15 juni 2012

Krank eftertänksamhet.

Har ett val mellan fotboll och umgänge med vänner till kvällen. Tror nog att sporten får ge sig då. För hur jag än tittar spelar liksom ingen roll, eftersom passion inte betyder vinst. Fast en del reaktioner över Sveriges framfart i EM 2012 får mig osökt att tänka på ett citat...

"Så går beslutsamhetens friska hy. I eftertänksamhetens kranka blekhet över" - Hamlet av W Shakespeare.
Ett underbart citat som använts i många sammanhang. Har allt, till exempel metafor, analogi och ett gott språk. Mer får man inte.
Och för dig som undrar, ordet krank betyder sjuk och kommer från från fornsvenskans kranker som betydde svag, skröplig, dålig. Krank anses idag något ålderdomligt, men används vardagligt på till exempel tyska...

6 juni 2012

Att uttrycka sig bättre.

Språket utvecklas ständigt, även betydelse av ord förändras. Men innan orden hunnits förändras är det alltför ofta rena felaktigheter används. Ordsammansättningar som är helt onödiga. 

Reklam är inte av ondo. Reklam handlar om tre saker: Observation, Känsla, (Re-)Aktion. Du ska se reklamen, du ska gärna känna med, mot eller för något. Och du ska ska agera (till exempel köpa något). Därmed anser många reklamproducenter att det är ok att bryta mot ordregler, eftersom "det viktigaste är att vi får resultat". Problemet är detta med att väcka känsla. För den dag reklamen väcker "fel" känsla, får också den tänkta konsumenten fel värde i varumärke eller produkt. Därför anser jag att god språkvård bör vara grundregel även för reklam. Men det är det inte.

På denna blogg har jag tidigare skrivit om vissa ord eller ordföljder som numera är "stulna" av reklamare. Engelska ordet för formel är ett bra exempel. Numera heter formel i de flesta reklamsammanhang formula. Läs mer om detta här.

Det som stör mig än mer är rena språkfel, till exempel att försöka värdesätta ord som inte kan värdesättas, eftersom de är absoluta. Tre exempel: 1. Ett mer än fullt glas, 2. en ganska unik händelse och 3. mest heltäckande. Det tråkigaste med dessa exempel är att de är onödiga.

Journalister misslyckas ibland med ordet unik. De gör det eftersom de vet att de har ett behov av att beskriva just det de gör för dagen så märkvärdigt som möjligt, samtidigt som det mesta de beskriver inte är unikt (märk väl att det är fel att säga inte så unikt). För det som är ett första eller det enda är unikt, inte det som någon annan upprepar. Ordet unikt betyder just ensam av sitt slag (lat. unicus). Ofta hör du eller läser du att något är ganska unikt, vilket alltså är riktigt svårt att tro på...

Ordet full/t är lite speciellt. För menar du en behållare av något slag så är den antingen full eller inte full alls. Den kan inte vara ganska full eller jättefull eller mer full än någonsin. Det beror på att ordet full har ett absolut värde. Men ordet full finns också i överförd betydelse om någon som druckit mycket. Någonstans går då gränsen för när den personen är full och följaktligen blir han eller hon mer full när mer alkohol konsumeras. Men går vi tillbaka till den ursprungliga betydelsen så är det viktigt att komma ihåg att till exempel: glaset är snart fullt, nästan fullt och till slut fullt. Men aldrig mer än fullt.

Ofta blir det fel när svenskar ska använda engelska, trots att de inte riktigt förstår språket. På väg till Landvetter flygplats har Volvo en stor skylt för sina lastbilar. Hills grow smaller är texten som du intuitivt ska förstå och ta till dig. Fungerar ganska bra för en en svensk som förstår engelska, men för en engelskspråkig person fungerar inte frasen likadant. Ordet grow på engelska kan inte användas för minskning, inte ens i en science fiction-film där plötsligt kullen sjunker. Grow har inte alla av det svenska ordet växas överförda betydelser (växa kan en växt, en människa, men även situationer och känslor på svenska). Att på engelska säga växa och bli mindre är en ren motsägelse. Och engelspråkiga blir bara fundersamma. Var det meningen Volvo?

Och så måste jag ondgöra mig över de som kreerat Telias senaste reklam för mobilnät. I texten som vi konsumenter möter berättas att Telia har landets mest heltäckande nät. Kanske är det så att det inte är lika sexig reklam att skriva bäst täckande nät eller närmast heltäckande eller något annat som innebär en korrekt svenska. För återigen har vi med ett absolut värdeord. Antingen är du heltäckande eller så är du det inte. Du kan inte vara ganska heltäckande eller relativt heltäckande eller mer än heltäckande. Reklamen från Telia blir mest löjeväckande, till exempel när du börjar undra över vem som är minst heltäckande - det vill säga finns det någon som visserligen är heltäckande, men minst? Skärpning kamrater på reklambyrån. Dålig språkvård sänker varumärkets värde. Och det vill ni ju inte.