Orden växer i min mun, blir fula och tunga. När de istället borde vara lätta, känslobringande och luftiga.
Stilen sviker mig, språket blir svårvadat (ja, jag ser ofta språklig kommunikation som ett flöde) och mer hinder än redskap. Då vill jag rensa hjärnan med nonsens från TV, eller liknande. Och inte sitta vid tangentbord och skriva.
Vissa dagar är helt enkelt tyngre än andra när det gäller att kreera språklig finess. Så då får det vara helt enkelt. Dagens inlägg blir en uppmaning att göra något annat.
Ta en dags vila du med, det kanske du behöver...?
#blogg100 - 051
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar