Det finns faktiskt ytterst få saker, företeelser eller för den delen ord som är helt "svenska". Den som påstår annat är helt enkelt inte påläst. Det mesta vi fått här uppe i kalla norden är lånat, snott eller på annat sätt importerat under tidens gång. Men det finns några få ord som inte kommer utifrån...
Hallon. Tittar du i ett etymologiskt lexikon finner du mycket snart att i princip alla ord har en härledning. Latinskt, germanskt och/eller indoeuropeiskt. Det mesta har funnits förr och därmed i någon form beskrivits förr och det finns inga behov för unika, svenska ord. Men hallon är ett utmärkt undantag från den regeln. Ordet har ingen motsvarighet i andra språk, kommer troligtvis bildat från fornsvenskans hald- = backe. Alltså backbär.
Uppehållsväder. Ett ord som till exempel författaren Pär Westberg anser bara vara svenskt.
"Här kan man gå en vårkväll och tala om tro och otro, om tillit och föreställning eller bara om uppehållsvädret - detta unika svenska ord." (Ur Pär Wästbergs Stockholm)
Ogooglebar. Även om ordet till del består av ett namn på en multinationell sökmotorjätte, är det helt svenskt. Inte ens på engelska finns faktiskt en accepterad motsvarighet (ungooglable? kommer närmast, men används inte). Ordet är skapat i Sverige, för en "svensk nutida social kulturyttring" och svenskt behov. Hur länge det överlever och kommer att användas? Det är upp till dig. Fanns på nyordslistan 2012, men togs bort bland annat för att Google insisterade på det....
Ord som inte räknas:
Fika. Från knallarnas månsing (hemligspråk) och bara ett byte av stavelser i ordet av ka-ffe
Ljummen. Germanskt ord. Intressant nog tidigare även med annan, äldre betydelse än dagens halvvarm i svenskan - nämligen dov.
Dygn. Germanskt ursprung (dōᵹin), samma ursprung som för både svenskans dag och engelskans day.
#blogg - 017
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar