Svårt hålla räkning.

Den tid på månaden, då pengarna ska fördelas på alla andra. Det är dags för att se till att alla räkningar betalas i rätt tid, till rätt person och på rätt vis. Inte alltid helt enkelt.

Uttrycket "att hålla räkning" används i första hand för två saker, dels i allmänhet för vem som helst som behöver ha kontroll på siffror och situation, dels i synnerhet för bokförare. "Att hålla räkning" är helt enkelt ett gammalt uttryck för bokhålleri, där boken som avses är räkneskaps-boken.

Februari är en speciell månad, eftersom den bara har 28 dagar (oftast). Det innebär att en del kanske inte har koll på att idag är sista dagen på månaden och att räkningarna till största del ska vara betalda nu.
På 70-talet bodde jag i USA. En av de största tiderna för ångest var i slutet av månaden, då alla utgifter gjorda på kreditkorten och ur checkboken skulle balanseras. Det slog mig ständigt att föräldrarna i familjen använda så många plastkort för sin inköp och att de hade lite tufft att få månadsräkningarna att gå ihop. Inte tänkte jag då (redan 1976) att exakt samma situation även skulle gälla för de flesta av oss svenskar ett antal år senare.
Tur är att det numera finns betalkort och inte bara kreditkort, det är lättare att hålla räkning allt eftersom, liksom. För du har väl betalat dina räkningar ordentligt?

Räkna. I fornsvenskan rækna. Släkt med både fornhögtyskans rechanôn och engelskans reckoning som har grundbetydelse ordna.

Betala. Fornsvenska betale, från mellantyskans betalen (tyskans bezalen). Ursprungsordet är tala, som betyder räkna, beräkna och betala. Att betala kan härledas till betydelsen räkna upp pengar.

Kredit. Av latinets båda ord creditum, låna till och credere som betyder tro eller låna ut. Lustigt är att av credere kommer även engelskans credibility (trovärdighet) som en hel del unga svenskar använder i uttrycket "Du har cred" som ungefär betyder "du har god status".

Räknat rätt med räkningarna denna månad? Det är ju bra för trovärdigheten...

#blogg100 - 037

Tidens tand.

Med tiden förändras ord. Så sker med de allra flesta ord, fast med en del mer än andra. Värdförändringen handlar dels om mode, men minst lika mycket om negativ laddning.

Blir lite full av skratt när jag läser att Trafikverket ändrat sitt sätt att mäta förseningar med tåg. En gång i tiden var gränsen för förseningar plus minus 3 minuter, det ändrades under står vånda till plus minus fem minuter under 1990-talet. Idag har statistikerna ändrat definitionen till högst 15 minuter. Förutom det absurda att inget tåg är sent förrän efter 15 minuter, inträffar snart en annan definitionsproblem, nämligen vad ansvariga inom systemet ska kalla en försening som enligt statistiken inte är en försening. Dags för ett nytt ord, typ för-försening? Eller dröjning (bara ett förslag). Tro mig, ett ord för detta kommer...

Just detta att vi människor antingen definierar om ord eller att vi med tiden laddar orden negativt, skapar hela tiden behov för nya ord. Du känner säkert igen processen.

Städare. Alla vet vad en städare gör. Men när yrket skulle få bättre status, var det också viktigt att benämna det "finare". Samtidigt som ordet skulle laddas med mer innehåll. Istället för att gå omkring och städa lite, ska personen vårda lokalen. Annan benämning, samma innebörd. Lokalvårdare

Bonde. Förr i tiden var en majoritet av svenskarna i någon form inblandad i jordbruket, men inte alla var bönder. Nej, de allra flesta var statare, drängar eller pigor - bönder var lite finare, som hemmansägare och egendomsägare. Men tiden förändrade inte bara jordbruket, utan även synen på bönderna. Så de mer positiva orden jordbrukare och lantbrukare började användas mer allmänt. Fast med tiden blev även de orden utnötta. Den som arbetar inom jordbruket idag är numera agronom. Oftast med en annorlunda, mer modern utbildning. Men jobbet är detsamma.

Dårhus. Klassisk negativ värdevandring. En dåre var för länge sedan inte alls lika negativt laddat, men är det definitivt idag. I samband med att de större anläggningarna skapades behövdes en ny benämning och hospital (en variant på ordet sjukhus, men i Sverige benämning för vårdinrättning för psykiskt labila) började användas. Efterhand värdeladdades även det ordet och varianterna hispan (med adjektivet hispig) förklarade för vanligt folk vad det handlade om. Då behövdes ytterligare en ny benämning och psyke och psykiaktrisk började användas som grundord. Faktum är att det finns yrkespersoner inom området som börjat gå ifrån även den benämningen och vill säga själabesvär. Samma problem, olika benämningar.

#blogg100 - 036

Olikt lika.

Vissa saker heter exakt samma sak på svenska. Men betyder något helt olika. Det krånglar till det lite, men vi brukar klarar av det i alla fall. Likstavigt kallar vi det. 

paronomasi. Ordlikhet. När du låter ordet förändras lite men ändå tillräckligt för att ge det en ny betydelse. Till exempel En svensk tiger.
Lik och lik. Det ena liket är det andra likt. I det ena fallet ett lik, som i en död kropp, i det andra när en sak till exempel har samma utseende som något annat, där är de två sakerna lika.

Stav och stav och stav. En stav för den som åker skidor, en stav som du har i ögat (stavar och tappar eller en stav i en bok - bokstav. Egentligen samma grundbetydelse - från grundroten av ordet för stå. Det vill säga, något som står upp.

Bok och bok. Jag läste en bok under en bok. Det ena är ett kommunikationsmedel, inbundna tryckta eller skrivna papper. Det andra ett träd. Fast orden hänger helt ihop, eftersom den första "skrivna boken" sägs vara en runor skrivna på ett stycke bokträ".

Bord och bord. Inte så ofta ett bord åker över bord. Det ena en möbel i ditt hem, det andra en del av ett fartyg. Även dessa ord hänger delvis ihop. Dagens stavning och uttal av bord kommer från fornsvenskans borþ, som betyder till exempel bräda, planka, möbelbord eller skeppsbord. Fast, det finns en väsentligt skillnad mellan härledningen för bord betydande ett matbord och bord, som i skeppsbord. Det ena härleds i betydelsen saker gjorda av bräder, överfört möbler. Det andra betyder en kant (jämför med svenskans bård eller engelskans border). 
Två ord, som entymologiskt har olika bakgrund, men som under historiens gång möttes och blev just likstaviga.

Fler intressanta exempel?

paronomasi. Ordlikhet. När du låter ordet förändras lite men ändå tillräckligt för att ge det en ny betydelse. Till exempel En svensk tiger

#blogg100  - 035

Alfabetiska anföranden anmodas.

Vissa vedertagna verser vore värre vid vinst. Somliga segrar säger sällan sammanfattande sanningar. 
Tro tager tyckaren träget till trenden. Orden ordnas också omständligt oomkullrunkeligt.

Alliteration. Repetition av samma inledande bokstav i meningens ord. Anses vara stilistisk finess, och kanske stöttande till vissa versformer. Men svårt, svårt att få till stiligt. Men vi försöker ändå...

Utan unika uttryck undrar überuzbeken: uh, undviker undersåtarna udda underfundigheter utan udda uppsåt? Uppriktigt utsagt upprör uppbragt uppträdandet uppsåtligen ursupatorn. Utan utsikt undlåter underklassen ukan. Understundom undslipper undertecknad ungdomarnas uppträdande. Underbart.

Typ.

#blogg100 - 034

Solen skiner starkt.

Äntligen. Dagar med härlig sol. Inte grått. Inte vått. Inte rått. 
Men ljust, energiskapande och öppet. Välkommen solen.

Jo, solen finns ju där hela tiden. Och har gjort det i drygt 4,5 miljarder år. Och förhoppningsvis ett tag till. Men ibland glömmer du känslan som bara solsken ger. Kommer ihåg en vinter i Bosnien-Herzegovina. Vi hade dimma i en och en halv månad (!). In i dimman och stanna liksom. Så när vi såg solen igen var vi som yra höns (nåja!) och en del lapade och lapade i sig av skenet.

Tack och lov är vintern över snart för den här gången. Jag brukar längta efter Vasaloppet första söndagen i mars. För när Vasaloppet körts är vintersäsongen väldigt nära slutet.
Och så börjar utesäsongen. Sitta i hörnet där vinden inte når in, men solen ändå ligger på. Med en kopp kaffe. Jojo. Och all längtan efter detta börjar med en starkt skinande sol några dagar i slutet av februari.

Sol. Nordisk och gotiskt ord. Heter samma sak på latin. Indoeuropeisk bakgrund, varav även grekiskans helios är ett systerord.

Vinter. Germanskt ord av okänt ursprung. Samma som tyskans Winter, engelskans winter och norskans vetter. Troligtvis inte besläktat med väder - som har indoeuropeisk bakgrund och har ungefärlig grundbetydelse blåsa (tyska Wetter, engelska weather).

Dimma. Från fornsvenskans dimba. Ordet dimba finns fortfarande på isländska och betyder ånga, ryka. Besläktat med orden damm och dum. Härledningen för dum hänger ihop med att det ordet från början betydde oklar. 

Lapa. Riktigt intressant ord. Från början germanskt ord, troligtvis från fornsvenskans læpia, läppja och även besläktat med tyskans löffel som betyder sked. Också släktskap med engelskans lap, som betyder knä (på sittande person), försänkning i landskapet eller trygg plats. Med grundordet sked (bokstavligt eller bildligt), kan alla ovanstående ord härledas.

Jag sitter i solen, i slutet av denna vinter. Jag lapar verkligen i mig och känner mig inte det minsta dum.

#blogg100 - 033

Modern kommunikation förnöjer.

Dags för lördagslöje?
Jag må vara barnslig, men vissa saker du hittar i den moderna världens sociala medier är faktiskt roliga. En del av ironiska generationens språk?


Taylor Swift är omåttligt populär. Sjungandes på engelska (?). 


När tuffhet visar sig vara mindre genomtänkt...
Här behöver du inte ens förstå språket för att förstå.


En svensk, numera etablerad komiker ger igen på en nyare.


Gammalt? Ja. Kul? Hilarious!
Ricky Gervais. Kul på twitter och kul på Golden Globes 2011.


Ha en trevlig lördag.

#blogg100-032

En skovel Povel.

Det är ju fredag. Lättsamhetens dag? Så det får bli en dag för lättsamheter och språkvändningar. Eller rättare sagt, kanske inte helt och hållet mina påhitt. Men kul ändå.

Stjäla lite fungerar, om du samtidigt ger rätt dedikation. För dagens fyra merord hänvisar jag till salig Povel Ramel.

Berätta ett skämt, efter att du målat ett plank. Det är ju det som är vitsen. 

Och en variant... Dra ett annat skämt, där ute på fältet, där hästarna betar. Det är de' som är poängen.

Fågeln som i havsbandet lyser upp himlen med sin närvaro. Är det stearingjusen?

Måsfågel som ovanligt nog ständigt sjunger tystnadens lov. Det måste vara hålltruten du syftar på...

Och inte för att det har med saken att göra, men betoningsmästare Martin Ljung är rent ut sagt povelsk även han. Fungerar utmärkt en fredag som denna.


Fler av mina merord hittar du här.

#blogg100 - 031

Fult, men vanligt.

Vissa ord borde inte få finnas. Tycker jag. Men de gör det ändå. 
Det är alla dessa anglosaxiska hybrider, ofta sprungna ur en okunnig reklampersons penna. Mest berättar dessa ord om okunnighet om språk. Och de visar på kunskapsbrister i grammatik, semantik och ordbildning. 
För de är ju så onödiga. Och fula.

Hybrid. Biologiskt ord för en korsningen mellan två arter. I överförd betydelse något som satts samman av minst två saker, med olika ursprung.

Cheeseburgare. Kan vi inte bestämma oss för vilket språk vi ska använda? Svenska? Eller engelska? För båda samtidigt är ju lite knepigt. 
På svenska heter en hamburgare med ost på ostburgare. På engelska heter en hamburgare med ost på cheeseburger. Så varifrån kom ordet cheeseburgare? 

On screen meny. Gammal ofavorit. På svenska heter det meny, kan stavas menu, betoning på andra stavelsen. På engelska heter det menu, med betoning på första stavelsen. Skärm heter screen på engelska och skärm eller (tyvärr) monitor på svenska. Så det borde antingen heter on screen menu eller skärmmeny. Men det gör det inte i diverse manualer och liknande. Var översättaren lat eller okunnig? Fräckt är det inte.

Helpdesk. Återigen sammansatt av två ord, som båda har motsvarigheter på svenska. Vi har till och med i överförd betydelse tagit till oss ordet desk på svenska. Men help? Kom och help mig...

Printa. Snälla någon. Vi säger ju till och med skrivare numera. Varför envisas människor med printa sina papper. För att vi ska ha något på pränt? Fast då hade det varit mycket klurigare att använda ordet präntare för skrivare istället. Men det gör vi ju inte.

Formula. Favorit i repris. Engelsk ord med samma ursprung som svenskans formel, från latinets formula, diminutiv (förminskad) för ordet form. Det vill säga "lilla formen".
Trots att ordet är helt klart engelskt och inte svenskt, används det generellt i svensk reklam. Oavsett om det gäller hårmedel, hudmedel, diskmedel eller livsmedel (för hundar mest) - alla verkar ha kommit överens om att det varken heter ingredienser eller formel, utan formula. Förment fult är det.

#blogg100 - 030

En bokstav betyder så mycket.

Har skrivit om en avhandling som kom förra året. Avhandlingen handlade om redovisning som verktyg vid affärsmöten. Om hur redovisningen finns där naturligt, och om hur den fungerar. Utifrån ett språkperspektiv var den intressant eftersom författaren använder tre "svåra" ord. 

De tre orden som var centrala i avhandlingen är snarlika och har liknande funktion. Ett av orden är betydligt vanligare än de andra två. Och de andra två försöker beskriva liknande funktion, men ändå med tydlig skillnad i betydelse.
Helt "sexiga" är inte orden, eftersom de handlar om kvantifiering inom redovisning. Men ändå.

Jag tycker inte om fenomenet med att skapa ord med snarlik stavning för snarlika betydelser. Inte alltid så smart, eftersom risken för sammanblandning är uppenbar. Men fenomenet är ändå vanligt inom forskning och specialterminologi.

De aktuella orden är:
Kalkylera. Detta, det mest välkända ordet av de tre kommer från calculare som är latin för att räkna. Ordet kommer från ordet för liten sten - calculus, eftersom just stenar användes för vid räkning.

Kvalkylera. Modernt ord, som deriverats ur dels kalkylera dels kvalitet. Terminologi för att kunna kvantifiera och räkna inte bara siffror, utan även "mjuka värden", som material och känslor.

Kalkvylera. Nästa steg för forskaren inom redovisning, när även människors förväntade reaktion kan beräknas.

Alla tre orden är först beskriva på engelska och heter då calculate, qualculate och calqulate. Med samma innebörd.

Det intressanta med orden är som sagt att liknande överförda betydelser ges liknande, men annorlunda stavning. Att behovet för nya ord ständigt finns är självklart, men är det smart att stava dem så att förväxlingsrisken är uppenbar? Eller är detta åter ett sätt att terminologiskt beskriva sin egna sfär på ett så intrikat vis att utomstående verkligen känner sig utanför (eftersom det är svårt att förstå)?  

Mitt råd är att inte främlingsgöra språket på detta vis, oavsett användningsområdet för det aktuella ordet.

Vi har faktiskt alla möjlighet och till och med rätt att skapa nya ord. Men språket bör (för att få allmängiltighet) skapa gemenskap på en kulturell nivå, inte utestänga.

Det är dessutom viktigt att komma ihåg (vilket även det sunda förnuftet säger) att alla nyskapade ord inte fastnar. Jag skulle tro att endast en bråkdel av ord folk kommer på blir etablerade i språket. Och då är det oftast inte konstiga ord, som är svåra att förstå - utan de som snabbt ger genklang i många av oss. 

#blogg100 - 029

Rätten att söka sin egen lycka.

Har en liten amerikan uppstoppad i själen. En som ständigt tror på bättre tider. En som inte förstår jante.  Och som älskar den vackraste politiska texten som någonsin skrivit. Varför? Jo, jag älskar yttrandefrihet.

Tyvärr hittar jag ytterst få svenskar som förstår amerikaner. Svenskar ser svulstighet, arrogans och ignorans - där jag ser vänlighet och öppenhet. Jo, amerikaner är ofta sig själv nog. Lite dryga är de på det viset. Men hallå, det är ju faktiskt vi svenskar också. Det är som sagt lätt att se bjälkar i andras ögon.

Nå, till den vackra texten. Skriven under upplysningen:

When in the Course of human events, it becomes necessary for one people to dissolve the political bands which have connected them with another, and to assume among the powers of the earth, the separate and equal station to which the Laws of Nature and of Nature's God entitle them, a decent respect to the opinions of mankind requires that they should declare the causes which impel them to the separation.

We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness.--That to secure these rights, Governments are instituted among Men, deriving their just powers from the consent of the governed, --That whenever any Form of Government becomes destructive of these ends, it is the Right of the People to alter or to abolish it, and to institute new Government, laying its foundation on such principles and organizing its powers in such form, as to them shall seem most likely to effect their Safety and Happiness. Prudence, indeed, will dictate that Governments long established should not be changed for light and transient causes; and accordingly all experience hath shewn, that mankind are more disposed to suffer, while evils are sufferable, than to right themselves by abolishing the forms to which they are accustomed. But when a long train of abuses and usurpations, pursuing invariably the same Object evinces a design to reduce them under absolute Despotism, it is their right, it is their duty, to throw off such Government, and to provide new Guards for their future security.--Such has been the patient sufferance of these Colonies; and such is now the necessity which constrains them to alter their former Systems of Government. The history of the present King of Great Britain is a history of repeated injuries and usurpations, all having in direct object the establishment of an absolute Tyranny over these States. To prove this, let Facts be submitted to a candid world. ... (förkortat)

Declaration of Independence

Det sägs att det i huvudsak är Thomas Jefferson som författat texten. En avskrift av hela engelska texten hittar du här.

Första stycket av texten förklarar varför texten finns, varför det är viktigt att argumenten till självständighet förklaras. Huvuddelen av texten är sedan själva argumenten, helt baserade på Upplysningens ideal om den enskilda människans rättigheter.

Sedan följer fakta om den brittiska kungens styre och till sist själva självständighetsförklaringen.

"We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness"

Blir ungefär: Vi anser att dessa sanningar vara självklara (inte exakt korrekt översatt self evident, men betydelsemässigt nära nog), att alla människor är skapta lika/jämställda och har fått med sig av sin Skapare vissa oavvisbara Rättigheter, bland dem rätten till Liv, rätten till Frihet och rätten att söka sin egen Lycka.

... it is their right, it is their duty, to throw off such Government, and to provide new Guards for their future security  ... det är deras rätt, det är deras skyldighet, att göra sig av med en sådan regering och att ordna nya beskyddare av deras framtida säkerhet.

Wow. Ett vackert språk. Stolt, revolutionärt, men ändå statsbärande.

Vad många svenskar inte förstår, är att denna text (skriven i upplysningstid), är själva kärnan i den ideologi som än idag styr amerikanare. Den som säger med fullständig självklarhet "Vi har ett eget ansvar för vår säkerhet." Samtidigt som jämställdhet och frihet är grundläggande stöttepelare.

USA idag har stundtals tappat bort en del av idealen, men de finns där ändå. Gränsen mellan imperalism och att stödja frihetskamp över hela världen är suddig. Och märkbart ofta är USA-politiken kantad av något ljusskygga ekonomiska motiv. Men ändå, ideologin finns där. Och den är fastlagd i "Declaration of Independece", som i sin tur är baserad på frihetsidealen under Upplysningen. 
Franske 1700-talsförfattaren Voltaire påstås ha sagt så här (fast egentligen finns inga konkreta bevis för yttrandet eller citatet): 
Monsieur l'abbé, je déteste ce que vous écrivez, mais je donnerai ma vie pour que vous puissiez continuer à écrire. 
Vilket ungefär betyder. Jag avskyr det som ni skriver, men jag skulle kunna ge mitt liv för att ni ska ha rätten att fortsätta skriva.

Yttrandefrihet. Också ett av världens vackraste ord. Eller hur?

#blogg100-028

Gripa ett sjukt ord?

Har influensan gripit dig i år? Någon av influensorna? För i år påstås det att vi inte bara har en vinterinfluensa, utan tre. Hur som helst, sjuk blir man och det tar tid innan sjukdomen släpper taget. Kanske därför influensa heter "gripa" på många andra europeiska språk?


Grippe. Vanligt franskt ord för influensa. Märkligt nog inte förekommande på svenska, trots att det är ett etablerat äldre ord i stora delar av Europa för influensa - till exempel franska, tyska och engelska. Germanskt ord, besläktat med svenskans grip. Härledning visar att det kan finnas samband med betydelsen "gripa tag i", som uttryck för hur influensa "inte släpper taget".

Gripa. Fornsvenskt ord, med germanska rötter. Finns i andra former som till exempel grepe, dyrgrip och greppa. Alla med inneboende betydelse om att "ta tag". Men som sagt, inte knutet till sjukdom på svenska.

Influensa. Relativt nytt ord, tidigast mitten på 1700-talet. Från italienskans influenza, syftande på astrologisk vidskepelse att stjärnorna påverkade med ett visst fludium , som inverkar på människors handlingar. Ordet inflytande härleds från samma vidskepliga idé, vilket gjort att en del (antagligen felaktigt) tolkat ordet influensa som om sjukdomen hade "ett allmänt inflytande", det vill säga påverkade alla i samhället.

Sjuk. Germansk ord som fanns redan i fornsvenskan. Motsvaras av engelskans sick. Finns inte i de utomgermanska språken, trots att det troligtvis kommer från indoeuropeiskans seueg.

#blogg100 - 027

Svårt och vackert enligt morfar.

Jag tycker om vackra ord. Ord som påverkar och har historia som förpliktar. Och vad vore en söndag utan lite att bita i. Så här följer lite av språkvårdarens ord. Ord som ofta blandas ihop av lekmannen som vill briljera lite. Mitt enkla råd är att åtminstone dessa bör du hålla reda på. Annars blir morfar sur.
Min morfar var doktor i engelska och även censor, min mormor lärare i litteraturhistoria. Så trots att jag är ett läkarbarn, har jag lite att brås på. Även fast när min mormor envisades med att lära ut historier ur Illustrerad Familjebibel, så var morfar mest upptagen av fundera djupt över något. Med pipan i mun. 

Illustrerad familjebibel

Mormor Greta och morfar Anton, 1920-talet

Om han kan läsa detta (Anton är död sedan 40 år tillbaka) vet han nog säkert att just detta barnbarn blev professionell ordtrixare, fast just det ordet skulle han skälva inför. Hoppas ändå att han är nöjd.

Nå. Viktiga ord för språkvetaren, i ett urval. Och framför allt är det viktigt att kunna skilja dem åt.
Onomatopoetisk. Adjektiv som betyder ljudhärmande eller ljudmålande. Eller som Nationalencyklopedien skriver: ord som i sin form mer eller mindre tydligt återger ljudintryck. Pang är kanske det mest tydliga. Men även svisch och boom är tydliga i sitt ursprung. Fast även ord som kraxa, vovve och cha-cha (en dans) är just onomatopoetiska.

Ultima. Inom fonetiken ett ords sista stavelse. 
Antepenultima. Tredje stavelsen från ordslutet. I vissa språk finns betoningsregler där just antepenultima ska betonas. För oss svenskar en inte speciellt viktig kunskap (förlåt morfar).

Lektor Anton F

Jag som femåring

Och så en mycket viktig sak att hålla reda på, skillnaden mellan fonem och morfem.

Fonem. De minsta semantiskt relevanta, ljudliga byggstenar som låter sig radas 

upp i sekvens - ba, la, ta till exempel. Som ba och da - båda fonem, som tillsammans bildar ordet bada.
Morfem. Minsta betydelsebärande eller grammatiskt funktionella enhet. Det vill säga ofta fonem, men måste ha egen betydelse. Till exempel å, i, ö, du, en, rak (det sista ej ett fonem) och så vidare. Ta är alltså både ett fonem och ett morfem.

Prosodi. Talets musikaliska dynamik (melodiförlopp, frasering och rytm) som 

språkligt uttrycksmedel. Mycket viktigt i svenskan, eftersom just prosodin i svenskan i hög grad förmedlar betydelse, med bland annat specifik betoning. Uttrycket Jag tycker om hen betyder helt olika saker om betoning läggs på jag, tycker, om eller hen. 
Prosodi har du lärt dig socialt, i unga år och just därför är det svårt för människor med annan kulturell och språklig bakgrund att ibland dels göra sig förstådda och dels förstå på svenska.
Och, när "the Swedish Chef" i Sesame Street, pratar och sjunger med påhittade ord som hoppar upp och ner i tonskalan, är det för att de flesta amerikaner uppfattar svenska just så - med mycket melodi.

Semantik. Betydelselära; läran om ord och uttrycks betydelse. 
Lingvistik. Från Göteborgs universitet, institutionen för Lingvistiks hemsida; Lingvistik är den allmänna vetenskapen om den mänskliga språkförmågan, mänskliga språk och språklig kommunikation. Eller i den längre versionen: Inom ämnet behandlas språkets olika aspekter: Fonetik, fonologi (språkets ljudsida), morfologi och syntax (språkets ordformer och grammatiska struktur) samt semantik och pragmatik (språkets betydelsesida och användning) ur fysiskt, biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv.

Enkelt uttryckt (Ja, betoning på enkelt, morfar). Semantik är vad ett ord betyder, lingvistik är hur ett språk fungerar.

Redundans. Överskott av information. Läst ända hit? Grattis. Då kan du i fortsättningen avfärda sådana som jag med orden. Jag anser att det finns ett visst mått av redundans i det du kommunicerar. 

blogg 100 - 026

Veckans tre stora.

Det pratas mycket. Åsikter flyger i fikarum och på nätforum. Men vad kommer de ifrån? Och vad betyder de egentligen? 
Varsågod, här är veckans tre mycket aktuella ord. 

Häst. Ett mycket gammalt ord som kommer dirkt från fornsvenskans hæster eller heisth, urnordiskans hahistar. Snårig bakgrund eftersom alla indoeuropeiska språkgrenar förutom den slaviska har grundformen equo- . Att ordet är gammalt förstår du om du tänker efter. Hästen har varit domesticerade (ung del av hushållet) i cirka 10000 år. Behovet av ord för djuret är minst lika gammalt.

Påve. Pappa, liksom. Fornsvenskans pave eller pove. Kan lätt härledas till både grekiskans och latinets ord för fader, papas, respektive papa - egentligen det familjära barnordet, som användes som hederstitel för biskopen i Rom från ca slutet av 400-talet efter Kristus. Men kan även komma från en rad ord som betyder biskop. Fast även de orden är omskrivning och kan härledas av barnord för fader - jämför med pappa. I överförd betydelse används ju också ordet fader för präst.

Hat. Grundbetydelsen kan vara förföljelse och äldre betydelse även fientlig förföljelse. Germanskt ursprung, med koppling till grekiska. Intressant nog besläktat med grekiska ordet kedos, som betyder sorg. 

Och ett bonusord för att balansera hatet (från inlägget för två dagar sedan...):
Kärlek. Att sätta dit ändelsen lek på ett annat ord har med betydelsen rörelse att göra. Enligt entymologen: syftande till företeelse som yttrar sig i häftiga rörelser, där rörelse även finns i överförd betydelse känslor.

#blogg100 - 025 (hmmm, redan skrivit en fjärdedel av utmaningens utlovade 100 blogginlägg)

Bildar ett ord?

Återigen dessa bilder. Återigen bildar en bild ett ordinärt ord. 

Pricken

Bestiga

Imma

Flykt

Glasera

Tidigare bilder här.
Och. Alla bilder är mina egna, © Gunnar FN. Och som kreatör värnar jag om min inkomstkälla. Du kan få använda bilderna, men endast om du frågar först...

#blogg100 - 024

Hjärta och smärta rör.

Kärlek - en kär lek...? 
Sätt fart på livet med rörelse. Det är att gå från kär till kärlek det. Och här är härledningen för viktiga ord 14 februari - Alla Hjärtans Dag.

Fast först den praktiska delen av att fira Alla Hjärtans dag/Valentin. Du kan väl HLR? Här kan du läsa mer om det. Och att allt fler lär sig HLR har inneburit att fler överlever. Läs om det här.

Så över till dagens clou, orden och var de kommer från:

Hjärta. Fornsvenska hiærta. Germanskt ord som det finns varianter av i flera språk, jmf med engelskans heart och tyskans herz. Troligtvis finns samband med indo-eropiska kerd som i sin tur även lett till cord och kardi. Sammantaget är de flesta europeiska språks ord för hjärta besläktade.

Smärta. Troligtvis besläktat med indoeuropeiskans smerd som betyder bita. En typ av gammalt känsloord där innebörden härleds till orsaken, att bli biten ger smärta. Direkt besläktat med engelskans smart, som betyder ungefär liten smärta.

Kär. Fanns redan i fornsvenska som kær. Gammal låneord från fornfranskans cher, av latinets carus. Kan användas med glidande betydelse. Kommer ihåg en skånsk klasskamrat på JH som till en annan vän sa: Gunnar, ja han är kär! Men bara i betydelsen att jag var en bra kamrat. Hon som hörde det trodde något annat, vilket jag är nöjd med...

Lek. Fornsvenskans leker har flera betydelser, till exempel hastig rörelse, ras, kamp och även lek. När vi säger att en fisk leker (om parningsprocess) syftar ordet direkt till fiskens rörelse i vattnet.

Kärlek. Att sätta dit ändelsen lek på ett annat ord har med betydelsen rörelse att göra. Enligt entymologen: syftande till företeelse som yttrar sig i häftiga rörelser, där rörelse även finns i överförd betydelse känslor.

Dagens slutsats. Vill du undvika onödig smärta i hjärttrakten är det bra att satsa på något som väcker rörelse hos din partner. Eller enklare. Visa kärlek.

#blogg100 - 023

Använda gamla ord?

Vårt språk formas och påverkas mycket starkt under våra första levnadsår. Vilket innebär att varje människas ålder är en viktig faktor för hur "gammaldags" ens språk är. Sedan är det upp till var och en hur mycket ens eget språk moderniseras under livet.

Varje år publicerar Språkrådet det som kallas nyordslistan. Det är en lista på ord som börjat användas i större utsträckning, ord som förnyar språket. En viktig anmärkning från Språkrådet dock:

Språkrådet registrerar nya ord och fraser i svenskan, liksom nya användningar och betydelser av befintliga uttryck. Observera att vår uppgift är att upplysa om nya ord i språket. Språkrådet godkänner dock inte ord, eller för in nya ord; det kan bara språkbrukarna själva göra genom att använda dem!

Det historiskt intressanta hittar du när du går igenom gamla nyordslistor och omedelbart upptäcker att en del nyord var rena modeord, avsedda för en tid som inte längre är aktuell - varvid ordets användbarhet i princip försvunnit.

Motsatsen till nyord är kanske gammord, ord som funnits en betydligt längre tid än nyord, men som ändå knappt används numera. Även dessa ord har haft sin tid, speglar sin tid, men förlorat sitt språkliga nyttovärde.

Följer Glömda ord, som varje dag har en uppmaning om att använda ord från förr. Är lite ambivalent till själva uppmaningen, vill gärna istället betrakta dessa ord med ett historiskt perspektiv. Detta eftersom de säger en del om en tid som flytt.

Ett litet urval, med Glömda ords definition (som jag ibland är lite osäker på):
Tjotahejti - toalett alt. fiktivt ställe långt borta.
Ändock - fastän.
Spiskammare - skafferi.
Kolorera - färglägga, måla.
Propå - invit, framstöt.
Ackurat - precis, just.
Rygga - backa.
Topprida - vara översittare mot, trakassera.

Vepa - sängtäcke el. väggbonad av ylle.
Undfå - ta emot.
Frufridagen - 24 januari (1954), då alla husmödrar skulle få ledigt en hel dag enligt ett förslag från Lennart Hyland i radioprogrammet Karusellen (idén utlöste folkstorm).
Mågfälla - undanskymd bänk (där husets döttrar kunde träffa sina kavaljerer).

Tack till "Glömda ord" - glomdaord.wordpress.com
Och de finns även på Facebook.

#blogg100 - 022

Levande motsatsförhållande.

Språket lever, därför att språkbruket både är radikalt och konservativt.
För 13 månader sedan skrev jag om denna nödvändiga motsägelse. Och tycker att mitt mest lästa inlägg borde få chansen igen under #blogg100. Här kommer lite om språkets motsatser - de som gör språket levande.

...

Språket är den talande människans gemensamma kommunikationsmetod. Det är inte det enda, men definitivt den mest komplexa. Genom språket får vi som grupp (två, familj, grannskapet, nationaliteten osv) ett gemensamt uttryck som definierar och kommunicerar oss. Inom gruppen och utåt mot andra. För att en social grupp ska fungera krävs just det gemensamma uttrycket, som i sin tur definieras av en rad regler. Detta gör att alla språk måste ha någon typ av regler, mer eller mindre uttalade.

Men, just detta att vi behöver ett gemensamt språk har sin naturliga motsats i de personer som har specifika behov (och det har vi alla vid olika tidpunkter i livet) att särskilja oss från gruppen. Därför är det oftast unga som komponerar nyord. Och därmed har vi direkt en tydlig motsats, motsatsen i dels behovet av gemensamma regler, dels behovet av särskiljning.

Och det finns mängder av andra motsatser i språket. När strävan efter gemensamt språk på global nivå lyfts, lyfts i debatten alltid också behovet av mångfald i språk. Debatten om liksidighet följs alltid av argument om mångsidighet. Åsikter om främmande ord följs av argument om integration i språket. Regel-ivrare behövs lika mycket som förnyarna, likaså förespråkare för avancerat "krångligt", respektive enkelt språk.

...

Hela blogginlägget från januari 2012 hittar du här.

#blogg100 - 021

Bollpirr liksom...

Ja, jag får väl stå för det då. Jag älskar fotboll. Dessutom har jag äran att sedan några år tillbaka vara en av IF Elfsborgs officiella krönikörer. 
2013 är redan igång. Snart börjar tävlingssäsongen. Och pirret.

Som vanligt publicerar jag mina officiella Elfsborgs-krönikor här på bloggen. Fast de hittas i sin helhet på annan plats. Och på IF Elfsborgs hemsida hittar du den här.

Min egen...

#blogg100 - 020

Sär skrivning. En stygg else. Men roligt.

Nå. Särskrivning är inte bra eftersom  stavningen är för ögat en stark ledtråd till betydelse och prosodi. 

Rätt mycket är redan sagt om dessa som en hel del tror är anglosaxismer (intryck från engelskan). Egentligen visar forskning att särskrivning troligtvis oftast beror på att folk är "lata" och att svenskar känner motstånd mot långa ord. Se här en artikel om detta. Länken leder till Språkrådets tidning från 2001 - läs på sidan 4.

Särskrivning är inte snyggt. Och faktiskt ganska enkelt att undvika. Här är den enkla regeln. (Som du för övrigt själv kan läsa om på Språknämndens sida):
Det finns många fasta uttryck där du kan tveka om de ska skrivas som ett eller flera ord. En tumregel är att lyssna på betoningen. Om betoningen ligger på första stavelsen så ska ordet skrivas ihop.

Det finns dock ett väldigt starkt skäl till att tillåta sär skrivning. Det är ju roligt.

I motsats till det bra?

Mer än ett problem

Tack, jag avstår

Ett mirakel!

Glada bollar

Sambo med herr Kalsong?

Ovanstående bilder kommer från ulrikagood.com, tjuvtittat.se, skyltat.se, klarspraka.se, nogg.se och peterkorkala.se. Tack!

blogg 100 - 019

Fotovandring extraordinär.

Varit på Photowalk idag. Tack Mats Alfredsson och Christer Hedberg! 
Fler än 200 deltagare. Skönt vinterväder och många människor på stan. Så idag blev det en paus i ordandet och ett djupdykande i bild och människor. Och (ja, jag ger mig) ibland säger en bild mer än tusen ord.

Mitt fokus under dagen? Ögon...

Mats Alfredsson

Framtidshopp

Järntorget, snö

Utsikt över älven

Snart startdags

Haga Nygata

Avvaktande

Haga i snön

Vad gör han?

Vanishing point

Pyjamas?

Mer finns på Facebook... Här är den länken.

#blogg 100 - 018

Varde ljus? Eller är en lampa en lampa?

Vårt behov av att dela upplevelser med i första hand de närmaste och sedan i allt större kulturella kretsar definierar oss som människor och som grupp. Samma behov är grunden för det gemensamma språket.
Men vad kommer först, språket eller definitionen?

En ljus tanke...

En artikel om filosofi och språk i UNT (Upsala Nya Tidning) har idag fått min stora uppmärksamhet (tack Axel). Artikeln pekar på något som gjort mig osäker under lång tid. Hur själva definierandet av ting, företeelser och sammanhang är grunden för utvecklingen av språk. 


Så här är först länken till den utmärkta artikeln.




Några saker vill jag bestämt upprepa från artikeln:

Vårt intellekt arbetar intuitivt och associativt, följer inga regler som låter sig formuleras i ord...

Det är en missuppfattning att tänkande är detsamma som språk...

Fast trots ovanstående...

... språket och tänkandet befinner sig i ett ömsesidigt samspel...

Läs gärna artikeln.

#blogg100 - 017