Att kunna uttrycka sig med främmande ord är inte alltid smart. Visserligen ger det en variation och nyansrikedom i språket, men det är i en del fall också avgränsande och exkluderande. Det vill säga, alla kan inte delta. Så det gäller att hitta rätt nivå, för rätt målgrupp.
Nå. Den dag du vill använda det frodigare och färgrikare språket kan det ju vara bra att ha koll på orden som är ovanligare och framför allt inte i var persons språkliga ägo. Här följer tre sådana ord. Som naturligtvis måste använda i rätt sammanhang.
Fryntlig. Att vara godmodigt vänlig och gladlynt (oftas uttryckt om en något korpulent person). Från början (ca 1700-tal) bara betydelse vänlig. Från lågtyskans früntlik, samma ord som tyskans freundlich - vänlig. Tyskans freunde, motsvaras sedan av svenskas frände.
Dekadens. Urartning eller förfall, möjligtvis även tillstånd av förfall. Kan också stavas dekadans. Från latinets två delar; de- som betyder ned och cadere som betyder falla.
Oomkullrunkelig. Obestridlig, t ex fakta som inte kan ifrågasättas. Roligt ord, ett av de få i svenskan som börjar med två o (färre än 20). består av tre delar o-omkull-runkelig. O är negation, omkull är fornnordisk särskrivet om kull och betyder över ända. Runkelig har grundformen runka (dialektalt runkla)i betydelsen svaja, vingla, skaka. Troligtvis samma ord (en nasalerad form) som svenskans rucka. Oomkulrunkelig betyder i sina grundformer alltså inte-över ända-skakbar.
Roligt är också att det i svenska inte finns en positivt variant, dvs omkullrunkelig är inte ett korrekt ord.
Den fryntlige buddhan var allt annat än dekadent, bortom hens godmodiga uppenbarelse finns en oomkullrunkelig idé om en för människor bättre värld.
Exkludera. Ta bort från, inte ta med, avgränsa.
Korpulent. Fetlagt. Från latinets corpulentus, från corpus som betyder kropp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar