Fel, fel, fel. Men kvack så roligt.

Roliga felskrivningar - som du (eller jag) lätt skulle kunna bli skyldig till. Ibland för att vi helt enkelt inte vet korrekt stavning, bland för att vi luras av ett stundtals förenklat talspråk.

Anddäktig och andehämtning. Två varianter som både liksom är hämtade med inspiration av djurvärlden, respektive den spirituella världen.
Ibland blir det fel, i tal och språk. Det gäller att veta vad som sägs och varför. Ibland tar vi i talspråket bort bokstäver, ibland lägger vi till. Det gör vi för att det ofta ska bli lättare och bekvämare att uttala orden. Då kan det bli fel.
Stavar du andäktig med två d handlar det mer om änder än om en ljuvlig känsla och stoppar du in ett e i andhämtning, är du kanske en andeutdrivare?
Andäktig. Andaktsfull, eller att känna sig full av upplyftande känsla. Kommer direkt från ordet andakt.
Andhämtning. Att andas in.


Att förvirra sig. För så heter det inte, med ett v för mycket.  Det gäller att veta skillnaden mellan att förvirra sig och att förirra sig. Annars blir du virrig... Tack Staffan Dopping för denna bild (klicka).
Irra. Ungefär fara vilse, det vill säga att fara omkring utan direkt destination. Virra. Vara oredig, osammanhängande. Förirra. Gå eller röra sig vilse. Förvirra. Att göra så att andra blir oförstående. Att förvirra är något du normalt gör andra, inte dig själv. Men i detta fall går det tydligen...

Att skriva fel är ändå så lätt hänt. Numera finns en rad sidor på nätet som visar på tryckfelsnisse. En klassiker måste nog denna vara, från en av Sveriges största tidningar:

Och även radiopratarna uttrycker sig ibland både felaktigt och skrattuppmanande, vilket undertecknad bistert kan vittna (klicka) om... Vilken som är min? Du får väl leta...
#blogg100 - 098

Roliga ord i tiden.

Och ett visst mått av cynism... Eller möjligtvis bara ironi... För vissa ord hyfsat välkända kan bara justeras lite och vips! En ny mening, oftast inte så vänligt menat.

Ministersyre. Ministerstyre är en variant av parlamentarisk demokrati vi valt att inte ha i Sverige, i motsats till i till exempel Frankrike. Ministerstyre betyder i alla enkelhet att ministern har rätt att bestämma över alla i han eller hennes domvärjo. Till exempel har en skolminister i Frankrike rätt att gå in och avgöra hur en lite skola i småstad på landet ska styras. I Sverige är som sagt ministerstyre inte tillåtet. Därför är ordet negativt laddat på svenska. 
Ministersyre är något annat. När en minister tar opinionen i sin hand, tar tillfället i akt för att få lite extra uppmärksamhet i till exempel media - det är ministersyre det. 

Allmännyfikenhet. I alla vettiga journalisters vokabulär är ordet allmänintresse centralt. Det är mer eller mindre det som styr om en nyhet ska publiceras eller inte, speciellt är detta viktigt när det handlar om publicitet som kommer att skada någon. Ibland är det allmänintresset som säger att nyheten ska "ut" i alla fall. Men som en god vän sa, "ibland känns det som om det snarare är allmännyfikenheten som styr..."

Prejningsplikt. I motsats till väjningsplikt. För i Sverige finns ingen trafikregel som heter "rättighet att köra först", bara "skyldighet att lämna företräde". Fast visst är det så att det känns så ibland, att en del har prejningsplikt?
I ett äldre inlägg från drygt två år sedan berättar jag hur jag hörde detta uttryck första gången.
#blogg100 - 097

Imaginära ord.

Bildord. 

En bild, ett ord. 

Ytterst subjektivt.

Mättnad

Tyngd

Luftig

Fuktig

Väntan

Tidigare bildord hittar du här. Och. Alla bilder är mina egna, © Gunnar FN. Och som kreatör värnar jag om min inkomstkälla. Du kan få använda bilderna, men endast om du frågar först...

#blogg100 - 096

Eller? Att stoppa in ett l.

Dags för ordnörden att ge lite stöd inför helgens stavningstävlingar. Att handskas med bokstaven l är inte alltid enkelt. Här följer tre exempel där användningen av l betyder stor skillnad.

Öppenhjärtig. Har hört många som använder ett l i ordet, så att det blir öppenhjärtlig. Men si, det är fel det. För enklare adjektiv kan både ändelserna -ig och -lig användas, t.ex. modig och hjärtlig. Men här är det en kombination adjektiv och substantiv. Då ska ändelsen i princip alltid vara -ig. Dessutom betyder öppenhjärtig inte att något är hjärtligt, snarare uttalat högt, att säga sin mening så att andra hör. Och det inte alltid på ett hjärtligt vis.
Naturligtvis finns undantag från regeln, till exempel när du använder ändelsen -språkig i samband med nationsnamn. Tyskspråkig och engelskspråkig heter det, inte tyskspråklig. Däremot heter det skönspråklig. 

Omständlig. Det ska faktiskt vara ett (kanske lite omständligt?) l med i detta ord. Hör ofta att många använder ordet utan l och det är väl så att de allra flesta av oss förstår vad som avses. Ordet kommer från tyskans umständlich. Oftast är du förlåten om du säger fel, men stava inte fel... 

Och för att krångla till det, de flesta andra ord som innefattar -ständ- har inte l med, till exempel fullständig, beständig och ständig.

Ogooglebar. Som egentligen kanske borde heta ogooglingsbar eller ogoogelbar på svenska. Ett nytt ord som skapat en del rabalder inom språkvärlden. Språknämnden hade ordet på sin nyordslista 2012, tog bort efter påtryckningar från Google med mera. 

Intressant nog fortsätter ändå Språknämnden diskussionen om ordet, bland annat eftersom Svenska Akademien beslutat stoppa in ordet i ordlistan.

Och här har du tur. För du får faktiskt göra det du själv vill just nu. Språkrådet förklarar detta med att det ännu inte är säkert att ordet får fäste bland oss ordbrukare, och att det då är upp till oss själva dels hur vi vill använda det, dels stava det.

Har skrivit tidigare om ordet ogooglebar och du kan läsa mer om det här. Och en kompletterande kommentar hittar du här.

#blogg100 - 095

Sic. Märkligt siktade ord.

En del liksom fastnar. Sticker sig fast i hjärnbarken och jag kan inte ens med isskrapa få bort dem. Så jag var tvungen att titta närmare dels på ordet skick, dels en vassa varianter och liknande ord. Sikta orden på ett mer eller mindre skickligt sätt?

S eller sje-ljud? Enkelt k eller ck? Ibland är det endast en bokstav som förändrar ordets innebörd. Ordet sikt har en tid spökat i mitt inre. Var därför tvungen att titta närmare på det och andra ord som nästan låter likadant. Och i god nätanda delar jag naturligtvis med mig.

Skick. Tillstånd, god ordning. Från lågtyskans schik, med samma betydelse.
Oskick. Motsatsen till god ordning. Används ofta för att negativt beskriva seder och rutiner som anses skapa oordning.
Skicklig. Att vara kunnig och eller bra på något. Egentligen att hålla god ordning. 
Ovanstående ord är besläktat med verbet skicka, som har ursprungsbetydelse att ordna, eller att ordna med. En skickelse är en förordning (regelverk).

mjölsikt

Sikt. Två betydelse: 1. det du ser, från lågtyskans sicht och tyskans sicht som betyder seende. 2. att till exempel sikta (enkelt sila) mjöl. Från lågtyskans sichte med samma betydelse.
Sikta. Att få i sikte (betydelse 1 ovan). Även att rikta vapen mot mål.
Avsikt. Efter tyskans absicht med samma betydelse. Bildat av betydelse 1 av sikt (seende). Jämför med ordet avse.

Skikt. Lager. Troligtvis från tyskans schicht, med betydelse skikt, varv, lager. 

Hon var avsiktligt skicklig, trots det siktar jag ett och annat oskick. Det är inte alltid hon kan sikta in sig på på rätt skikt. 
#blogg100 - 094

Att uttrycka sig historiskt.

Väldigt mycket av de ord vi använder har tillkommit i den ständiga omvandling av vårt språk. Vilket gör att vårt språk på sätt och viss ständigt är nytt. Men här och där dröjer sig uttryck kvar, som har viss historia. Vårt språk är precis som det mesta en blandning av då, nu och sedan.

Jag har tidigare skrivit om språkets motsatser, varför de utgör själva dynamiken i språket och dess utveckling. Idag handlar inlägget om en del av detta motsägelsefulla. För vissa uttryck har mer eller mindre lång historia, trots att de känns levande än idag.
Så här några intressanta uttryck och deras förmodade bakgrund.

"Bevingade ord". Redan hos grekiske skalden Homeros finns beskrivningar av ord så kraftfulla att de "flög från mun till mun". Senare, på 1800-talet börjar uttrycket användas om till exempel citatsamlingar.

"Mellan hägg och syren". När skomakaren tar semester. Uttrycket tros komma från en skomakare i Göteborg runt början av 1900-talet. Från början bara ett uttryck i familjen efter skomakaren, men sedan det användes i ett radioföredrag på 1960-talet används det allmänt.

"Ha häcken full". Betyder att vara överlastad med arbete. Ordet häck syftar på låda eller vagnsdel, lånat från lågtyskans hek som betyder grind, galler. 
Uttrycket är känt sedan 1890-talet. 
En liten intressant notering: när en del använder ordet häck om människans bak, är det ett annat ord än det ovan som lånats in, denna gång från holländskans hek, med betydelse bakdel på fartyg. Många tror idag att uttrycket Att ha häcken full har med denna bakdel att göra, men det är alltså fel.

"Det fina i kråksången". Med betydelsen finessen, eller den dolda poängen med något. Tidigast känt från ett skådespel av August Blanche från 1843, "Positivhataren". Syftande på att kråkans vårläte är en musikalisk finess, jämfört med dennes normala, vanliga högljudda och omusikaliska läte.

"Det som göms i snö kommer upp i tö". Med flera betydelser, till exempel att det som göms på osäker plats visar sig snart. Eller det onda dolda, kommer alltid fram. 
Inte bara en sångtext av Robert Broberg, utan ett uttryck som vi vet användes redan tidigt på 1600-talet. Första referens till uttrycket är från 1602.

Dessa fem uttryck är bara ett litet axplock, det finns mängder av dem. Bland annat är många av våra metaforer (bildliknelser) ofta betydligt äldre än vad vi tror...
#blogg100 - 093

Kroki-ga ord.

Tjolahopp. Samlar mig lite inför 2 majs festliga målgång. 
100 dagar med #blogg100 har varit roliga, givande och vänskapande. Och att tvingas hitta material att skriva om är bara kreativt. Jag mår helt enkelt bra av deadline. 

Denna dag hittade jag (inte riktigt hitta på, eller?) tre nya merord, ni vet de där orden som betyder mer och därför har mervärde.

Polyper. När killkompisen käkar en hel påse godis och får en konstig typ av utslag i näsan...

Kroki. Den äldre, av tiden böjde modellen hänger upp bilden på... ja inte en spik.

Salamandrar. Hon berättar, att hennes slingriga fd från Västmanland, till sist bara försvann. Och tog groddjuren med sig.

Hela samlingen av #merord hittar du här.
#blogg100 - 092

Fartigt. Zapp, zapp.

Språkfilosofiskt sett? Ibland behövs inte många ord. Eller ens två timmar. För att se hela filmen. 
Alla ni som vill smita iväg från allvaret en stund, men inte har så mycket tid. Här är något för er. (Eller bara för 13-åriga killar...?)

En snabbträff med en film, liksom. Det har Studio 1A4 bestämt sig för. Och ritat ihop något som kan få smilbandet att dra lite. Så här delar jag med mig av något du verkligen inte behöver se. Och är ändå betydligt enklare att förstå om du sett originalet.

 

Och när vi ändå håller på med detta, nästan utan ord. Varför inte tas oss Tillbaka till framtiden?



Eller även fundera på om vi är del av systemet. Eller systemet sjävt? Här är The Matrix, lite snabbare än då...


Fem minuter av din tid för #blogg100 - 091 

Intet, som ger mer.

Måndag morgon. 90 dagar av #blogg100. Då kanske det är dags för en enkel gåta kanske?

"När jag leder är jag inget värd. 
Men följer jag ger jag tiofalt åter. 
Vad heter jag?"

Och svaret är magiskt nog: inte. 

Märkligt nog kan en av mänsklighetens absolut största uppfinningar vara detta att kunna definiera inget. Enligt en del är det en indier vid namn Brahmagupta som uppfann noll på 600-talet, enligt andra har upfinningen noll gjorts av både babylonier och azteker långt innan dess. Vad Brahmagupta med andra gjorde var dock att sätta in noll i decimal-systemet. Det vill säga ett räknesätt baserat på 10. Och för att kunna göra det behövdes noll.
Läsa mer? Här är en artikel från Ny Teknik. Och här en annan från Illustrerad Vetenskap.

Decimalsystemet. Talsystem baserat på talet 10. Som i tio fingrar. Genom att ange ett värde på varje position kan vi ha tio varianter på det: Med bara två positioner kan vi därmed räkna från 0 till 99. Vilket är sammanlagt 100 värden. En tredje position förändrar värdemöjligheten med 10 och ger oss 1000 möjliga värden.
Men det fiffiga med decimalsystemet är att det är lätt att lära ut. Till skillnad från oktal-, respektive hexalsystemen. Och det beror mest på det faktum att vi människor har tio fingrar.
I Sverige gick vi officiellt över till decimalsystemet så sent som 1855, genom en förordning. Innan dess räckte det inte att kunna räkna på fingrarna, utan du var tvungen att till exempel veta att ett dussin dussin (12x12) var lika med ett gross (144). Och att det går fem kast (fyra) på ett tjog (20)

Noll. Inom matematik den tomma mängden. Eller det räknetal som beskriver att på denna "plats" finns inget. Ordet noll kommer ursprungligen från latinets nullus, som betyder ingen.
Ingen. På fornsvenska ængin eller ingin. Gammalt sammansatt ord, baserat på en eller in i betydelsen någon och den nekande ändelsen gi. Betydelsen är helt enkelt inte någon. 
Inte. Fornsvenskans ængte eller ingte. Från början neutrum av ordet ingen, med betydelsen inte något. Med med tiden blivit ett allmänt negerande ord på svenska.

Och har du inte förstått det än är svaret på den inledande frågan noll.
Blogg100 - 090

Språkets källor.

Vill du ha tillgång till mer om språk och dess utveckling? Har hittar du en enklare länksamling som ger dig tillräckligt för lång tid framöver.

Värsta språket. Fredrik Lindströms TV-program finns numera på öppet arkiv hos SVT. 16 avsnitt att irriteras över och inspireras av.

Språket i P1 på SR. Här diskuteras ofta de aktuella företeelserna, men även om sådant du inte hade en aning om. Programmets webbsida hittar du här, där finns länkar till programinslag.

Språktidningen. Sveriges bästa (enda?) tidning om språket och dess utveckling. En del artiklar finns här.

Ord. På fornsvenska orþ. Germansk ord, urgermanskans wurdan. Släktingar i alla indoeuropeiska ord, till exempel latinets verbum. 

Använder ofta "Våra ord", som är en kortfattad etymologisk ordbok. Det finns en webbvariant, där du dock får söka alfabetiskt - "Svenskt etymologisk ordbok", en digitala faksimilutgåva hos Runeberg-projektet

Regler finns det en del, speciellt för språkvårdande journalister. Enklast är de som TT ger ut - TT-språket.

Och naturligtvis även SAOL. Här hittar du Svenska Akademiens ordlista, där du enkelt söker på svenska ord. Till den kan vara bra att komplettera med Nyordlistan, som Språkrådet administrerar. 
#blogg100 - 089

Tre vackra, som lovar mer.

Tycker ord kan vara så mycket mer än bara byggstenar i en mening. En del låter fult, andra lovar mer och en del är bara förvånande. Här tre exempel på ord som jag tycker både är vackra och pregnanta.

Pregnant. Samma ord som engelskans pregnant, som betyder gravid. Men på svenska används ordet i överförd betydelse, gärna inom mitt första, förra yrkesområde teatern. Att något har pregnans innebär att det finns en inneboende kraft (som eventuellt ännu inte är förlöst). Enligt Svenska Akademien = uttrycksfull, kärnfull.

Plausibel. Betyder möjlig, antaglig, rimlig. Ett franskt låneord, med rötter i latinets plausibilis = som förtjänat bifall. Samma grundord finns i ordet applåd. 

Populistisk. Allmänt omtyckt, folkkär, allmänfattlig eller lättfattlig, enligt SAOL. Ur latinska ordet populus som betyder folk.  Jämför med orden populas, som betyder enkelt folk och populism som är en rörelse som bygger på folklig missnöjespolitik.

Allt är plausibelt och kan vi visa på pregnansen i vår fråga blir den en populistisk självklarhet.
#blogg100 - 088

Indignation?

Ibland säger en snabb titt i olika medier allt om hur vi egentligen har det. Med den allmänna synen på rätt och fel. Och frågan är naturligtvis - hur tillåtande ska vi vara innan det går över styr?

Ätstörningar och människosyn-störningar. Att det ens förekommer, att det ens är möjligt - trots en livlig debatt. Läs om modellagenturer och anorexi. 
Ett litet psst är dock på sin plats - denna nyhet fanns i många medier i veckan, men källan är en enda och hela tiden densamma. Kan vara en tidningsanka. Men att vi ens diskuterar ämnet är intressant.

Rånarluvor och fotboll. Varit en lång diskussion om inslängda päron och flaskor under en fotbollsmatch i Stockholm nyligen. Att 150 "fotbollssupportrar" bar skidmask/rånarluvor i Borås inför Elfsborg - AIK eller att ett helt gäng (samma?) gjorde detsamma på Fiends Arens i Solna i tisdags verkar nationell media knappt reflektera över. Här är bilder från lokala Borås Tidning. Kul och demokratiskt?


En genusdeklarerad bank. Och så något från ett par dagar sedan, i sociala medier (FB): Helt ny reklamkampanj, som slår fast hur vi egentligen ser på våra könsroller. För en man är en man och en kvinna en kvinna och aldrig mötas de två? Eller? (bild från Supersnippan på FB, tagen av Sophie Winberg Tyrfelt)

Allt detta är kanske mest ett uttryck över en mans indignation. Men inte bara va? För frågan vi måste ställa oss i ett demokratiskt samhälle är alltid: Vad kommer sedan?

Indignation. Från franskans indigné, som betyder förarga. Andra delen av ordet, digne kommer från latinets dignus, som betyder värdighet - samma ord som i svenskans dignitet. På svenska betyder indignation harm, förtrytelse - ofta med moralisk ton.
#blogg100 - 087

Främmande och nedsättande.

Det är en konst att vara otrevlig och översittare på ett lagom sublimt vis - så att mottagaren kanske inte ens förstår att hen blivit förolämpad. 
Lättast kan det vara med hjälp av låneord. De kan med viss finess användas ytterst nedlåtande, så att den utsatte förstår att det sagda är nedsättande, men ändå inte riktigt veta vad som egentligen sagts.  

Impertinent. Låneord från franska, där det betyder oförskämd eller otillbörlig. På svenska används det i betydelsen näsvis. Ordet är nästan i sig nedsättande.

Illiberal. Betyder på svenska trångbröstad, småsinnad (motsatsen till fritt sinne). Negation från franskans libéral och latinets liberalis. Från 1820- och 30-tal blev liberal infört som politisk term. 
Illiberal är inte inte så vanligt ord, men ytterst användbart. Har länge varit förvånad över att liberalism och neoliberalism diskuteras, när det egentligen kanske borde vara illiberalism vi borde diskutera. Mycket användbart, speciellt som invektiv.

Imposant. Betyder imponerande, storslagen. Från franskans imposant, som betyder väcka beundran. Ett slags överväldigande hot mot svenska lagom. 
Kan mycket väl i Sverige användas nedlåtande, eftersom det oftast inte är socialt tillåtet att sticka ut med överdrivna gester eller åthävor. 

Illiterat. Motsatsen till literat, som betyder läskunnig och i överför betydelse lärd genom böcker. Illiterat betyder ej bokkunnig och överfört okunnig. 

Så vi sätter ihop dem...
Din impertinente rackare, du är väl snarare illiberalt illiterat än imposant.

betyder ungefär
Din näsvise fåne, du kan inget, förstår inget och är allt annat än imponerande.

Nej. Jag anser inte att du ska använda dessa nedsättande ord för att du kan. Detta är bara ett sätt att medvetandegöra dig om det.
#blogg100 - 086

Lite bildande, lite ordande.

Jo. En bild, ett ord. Inte tusen ord. Inte två ord. Bara ett.

Association är ytterst subjektivt. Du ser det som du ser, utifrån alla dina erfarenheter och din kunskap. Och så här ser jag dessa fem bilder...

Naggad

Forntid

Stock

 

Träfälla

Stenstod

Tidigare bildord hittar du här.
Och. Alla bilder är mina egna, © Gunnar FN. Och som kreatör värnar jag om min inkomstkälla. Du kan få använda bilderna, men endast om du frågar först...

#blogg100 - 085

Fleratydda merord.

Nä. Fantasin tar aldrig slut, i alla fall inte om du föder den och ger lite näring då och då. För min del handlar det då om flertydiga merord.

Måttfull. – Bara en deciliter vodka, sa han till polisen. – Lagom, men ändå farligt onykter, blev svaret.

Matrikel. Middagsarrangemanget gav fin lönsamhet på elektrikernas årsmöte.

Metafor. När en kvinnlig vän gjorde en imaginär resa. 

Hela samlingen av #merord hittar du här.
#blogg100 - 084

Metaord lyfter kallpratet.

Ibland behövs något mer än vädret att ha som ämne, när du är på finare socialt mingel. Eller bara umgås i största allmänhet över fika, runt middagsbordet eller i rökrutan. Ett stöd i det sociala samlivet helt enkelt.

Visst är det jobbigt att träffa nya människor och inte riktigt veta vad du kan diskutera eller kallprata med dem? Jag ger dig tre ord/ämnen som jag tror lyfter de flesta möten.

Prokrastinera. Ödesmättat ord för många akademiker, innebärande att den berörd ständigt skjuter upp göromål. Att över ett glas vin diskutera prokrastinering blir en slags metadiskussion. Och roligast om detta var söndagens kulturartikel i Svenska Dagbladet.
Själv tänker jag på Fritiof Nilsson Piratens klassiska gravsten i skånska Ravlunda...
Prokrastinering, från latinets pro crastinus, ungefär hörande till morgondagen. Enkelt uttryckt motsatsen till carpe diem, ta vara på dagen.


Defaitism. Av franskans défaite,nederlag. I grunden samma ord som engelskans defeat.
Att acceptera att man har fel, kommer att förlora eller är mindre värd - utan kamp. En klassisk sådan är: "mot gudarna kämpar du förgäves". Förklaringen hos Nationalencyklopedien är misströstan, uppgivelseanda. 
Diskussionen är filosofisk. När ska man kämpa mot sitt eget öde? Finns anledning att alltid göra det? Och vilken roll har religion. Nordkoreas diktator?


Muppet show. Ibland är verkligheten roligare än fiktionen. Till exempel ett förslag från Skatteverket om att företagare ska lämna månadsuppgifter, även kallat MUPP (Nej, jag skojar inte!). Så då skriver näringsministern (från Twitter måndag morgon 15/4):

@annieloof "I vårbudgeten idag konstaterar regeringen att MUPP behöver analyseras vidare och därför läggs ingen proposition nu."

Jag tycker att du på nästa sociala mingel ska ta upp frågan om MUPPs varande eller inte. Och kanske komma ihåg: 
Nät-kollektivets definition av mupp.

Jag hoppas att de, som läser detta inlägg alltför bokstavstroget, ändå kan ta till sig att det flesta orden är valda med viss ... ironi.
#blogg100 - 083

Meandrande betydelser i merord.

Ibland vandrar fantasien på egen hand, ibland styr jag mellan grammatiska skär och stilistiska rev. För ordbrott vill ju ingen göra. Och lite sökt, fast sublimt är det.

Meandra. När man med ett gäng vandrar lite på måfå. Gärna utmed en grekisk flod...

Fantasin. När en supporter tar slut och äter apelsin istället, på ett nytt vis.

Akvarium. När Anders Karlsson stannade kvar i det outtalbara stället och vaktade fiskarna. Där inne...

#merord #blogg100 - 082

Demokratins utmaning - fördomar.

Fördomar har vi alla. Det handlar oftast inte om vem som förtrycker eller om vem som är fascist. Det handlar snarare om att alltid, medvetet bekämpa det som förvanskar demokratiska och humanistiska värdena. Och eftersom vi alla har fördomar, är det viktigaste att vara medveten om dem. Och lära om.

Språkligt sett är till exempel svenskan full av fördomsfulla glidningar. Varför använder vi ett opersonligt pronomen som är genusbundet - man? Varför blir det så ilsket när en del gärna vill införa ett könsneutralt hen? I den bästa av världar är vi könsneutrala, men lik förbaskat blir många arga, när en del kvinnor hävdar att de känner sig kränkta. Försvararna kallar sig sig demokratiska, men är per definition det inte.

Likaså alla de som kämpar för att gamla benämningar som negerbyn och negerboll inte ska tas bort. Är de rasister? Kanske inte av medveten vilja, men om ett ord är kränkande, ska det inte användas. 

Om serietidningen Tintin använder uttryck som förr accepterades, men som alltid varit diminutiva (även om vi förut inte förstod det), ska vi inte när vi insett det kränkande i det göra något åt det?

Så kallad vardagsdiskriminering och rasism handlar väldigt ofta om kunnighet. Och förståelse för andra och annat - empati. Men lika ofta handlar det om ovilja att ta till sig nya kunskaper och att vilja lära sig rätt. Det är så trots att det för ett demokratiskt samhälle är själva grunden, detta att ständigt lära om, ständigt ifrågasätta och ständigt vilja göra bättre.

Fördomar finns. De har de alltid gjort. Men när diskussionen går het om rätt och fel, tycker jag att det är många som väljer en bekväm och ofta felaktigt konservativ syn på samhälle och sociala sammanhang. Det, borde vi ändra på. Avstå från fördomen och våga lära nytt, avsett om det handlar om språket, politiken eller bara enkelt vardagsumgänget.

Så jag föreslår dig ett uttalande av en man många tyckte illa om, men som fler beundrade. Men det är av mindre betydelse. Det viktigare är att han förstod vad detta med fördomar gör i ett demokratiskt samhälle och förklarade det på ett mycket bra vis..
Klicka och lyssna på Olof Palme om fördomar 
Radioanförande, 25 december 1965. Källa: Palme, Olof, Politik är att vilja, Stockholm : Prisma, 1968, s. 64-65. 

Talet återges till musik på gruppen The Latin Kings skiva Mitt Kvarter under namnet Fördomar 2.

Fördom. Av tyskans Vorurteil med samma betydelse, som i sin tur kommit av franskans prejugé, som från början kommer från latinets praejudicare. Grundbetydelse är att på förhand döma, utan laga prövning. Den betydelsen finns till exempel i ordet prejudicera. Numera överförd betydelse till att negativt bedöma någon eller något utan tillräcklig kunskap. Läs NEs förklaring. 
Diminutiv. Direkt från latinets diminutivus med samma betydelse. Betyder förminskning, ofta använt som språkterm, men även som förminskning i överförd betydelse, det vill säga att till exempel förminska någon genom att utrycka sig nedsättande.
#blogg100 - 081

Har du förstått frågan?

Om frågans roll i kommunikation, del 4.

Vilken fråga är viktigast? Tror du att alla tycker som du?
Dags att göra dig mer osäker än du varit på många år. För rätt, rättvist och sunt förnuft är inte självklara sanningar.

Den som fortfarande tror att vi alla är lika, tror fel. Det vill säga, som människor är vi lika, men kulturellt är vi helt beroende av vår kulturella uppfostran. Nej, inte kultur som i böcker, konst och teater. Utan kultur som sociala omgivning, med allt vad det innebär av syn på rättvisa, sammanhang och moral.

Glömmer aldrig en föreläsning för mer än tio år sedan, inför ett projekt jag var inblandad i. Föreläsare var bland andra Karin Sharma, som har specialiserat sig på organisationskommunikation och interkulturell kommunikation.

Enkelt sammanfattat berättade Karin om skillnaderna i vår respektive kommunikation. Det vill säga när uppfattningarna om till exempel hur rättvisa delas, om vad som är viktigt att fråga om och vem som egentligen har ansvar för saker och ting. Dessa kulturellt betingade frågor har stor betydelse för hur vi förstår varandra. Eller missförstår.

Tre karameller
Två exempel från Karins föreläsning har fastnat sedan dess. Det ena handlade om rättvisa. Karin frågade: 
– Om du har tre stora karameller och fem barn, vem ska få vad? 
Och så var hon tyst och lät oss i publiken tänka...
Alla vi i publiken sa ungefär samma sak - typiskt för "svenskt" tänkande i detta fall:
– Ät upp dem själv! 

Och det beror på vår syn på just rättvisa och integritet. Vi svenskar "förstår" mycket snabbt att det är svårt att dela helt lika (vårt begrepp av rättvisa) så att alla får lika mycket. Därför bör vi undvika att utsätta barnen för denna orättvisa.
Men är du medveten om att i USA tycker barnen att det är lika rättvist att tävla om det i någon lämplig sportig form. Likaså tävlas gärna i Frankrike, men då i "intellekt", till exempel stavningstävling. 
Fast i Sydamerika handlar rättvisa om sociala sammanhang, så där kan kanske tre få karameller och de andra två något helt annat (en utflykt?) och så delar de på upplevelsen istället; "hur var karamellerna?" och "Hur var utflykten med mamma?", liksom.

Kommunikativa grundfrågan
Ett annat exempel var detta med den kommunikativa huvudfrågan - som inte alls är samma i olika delar av världen. Karin Sharma tog upp exemplet med ett försenat flygplan och reaktionen på ett utrop som personalen på Arlanda gör: 
– Planet är försenat med 20 minuter!

Om vi säger att det är en internationell flygning och det finns svenskar, nordamerikaner, japaner och fransmän med kan det lätt bli så här: 

1. Först kommer svensken fram och vill få bekräftat att det var 20 minuter som sas, Efter det sätter sig svensken ner och väntar snällt, i åtminstone 20 minuter. Först efter utsatt tid kommer nästa fråga...

2. Sedan kommer amerikanen fram och inte bara frågar, utan ifrågasätter.
– Vad är det som är fel? Varför? Hur löser ni det? Och sätter sig när han fått svar på det, fast det är ju en svensk som svarar korrekt undvikande eftersom hon eller han inte vet - och amerikanen är inte egentligen direkt nöjd.

3. Efter att de andra två satt sig ner kommer japanen fram och frågar:
– Är det ni som bestämmer här?   Varvid den svenska personalen försöker förklara lagom undvikande: 
– Här ja, men annars njaee... Varvid japanen missnöjt sätter sig ner, eftersom han förstår att han inte får det svar han vill ha av personalen. 

4. Till sist kommer fransmannen fram och undrar om de ansvariga vet att det finns  en annan möjlig resväg, som löser problemet. Personalen svarar vänligt att det inte är aktuellt, varvid även fransmannen sätter sig missnöjd.

Dessa fyra reaktioner visar på (generellt sett, naturligtvis) de typiska kulturella skillnaderna som finns för dessa fyra människor. För... för oss svenskar är det viktigast med ordningen, den grundläggande kommunikativa frågan är Talar du sanning?

För amerikaner handlar information oftast om det kritiska tänkandet, utifrån att allt kan ifrågasättas. Han eller hon ifrågasätter och utmanar sanningen. Deras grundläggande kommunikativa fråga är Varför är det så? Eller Är det verkligen så?

För japanen handlar det om trovärdighet baserat på källan till informationen. Därför är deras huvudsakliga kommunikativa fråga Vem säger det?

Fransmännen å sin sida tillhör kulturellt inte den nordeuropeiska kultursfären, utan snarare den latinska. De "vet" att ingenting är omöjligt, och att allt går att lösa. Framför allt genom att utbyta tankar och mäta sina idéer mot andra. (Är det därför Frankrike är det land i Europa som har mest inflytande från tredje världen?) Den grundläggande kommunikativa frågan är då Hur löser vi detta?

Skillnaden mellan dessa fyra grundläggande frågor kanske inte verkar så stor, men när det påverkar förhållningssättet blir det konflikter. Ta till exempel personalen som inte vet varför japanen frågar efter vem som bestämmer. Svaret blir svenskt, på en japansk fråga. Och missförstånd uppstår.

Detta är naturligtvis inte hela sanningen eller ens en representation av majoriteten av oss världsmedborgare. Men det visar på varför interkulturella konflikter uppstår, som rena missförstånd om vad som är rättvisa, vad som är sanning och hur vi gör sedan.

Att lära sig dels fråga rätt, dels förstå varför en fråga ställs... Är grundläggande för att förstå vad som egentligen sägs och menas - för att kommunicera bättre.

De tre första delarna om kommunikationens frågor hittar du här
Del 1: Frågan som ger svaret
Del 2: Stäng inte för öppna frågor
Del 3: Att våga vara tyst.
#blogg100 - 080

En niosvansad sak.

Tredubbelt tre, blir nio. Det mest komplicerade av våra enkla heltal. Lagom magiskt, lagom illavarslande och nästan nog.

Som en trefaldig stegring av tretalet är det åtminstone dubbelt magiskt, inom viss folktro. I kina till exempel är nio ett himmelsk makt-tal. 

Talet nio var det magiska räknetalet i norden, före kristendomens intåg, då det ofta ersattes av sju. I bland annat asatro är guden Oden "bunden" till talet nio. Det finns även inom asatron nio världar, varav tre i himlen, fyra på jorden och två i underjorden. Och i annan nordisk folktro: Nio, ullgarntrådar, nio örter, nio nätter och så vidare. Ja, vi här i Norden tycker om räkneordet nio...

Det finns fler exempel på magiska nio: Nio månaders graviditet, grekernas nio muser (gudinnerna för konst och vetenskap) och en nio-svansad katt. En typ av piska som symboliserar "det perfekta straffet" - egentligen een repända med nio snärtar, vardera med tre knutar. Använd för bestraffningar till sjöss. Och att vara i sjunde himlen, motsvaras ibland av det lite ovanligare moln nio (anglosaxism).

En reflektion: varför svensk grundskola är just tre plus tre år beror nog mest på att det är praktiskt, men "nio-ordning" tilltalar oss och tre plus tre plus tre är ett starkt tal för vidskepliga.

Nio. Indoeuropeisk ursprung för de flesta europeiska språk. På sanskrit nava, på latin novem. Möjligtvis rotbesläktat med ny, betydande det nya talet. Nionde. på fornsvenska niunde.

Nonett. Musikalisk term för antingen ett stycke skrivet för nio instrument med individuella stämmor, eller ensemble om just nio musiker. Inte speciellt vanligt.

Och detta blogginlägg fick primtalet 79, fast med både magiska sju och magiska nio med. Ointressant va? #blogg100 - 079

Nya synintryck.

Fler associationer, fler bilder. Fem bilder som relativt raskt skapar ord i mitt sinne.

En bild säger mer en tusen ord sägs det. Men ofta sticker ett av de tusen ut mer än de andra. Helt subjektivt förstås, här är dagens fem bildord.

Sönder

Mot

Kul(a)

Stel

Gyllene

Tänkte göra ett undantag och förklara två av bilderna, den första och den sista.

Mannen på bilden heter Lars Hedelin och är en god vän. 1996-1997 var vi två pressofficerare vid svenska Bosnienbataljonen BA07 (Tillsammans med Göran Glans). Han som bildexpert, jag som skrivande dito, fast egentligen delade vi på de flesta av uppgifterna även om vi hade varsin spetskompetens. Bilden är tagen på en bro över floden Spreča, nära Doboj i norra delen av bataljonens ansvarsområde. Lars klagade över att bilden är oskarp på honom, men skärpan ligger på sönderskjutna, söndersprängda och minerade hus i byn bakom. Ja, denna tid i Bosnien är ett minne för livet, och ett inte speciellt vackert sådant.

Spelar fotboll med ett gäng glada äldre män (jo, Johan Sjöberg, även du är äldre) hos Elfsborg varje torsdagsmorgon. Förvånansvärt många mornar den gångna vintern, när vi tar en morgonmacka efter träningen, har denna buckla stått på bordet. Lennart Johanssons pokal går det många historier kring, bland annat om vad spelarna i diverse lag gjort med den. Men det får du fråga någon annan om. Att den stått och lyst upp mina torsdagsmornar hela vintern har varit... gyllene glädje. Och tittar du noggrant ser du mig i en reflektion i pokalen...

Tidigare bildord hittar du här.

Och. Alla bilder är mina egna, © Gunnar FN. Och som kreatör värnar jag om min inkomstkälla. Du kan få använda bilderna, men endast om du frågar först...
#blogg100 - 078