12 maj 2014

Sju hela dagar.

Funderat ibland? På vad de egentligen våra dagars namn betyder och kommer ifrånSammantaget är att de flesta dagars namn kommer från latinska gudar, översatta av germaner till vår mer nordligt anpassade mytologi. Undantagen är lördag och söndag.

Måndag. På fornsvenska Manadagher. Allmänt germanskt ord, där första ledet syftar på månen. Det vill säga: Månens dag.


Tisdag. På fornsvenska Tisdagher. Troligtvis från latinets dies martis (eller grekiskans emera areos) med betydelsen Mars (guden) dag.


Onsdag. På fornsvenska Onsdagher eller Oþinsdagher. Betyder till Oden. Äldre germansk översättning av dies mercurii (Merkurius dag), eftersom germanerna betraktade Oden som motsvarigheten till Merkurius. Odens dag.

Torsdag. På fornsvenska Þorsdagher. Från början dies Jovis på latin, vilket bland annat förklarar franskans jeudi  (Jupiters dag). Men sedan lång tid anpassat till oss här i norr och vår åskgud - Tor. Betyder alltså Tors dag.

Fredag. På fornsvenska Fre-, Frea- eller Friadagher. Gammalt låneord, germansk översättning av latinets dies Veneris (Fria eller Frigg i vår mytologi). Inte som många tror ett inhemskt, svenskt ord. Friggs dag.


Lördag. På fornsvenska Löff-werdagher eller Lögher-, Löghardagher. Det finns också på äldre nysvenska som lögerdagKommer från fornsvenskans lögh som betyder badvatten eller bad. Betyder alltså dagen för bad.


Söndag. På fornsvenska Söndagh. Äldre variant Synnudagher eller Sunnodagher. Germansk översättning av latinets dies Solis som helt enkelt betyder Solens dag. Märkligt nog finns i de romanska språken inte denna variant.


HelgPå fornsvenska hwlghan daghOrdet helg kommer från ett urnordiskt ord hailagö som betyder helig

#blogg100 - 073

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar