Om natten stånkas korv.

Om natten är alla katter grå. Och ibland är det svårt att höra rätt. På ord alltså. Så här reder jag ut en feluppfattning om att stånka.

I min blogg från 13 augusti 2013:
När hamburgare blir handburgare, kolugn blir coollugn och munsbit blir mumsbit. Glidningar i språket som enligt professor Per Ledin hör till språkets skuggsida. Han kallar dessa förändringar i språket för nattuttryck...
Företeelsen är mycket vanlig och här kommer ett annat exempel på ett ord som många har fel uppfattning om.

Heter det stångkorv eller stånkkorv?
Problemet med ordet är att i talspråk hörs ingen direkt skillnad. Och kan du stånka korv?
Hade en twitter-konservation om detta nyligen:

Intressant är att ordet stångkorv faktiskt kommer från att korven efter tillverkning hängs för att torka, därav ordet stång-korv. 
En del vill gärna säga stånka korv om att stoppa korv, men det är en felaktig efterbildning. Att stånka härleds i stället från två ursprungliga betydelser. 1) att stöna verb och 2) en tunna substantiv, ett kärl.

Nu ska det omedelbart säga att i detta fall kan vi nog skylla på Galenskaparna. För deras sketch "Mor i Skutan" innehåller ett och annat som låter rätt, men som vi egentligen vet är fel (hela idén med sketchen rent utav). Efter halvminuten berättar ju "Mor" för "Länsmansjävel" att hon "stånkar korv".



Stånka = stöna
En annan förklaring är om du tar ordet sölkorv (som du kan läsa icke-förklaringen till om du klickar här) och ordet stånka i betydelsen stöna, så får du vips en ny betydelse; stånkkorv = en lat person som låter när hen klagar på till exempel arbete.