Veckans vackra: Honungslen.

Tycker om ord, har alltid gjort det. Glad blir jag då någon annan visar ett liknande intresse. Så när jag fick frågan på Facebook om inte även jag tyckte om ordet honungslen och om jag kunde tänka mig att förklara lite blev svaret naturligtvis ja.

Honungslen. Mmm. Alla dessa personliga värderingar av ord är ju oftast bara subjektiva. Dock har ju vissa ord gemensamma värden, både i bokstavlig och bildlig betydelse. Sött och gott, och samtidigt milt, lent. Kan det vara annat än bra?

Extra len, mild, saktmodigt.
Honung: Sött ämne tillverkat av bin eller humlor av söta växtsafter.
Len: saktmodig, mild

Honung är ett gammalt ord och de alla flesta av oss har ett mycket bra förhållande till honung. Honung har använts mycket, under många år. Därmed finns en rad olika stavningar i både äldre och yngre svenska. 1500-talets hanigh och hannog samt 1600-talets hanung. På fornsvenska honagher och hanogh.
Germansk ord som det finns motsvarigheter av i alla moderna germanska språk. Ta till exempel engelskans honey, danskans honning och isländskans hunang. Ursprungligen troligtvis indoeuropeiskt ord, konako som betyder gulaktig.
Dock inte det allområdande indoeuropiska ordet för honung, för i många andra länder än de germanska heter motsvarigheten något på melit eller medhu, finns i till exempel grekiskans meli (bi heter melissa på grekiska).

Len står för mjuk och till beröringen mild. Också i överförd betydelse om en människa och hens attribut. Att vara len betyder att vara saktmodig, mild. 

Så två värdemässigt "goda" ord måste väl tillsammans bli än vackrare - honungslent rent utav? Sedan tycker jag personligen att det är vackert, för det har inte hårda konsonanter eller kräver omständlig munmotorik. Vackert för öra, mun och själ, liksom.
#blogg100 - 074 #vackraord