– Allt som hänt, har hänt förut.
Gamla gubbar säger ofta just så. Med en näst intill ignorant säkerhet hävdas att det unga människor kommer med aldrig är nytt. Men kan det bli mer fel?
Redan i bibeln hävdas detta:
Vad som varit är vad som kommer att vara, och vad som har hänt är vad som kommer att hända; intet nytt sker under solen. (1 kap vers 9 Predikaren/Bibeln). Det finns till och med ett latinskt citat för detta: Nihil sub sole novum est är latin för "Ingenting är nytt under solen".
Men av åtminstone tre goda skäl är påståendet att inget är nytt under solen inte bara nedlåtande och del av härskarteknik, utan även direkt felaktigt.
3. Det historiska perspektivet. Vi är alla olika människor, oavsett ålder, kön, kulturell härkomst och nationalitet. Upplevelsen av att inget är nytt kan en del säkert känna, men för varje individ är det mesta nytt hela tiden. När äldre personer hävdar att allt är sig likt, är det oftast inte ens med de egna referenserna som bas för påståendet. Och vem kan egentligen veta, eller ens hävda, att det var likadant på farfars fars tid - när han eller hon inte ens var med då? Inte ens en historiker kan veta säkert, fråga en så får du veta varför. Vi kan helt enkelt för lite om vår historia för att veta exakt vad som hände förr. Hur ska vi då ens kunna påstå att allt är sig likt?
2. Historien förändras, därmed även framtiden. Allt är nytt. Ständigt. Naturligtvis finns saker som upprepar sig i någon mån. Men eftersom allt som hände tidigare redan finns där, har allt nytt just detta gamla som bas. Det vill säga förutsättningarna för nytt ändras hela tiden, allt eftersom nuet förflyttar sig. Alltså är nytt alltid ett annat nytt, eftersom allt det gamla upp till varje given tidpunkt är med och påverkar.
1. Den ständiga förändringen. Vi lever i en föränderlig värld, något som för de flesta av oss delvis innebär ett hot, ett mått av ångest eller åtminstone en osäker känsla av ovisshet. Och det är bra. För alternativet är riktigt galet. Om du hela tiden visste vad som kommer i morgon, varför ska du leva då?
Faktum är att just detta lilla mått av ångest är det bästa som finns. Det är det som gör dig beredd att möta saker, händelser och personer med ett öppet sinne. För det stängda sinnet lär sig inget och utvecklas inte. Och samhället där detta sinne har makten stagnerar och kan inte anpassa sig till en föränderlig värld.
Så varför hävdar vissa att inget är nytt?
Troligtvis för att antingen klanka på människor som kommer med nya idéer eller för att försöka vara trygga, eller hitta en trygg punkt i en föränderlig värld.
Det kan alltså vara ett slags maktspel att hindra andra att förändra den gemensamma omgivningen. "Om jag inte ändrar på mig, så ska banne mig inte du göra det heller". En del (till exempel Elaine Eksvärd) kallar detta för "Tidsmetoden", här en artikel om detta.
Det andra skälet är som sagt osäkerhet, där önskan om en oföränderlig värld är ytterst stark. För det som är känt och likadant som förr ger också en falsk känsla av trygghet och säkerhet. En uppenbar chimär, men upplevelse som hos många är mycket stark och svår att ändra på.
Så var försiktig, du som genast vill förändra världen (igen). För det finns alltid starka människor som helst lever i någon slags upplevd baktid. Och de jobbar hårt för att de ska få vara kvar och att du inte ska ändra på det.
Stofil. Idag med betydelse person med gammaldags idéer eller äldre originell person. Från början snarare narr och struntkarl. Ursprung lite oklart, eventuellt låneord från tyskan, kanske även smeknamn på Kristoffer.
Gubbe. Nordiskt ord, oklart ursprung. Grundbetydelse sannolikt tjockt, klumpigt föremål, jämför med jordgubbe, molngubbe. Mycket tyder på att ordet bildats i barn- och/eller vardagsspråk.
#blogg100 - 043
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar