirrad - förvånad. Tillåt mig dela med mig av tre som nyligen korsat min stig.

Tvåbyggare. Två som bygger tillsammans? Någon som bygger två saker samtidigt? Eller någon som är så förtjust i siffran två att det egna, arkitektritade huset bildar en tvåa? Nope, inte...

Tvåbyggare är en botanisk term, på de växter som liknar oss människor något. Det krävs nämligen två av dem för att det ska bli frukt. Hane och hona liksom. Sankt Paula och Havtorn är tvåbyggare. En pollinerar (befruktar på växters vis) den andre. För det krävs minst två för att livet ska fortsätta. Tvåbyggare.

Korgboll. En sport, men... inte den du tror. För jag har träffat många som lite nedlåtande tycker att basket kan jag lika gärna kalla korgboll. Men si, det fungerar inte riktigt, mest för att korgboll är en annan sport än basket. En sport som är äldre, som inte kommer från Nordamerika, där utövarna är fler än fem samtidigt i ett lag på plan och där den som har bollen måste hålla sina två fötter stilla på golvet. I alla fall tills att bollen passats till annan spelare. Basket är engelska för korg, men sporten basket är något annat än sporten korgboll.

Fatisk. Ja, jag har stavat det korrekt, jag menar inte faktiskt,... faktiskt.

Fatisk information, det är det vi ständigt sysslar med, vi kommunicerande människor. Fatisk betyder enkelt uttryckt faktafattig (det är så jag håller reda på ordet, med de tre bokstäverna f, a, t i alla tre orden). Ett samtal har till stor del en fatisk funktion, det vill säga att "hålla kanalen öppen". Vi hummar, vi skjuter in betydelsefattiga ord, vi använder ord bara för att hjälpa till i övergångar - utan att tynga övergången med fakta. Vi pratar strunt helt enkelt...

I radions nyhetssändningar försöker journalister ständigt att reducera den fatiska delen och i stället hålla sig till rätt faktatung information. Resultatet blir en svårförstådd kommunikation, där vi andra som mottagare har svårt att sortera informationen, eftersom vi saknar vardagstalets fatiska del. I korthet: för att den som lyssnar ska fatta bättre: prata fatiskt.

Automatiskt förvånad.

Svenska är ett språk, engelska ett annat. Och många av oss svenskar pratar bägge. Men rätt ofta blir det rätt fel i översättningen mellan de två. Och när jag stötte på "Folkets lexikon" på nätet blev jag både förvånad och road.

Folkets lexikon finns på nätet. Dit kom jag efter att ha använt en användbar länk från förr. Nu känns det som om jag kan glömma den länken... För på sidan kan du skriva in ett ord på svenska och sedan få du förslag på översättningar. Problemet är att förslagen numera varken verkar vara seriösa eller speciellt bra. För det fanns en funktion på sidan som frågade om vissa ord översatts bra. Där satt jag nog 20 minuter med allt mer höjda ögonbryn, allt närmare till skratt. Kanske är det så att det sitter någon typ av datorbaserad språkrobot, som automatiskt försöker hitta rätt? Och så fel det blir!

Tillåt mig presentera en del av det som jag såg som förslag på översättningar:

Är façades en bra engelsk översättning av åter?

Nej, betyder framsida, fasad... hur gick det till?

Är afflict en bra engelsk översättning av som?

Nej, betyder påverka negativt. Som?

Är letters en bra engelsk översättning av rättningsskrivelse?

Nej, betyder ord eller brev.

Är giveaway en bra engelsk översättning av reapriser?

Nej, betyder gåvor. Rätt ämnesområde, fel ord.

Är anarchical en bra engelsk översättning av verk?

Nej betyder anarkistisk, men formen är jag osäker på om den används - kommer från anarchy = anarki - syns inte det?

Är spontaneity en bra engelsk översättning av rörlighet?

Nej, betyder spontanitet, det är väl rätt lätt att förstå?

Är kader en bra engelsk översättning av förbindelse?

Nej, vad betyder det? Eller är det kanske svenska ordet kader som hamnat fel? Korrekt översättning är connection, liason.

Är solvable en bra engelsk översättning av samtidigt?

Nej, betyder lösningsbar, och används till exempel i kemisammanhang.

Är high-unemployment en bra engelsk översättning av situation?

Nej, betyder hög arbetslöshet och används som två ord, inte hopskrivet.

Är dug en bra engelsk översättning av uppkastad?

Nej, ordet betyder grävde eller grävt. Uppkastad?

Är pistachio en bra engelsk översättning av säga?

Nej, era nötter - det är något man äter...

Är guests en bra engelsk översättning av gästa?

Nej, to guest??? Nej så säger man inte, snarare visit...

Är last line en bra översättning av lastlinje?

Nej, inte riktigt? Det betyder något helt annat, nämligen sista meningen eller sista raden...

Och sista raden i detta inlägg får bli, du bör nog strunta i Folkets lexikons översättningprogram...

Världens sämsta tidning!

Hade tänkt att fortsätta bojkotta den, men eftersom någon gått på snacket om vårig tradition så ligger den på bordet i köket på vår arbetsplats och stinker. För sämre representant för ungdomlig kraft och förnyelse finns inte. Vad jag skriver om? Jo, att ännu en årgång av teknisttidningen Vårflamman...

Efter många år som journalist, är jag väl medveten om att flera redaktioner försökt förstå och få reaktioner på denna ytterst kvinnofientliga skrift. Försökt förstå varför den finns, varför den inte förändras och moderniseras och framför allt varför inte det kvinnoförnedrande innehållet försvinner. År efter år, med ständigt nya unga redaktörer kommer svaret: "Men vi gör det ju bara på skoj, med en massa glimt i ögat. Förstår ni inte det, så fattar ni ingenting".

Och just detta svar visar på hur fel det kan gå, år efter år. När ingen modig människa på den aktuella skolan faktiskt kräver att nu är det slut med de kvinnonedsättande bilderna, texterna och allmänna svartrockssynen på kvinnor och andra. Men nähä, för i årets upplaga är det samma som vanligt:

På första sidan, en tecknad halvnaken tjej med bara bröst. varför? Finns någon som helst anledning till att denna tecknade bild är med? Och på förstasidan?

Inne innehåller tidningen en rad uttryck och skämt, jag citerar några få:

"Fuck all women"

"Vad kallar man en blondin med hjärna? svar: Golden retriever!"

"Quiz - Vilken VF-brud passar dig bäst?

"Varför har Dijana korta fötter? För att ska komma närmare spisen"

Det finns massor av plumpa, dåliga och framför allt förnedrande skämt. Som "Kvinnor = ondska". Inte ens i närheten av att vara kul.

Och vad gör bilden på den halvnakna tjejen som spretar med benen och säger "Var är en KK när man behöver den" i tidningen? Och sedan gör den så kallade redaktionen sina annonser själva, jag undrar om skyltföretaget Skyltproduktion tycker att det är kul att tre nakna tjejer finns i deras annons, om seriösa Modefabriken tycker om att det bara är deras logga som censurerar pinupbilder i sin annons, om budföretaget Expressbudet anser att det är ok att ha en tecknad naken tjej i sin annons osv.

Att de så kallade redaktörerna är väldigt unga, omogna och okunniga är en sak (Nä, Palme sköts inte år 1992), men tidningen säljs faktiskt på allmän plats. Smaklöst, föraktfullt och inte minst kvinnoförnedrande. Prepubertala bilder och skämt av den typen hör inte hemma på 2000-talet. Inte ens i de aktuella ungdomarnas mörka källare...

Till skolans representanter (finns de?) vill jag bara skrika: Gör något nu!!!

Stöld med glimten i ögat.

Vissa ord tillhör oss alla, men har av reklamare kapats och delvis gjorts till sina. Här får du i slutet av veckan tre goda exempel på att det går att stjäla samtidigt som vi andra ler lite grand...

Puckat. Inte så vanligt ord, men användbart slanguttryck under en längre tid. fast inte nu längre. När stora elektronikföretaget började med sin nya payoff "Allt annat känns puckat", så tyckte jag att det var just det. Puckat. För jag vet ju att man ska vara positiv och skapa empati i reklam, det är en av grunderna. Men sedan körde de på av bara den och uttrycket har nötts in så ofta att det inte går att värja sig. Och jag kan slå vad om att vem som helst som idag hör uttrycket puckat, samtidigt antagligen tänker på Mediamarkt. Puckat.

Formula. Ett ej befintligt svensk ord, som trots allt används i reklamen. Inte bara används då och då, utan är det ständiga valet. Och vi har alla lärt oss att det betyder att medlet ifråga innehåller "viktiga" saker. Oavsett om det gäller hårmedel, hudmedel, diskmedel eller livsmedel (för hundar mest) - alla verkar ha kommit överens att det varken heter ingredienser eller formel, utan formula. Det har nu gått så långt att sportjournalister knappt kan tänka sig att säga Formula ett för premiumklassen av motorsport längre, utan nöjer sig med F1. För ingen vill ju förväxla den stiligaste av sporter (?) med hudkräm... Formula.

Fredagsmys. Ett ord som lite lagom föraktats av många. Betingar en känsla av avslappning efter arbetsveckan, mjukisbrallor och åtminstone ett glas vin. Så, var gör Estrella? Jo, de ljudsätter ordet, filmar lagom snälla svenska av alla kategorier och får dem att visa att fredagsmys - det är trevligt det. Och följden? Idag är det svårt att säga ordet fredagsmys utan att du tänker på chips. Fredagsmys.

Om argument och triangulering.

Språket är inte alltid så svårt, som en del utövare gör det till. Det har jag hört bevis på idag. Det handlar om Sveriges inte speciellt EU-harmonierande lagstiftning för öppenhet av de politiska partiernas finansiering.

Det är San Marino, Malta och Sverige som inte lagstiftat om tvång att uppge varifrån partiernas pengar kommer. Detta har Sverige fått kritik för från Europarådets organ för korruptionsövervakning.

Märkligt nog har de två största partierna i Sverige, Moderaterna och Socialdemokraterna, länge motarbetat en sådan svensk lagstiftning - så det har egentligen inte så mycket med ideologi att göra.

Men argumentationen jag hörde i morse är ett tydlig exempel på vilseledande retorik. Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten säger att partiet nu kan tänka sig att berätta om bidragsgivarna, men att hon egentligen är emot lagstiftning på området. Hennes starkaste argument är, citat:

"... Och det finns ett värde i att ha självständiga partier... ". Med vilket hon menar att det ska vara upp till partierna själva att berätta, lagstiftning gör partierna osjälvständiga.

Detta är retoriskt riktigt märkligt eftersom de som argumenterar för lagstiftning skulle kunna ha exakt samma formulering som starkaste argument FÖR lagstiftning. Det vill säga att genom lagtvång få partierna att öppet redovisa de personer, organisationer eller andra som bidrar med stöd, så att de inte kan agera i det dolda.

Och då skulle argumentet för lagstiftning vara. "Lagstiftning tvingar partierna redovisa vilka som ger ekonomiskt stöd, inget stöd skulle kunna ske i det fördolda. Därmed finns inga dolda ekonomiska band mellan bidragsgivare och partierna. Det i sin tur gör partierna mer fria gentemot sina bidragsgivare. För det finns ett värde i att ha självständiga partier."

Det gäller att höra argumenten för vad de är, inte vad de låter som.

Och då ska ni få lära er ett fint ord - triangulering. Det är från början en term som används av de som vill försöka hitta en geografisk position. Vet man riktningen till minst tre fysiska punkter går det att ta reda på var man är, på till exempel en karta, genom att triangulera.

För lobbyister betyder triangulering något annat. Det är att ta motståndarens bästa argument och göra det till sitt. Tanken är att om du och din politiske motståndare står på var sin sida om det ideologiska slagfältet, så använder du triangulering, det vill säga motståndarens bästa argument för att erövra politikens mittfält. Och får då en bättre position än du hade från utgångspunkten. Intervjun med Sofia Arkelsten hör du här.

Facebook reagerar...

Lade ut en länk på facebook till texten skriven tidigare idag om metaforerna, inklusive de tre exemplen om hur vi kan beskriva den som inte är så smart. Och jag fick genast några fler exempel på liknande metaforer:

Leif B: Det är inte plogat ända fram.

Malin B: Inte riktigt navlad.

Lars H: Dessutom är inte alla indianerna på plats i kanoten.

Hissen går inte hela vägen upp.

Alla årorna är inte ute

Anne E: Har inte alla hästar inne.

Tack så mycket, är dessutom övertygad om att det finns en massa fler...

Bilder vi bildar med ord.

Svenska är fylld av metaforer. En metafor är ett bildligt uttryck, en språklig bild. Och eftersom många av dessa metaforer är kulturellt betingade gör det svenska svårförståelig för den som inte har det som modersmål. Fast även vi som alltid talat svenska kan ha problem med metaforerna...

En av det mest kända är "gå av stapeln". Betyder från början ett fartyg som lämnar stapelbädden vid varvet, på väg mot allt det nya. En del hävdar att det bara är just båtar och fartyg som kan gå av stapeln. Det måste anses delvis felaktigt, eftersom uttrycket omvandlats till en metafor. Det är svårt att hävda att en metafor bara kan användas för de objekt som uttrycket ursprungligen användes för. Då blir språket inte bara fattigt, utan exkluderande.

Att något är "överhängande" kan väl snarast förklaras med "händer snart" eller "hotfullt nära". Jag vet inte varifrån uttrycket ursprungligen kommer (vet du?), men för mig är det som att ett objekt är direkt ovanför mig och ramlar snart ner (på mig). Ett överhäng är en del av byggnad, naturföremål eller dylikt som inte har ett stöd direkt under - det hänger över. Frågan är om det egentligen är korrekt att använda uttrycket "faran är överhängande" rent semantiskt sett (kan en fara hänga löst ovanför?). Fast alla som behärskar svenska något sålunda förstår utmärkt vad som menas.

Vägen är "spikrak". Inget direkt konstigt med det. En spik är (oftast) helt rak. För att förklara att något är helt rakt, utan böjar eller kurvor använder vi uttrycket spikrak.

Problemet för de som inte har svenskan som modersmål är att vi talar för snabbt. När vi stoppar in en metafor i språket, måste den som lyssnar stanna upp, koda av metaforen och tyda andemeningen. Oftast hinner vi inte med och det bildliga uttrycket går förlorat. Och inte nog med det, språket förändras ständigt, bland annat på grund av den moderna tekniken. Ett exempel: Du kan väl googla det? För de som inte använder datorer ofta, kanske betydelsen "kolla upp det via internet" inte nödvändigtvis är solklar. Själv började googla på tidigt 90-tal, uttrycket att googla är något yngre än så.

Ett annat exempel: Det är Epakvalitet på den här saken. Eftersom varuhus-kedjan EPA försvann för ett antal år sedan har även uttrycket försvunnit. Epakvalitet är just avsaknad på kvalitet...

Till slut. Det är rätt roligt att hitta på egna metaforer. Kriteriet ska vara att det bildliga uttrycket verkligen kan förstås av mottagaren. Några av mina favorit-metaforer handlar om den som kanske inte är den smartaste:

- Inte den skarpaste kniven i lådan

- Ljuset är tänt, men ingen är hemma

- Hjulet snurrar, men hamstern är död...

Upplösta premiärnerver.

Jag skriver för flera uppdragsgivare. Ett av de roligaste jobben är att skriva krönikor för IF Elfsborg - laget som varit mitt favoritlag sedan sent 60-tal.

Allt utvecklas, även så företag, organisationer och föreningar. Jag gillar syftet, metoden och medvetenheten hos de som står bakom IF Elfsborgs förändring och förädling. Därför känns det bra att kunna få vara en liten del av ett stort maskineri - och använda min kunskap till att stötta laget. Om du vill kan du läsa krönikorna på www.elfsborg.se eller så går det att läsa dem under fliken krönikor. Den senaste krönikan handlar om premiärmatchen 2011 mot Häcken och hur det känns efteråt, efter en egentligen lite krampaktig premiär...

Barns vackra språk.

Som du kanske märkt har jag en tudelad syn på språket. Jag anser att det är viktigt att det finns en struktur, ett gemensamt regelverk för hur vi använder vårt språk. Samtidigt är jag för det levande, ständigt utvecklande språket. För precis som vi själva är språket mer imorgon än vad det var igår.

Barnens språk är ofta det mest spännande, fascinerande och uppfinningsrikt kloka vi har. Och jag älskar det. Ofta har jag undrat varför det första riktiga ord min äldsta son lärde sig (förutom mamma och pappa) var lampa? Klart att han såg ljuset och beskrev det, men ofta var det nästan vad som helst som hette lampa. Hur som helst var han och hans mor ute och gick en dag, på en plats där det var brant nedför på ena sidan av stigen. "Ska jag hålla dig i handen", undrade mor. "Det behövs inte, jag håller mig i balansen", svarade min son självklart.
Samme son har hunnit bli lite äldre och i hans generation är det inga problem att använda adverb eller adverbial som adjektiv. Det är en tid sedan som jag hörde det nu, men uttrycket äger lever fortfarande. Att min son beskriver någon eller något som han anser är riktigt bra för ägigt känns lite konstigt. Men jag förstår ju vad han menar. Inget vackert ord, men för honom är det självklart vad han menar.

Och på samma sätt försöker våra barn förmera ord hela tiden. Är något var väldigt varmt så använde sonen när han var mindre aldrig jätte-, gör- eller liknade prefix. Nej när det var som mest varmt var det kolvarmt...

Vi hade besök i helgen av goda vänner, som även hade med sig sin unga dotter. Eftersom hon var enda närvarande barn fick hon bland annat pröva mina barns Wii. Bestämt tog hon med sig var och en av oss uppför trappan för att utmana på bowling. När hon kom nedför trappan igen, med sin far, den relativt lärde ekonomidoktorn, säger hon självklart: "Han är svårlärd".

Roligt, men fånigt.

Vi människor vill ju så gärna låta smarta och eftertänksamma. Eller kloka och fräcka, på samma gång. Ibland går det lite dåligt...

De är verkligen uppe i smöret. Hörde jag idag på radion. Jag tror att vi kan förstå vad den före detta kollegan på Sveriges Radio egentligen ville ha sagt, men det är mer roligt än klokt. Detta är ett försök till metafor, ett bildligt uttryck. Och det är en rolig bild av dem som programledaren ville beskriva. Lite kladdigt kanske...

Alla sitter i samma båt. Ett användbart uttryck, en metafor som ändå kanske används lite väl mycket. Ursprunget handlar om några få personer i samma omständigheter, inte om en massa personer. Min reaktion brukar vara: Stor båt de har, eller den kanske redan har sjunkit?

TV-show skakas av mordhot. Jaha, hur kan det tänkas se ut? Kommer bilden att skaka i TV? Kommer skakningarna att sprida sig till mitt hem?

Naturligtvis handlar det om att en eller flera personer känner sig "skakad/e", men det är svårt för en abstrakt företeelse att vara skakad. Jag är störd, inte skakad...

Språket är ett bistert vapen.

Våra kvällstidningar tar sig stora friheter, antagligen för att de flesta tycker att det är ok. Men jag tycker aldrig att mobbning är ok, även om det handlar om en oomtyckt, kaxig norrman som åker skidor.

Nolltugg kallar en krönikör Petter Northug inför världsmästerskapen i skidor i Norge. Krönikör Lasse Anrell anser att han själv både är rolig och kaxig och rättvis. Som välkänd krönikör i Sveriges största nyhetstidning är han till och med intervjuad av medier i Norge där han fortsatt hävdar att Northug inte kan vinna på hemmaplan. Det pågår ett räv och rackarspel. Ett spel med ord hårda som sten, ett språk som liknar det i omklädningsrum, avsett för mindre, slutna sällskap.

Skidåkaren i fråga är själv kaxig, uttalar sig lagom nedlåtande om sina medtävlande. Svenskar i allmänhet har lärt sig av media att tycka illa om honom och när då krönikör Anrell nedlåter sig till att föra en kampanj mot skidåkaren och säga att han inte vinner något kan det synas harmlöst. Uttrycket Anrell ständigt använder, som hans kollegor på tidningen spinner vidare på, är Nolltugg. Innebär ungefär att Northug inte kommer att vinna något, att han inte fixar mycket pressen han har på hemmaplan (VM går ju i Oslo).

Fast harmlöst är det det sista som denna kampanj var/är. För oavsett hur jobbig Northug är, oavsett hur mycket "på kul" krönikan är skriven, oavsett att Anrell efter att Northug vunnit sitt första VM-guld i mästerskapen skrivit förlåt med stora bokstäver i sin tidning så handlar det om mobbning. Mobbning som när det satts ett annat sammanhang aldrig accepterats.

"Sluta nu, det var ju bara en kul grej", kanske du säger.

Men jag kan inte komma över känslan av dålig smak i munnen. Northug må vara kaxig, tuff och syssla med liknande påhopp själv. Men är det bra att då ge igen? Att bara för att någon verkar tuff, får man trycka ner dem och tala om för alla andra att han eller hon är värdelös?

Idrottsmän är ofta allmänhetens "egendom" och medier får behandla dem nästan hur som helst. Jag anser att det är rätt att även idrottsmän och -kvinnor ska granskas, kanske tuffare än andra eftersom de är offentliga personer och idoler. Men påhopp? Mobbning har ingen plats i vårt moderna, demokratiska samhälle, vare sig med fysiskt våld eller genom språket.

Dags för fredagsmys?

För många svenskar är det dags för fredagsmys. Inte så i arabvärlden. När veckans viktigaste religiösa åtagande är avklarat (fredagsbönen) är demonstrationerna större än någonsin.

Det händer just nu så mycket i den arabiska delen av världen är det som vanlig människa är svårt att hänga med. Lite hjälp kommer här därför i allt det som händer där.

Evolution. Ordet evolution betyder utveckling och används oftast om arternas utveckling. Evolution avser den bestående förändring som händer organiskt, oavsett om det är planerat eller ej. Människans plats i ekosystemen är från början skapad naturligt, med evolution. Kan det vara så att det som händer i Tunisien, Egypten, Libyen och så vidare är naturligt, med tanke på historien? I så fall är det rätt att säga evolution.

Revolution. Omvälvning eller omstörtning. I många fall direkta motsatsen till stabilitet (à la Carl Bildt). Och ingen motsats till evolution. Att vända allt upp och ner. Oftast används ordet när makten störtas av "folket". Jag har alltid undrat varför många skiljer på revolution av "vanligt folk" och av till exempel militärmakt. Det är fortfarande revolution, oavsett om det är av godo eller ej. Orden förändras inte i värde bara för att vi tycker att de ska det... Ingen revolution i mitt språk tack!

Demokrati. Betyder folkmakt eller folkstyre. Kommer av grekiskans demos som betyder folk och kratein som betyder härska. Viktigt är det med folkets makt, även om det inte finns ett enda exempel i världen på direkt fungerande demokrati (på statsnivå). Vi i Sverige och resten av västvärlden har något som snarare definieras som representativ demokrati. Det vill säga vi väljer representanter som sedan bestämmer åt oss.

Folkets makt, kan det värt att kämpa för? Fråga våra vänner i arabvärlden! Demokrati.

Med humor som vapen.

Det är mycket att smälta i nyhetsrapporteringen från Egypten. Något som säger mycket om hur protesterna har gått till är humorn mitt i allt allvar. En artikel i GP idag berättar om de protesterandes uttryck på ett mycket mänskligt plan. För med humor kan du handskas med det mesta, inklusive diktatorer, dumhet och andras maktbehov.
Vad sägs om plakat på Tarhrir-torget:
"Mubarak, avgå, jag saknar min fru!"
eller
"Avgå nån gång, jag får ont i armen."
eller
"Ned med Mubarak och ned med min svärmor!"
eller mannen som skrev sin protest i hieroglyfer och förklarade med:
"Eftersom du anses vara Farao skriver vi så att du förstår."
eller en skylt på ett av alla de enkla tält som demonstranterna hade på torget:
"Segerpalatset"
eller inlägg på det så mycket använda Twitter:
"Regering till salu. Aldrig använd, men fungerar förmodligen inte."
även
"Mubarak som verb: att misslyckas att fatta vinken, oavsett hur tydlig den är."

Till sist ett exempel på de roliga historier som rör sig runt i den virtuella världen, via internet:
Mubarak dör och träffar i livet efter detta sina föregångare som president i Egypten; Anwar Sadat och Gamal Abdel Nasser. De frågade honom då hur han dog. "Var det gift eller ett skott?"
"Värre..., Facebook."

Språket som fredligt, men ändå skarpt verktyg. De stolta egyptierna använder språket så att alla förstår, med största möjliga avsaknad av våld. Det gillar jag stort!

Främmande för en del.

Att säga rätt är inte alltid enkelt. En del ord är främmande - för stavningsförmåga, per definition eller ibland bara till din känsla.

Professionellt. Vi använder ofta ordet proffs, för det är viktigt att vara det. Lite problematiskt är det med stavningen dock. Proffs har två ff, det har inte professionellt. Och det är inte proffsigt att stava professionellt fel...

Plausibel. Så kallat främmande ord, förklaras enklast med möjligt eller mer korrekt tänkbart, som i tänkbart alternativ. Utan tvekan är det plausibelt att en del inte tycker om främmande ord, hur svenska de än är. Plausibelt.

Internetrevolutionär. Ett riktigt fult ord. Tycker att det är osmakligt att en del som arbetar med tekniken bakom informationsteknologi tar åt sig äran när vanligt folk riskerar livet för att få till en demokratisk förändring. Oavsett om det handlar om Julian Assange eller folket på Facebook så är det aldrig på internet som revolutionen genomförs. Internet är ett verktyg i tiden. Ett stark sådant, men ändock: det är människorna som står för förändringar och reformer, inte maskiner. Internetrevolutionär.

Smärta genom språkbarriären.

Idag hörde jag en rysarberättelse via SR Sjuhärad och programmet Sjuhärad Direkt. En historia i smärta och svenskt oförstånd.
En man och hans fru är flyktingar från Iran. Liksom naturligtvis många andra. De pratar ingen svenska och har nu fått slutligt beslut om att de ska utvisas till Iran igen.
Problemet är den förföljelse, misshandel och tortyr mannen berättar om. Vi fick höra mannen berätta själv och sedan tolkens översättning. Fast tolken behövdes egentligen bara delvis för oss lyssnare, för orden på persiska (antar jag) var fyllda av smärta och kroppslig ångest. En berättelse om utdragna naglar, piskade fötter och mer ändå. Orden på ett annat språk var milda och samtidigt skräckfyllda.
Nu är deras öde avgjort, trots medlemskap i "Folkets Mujaheddin" (oppositionsrörelse till regimen i Iran) ska de två utvisas. Ärendet är prövat och överprövat och eftersom det saknas intyg eller annat papper som visar om det är troligt med förföljelse i Iran, dömer juristerna till utvisning.

Du kan läsa och lyssna själv hos Radio Sjuhärad...
Jag skäms... och sammanfattar:
Skräck bortom förstånd, beslut bortom vett och reson, trolig död.