Mycket av det vi lever bestäms i perioder. Tid för vara, arbete, sömn och så vidare. Vi mäter utifrån våra förutsättningar och miljö. Ett dygn delas upp i natt och dag. På natten somnar vi, nästa dag börjar vi om på nytt. Men det är ju en chimär. För vår natt är en annans dag. Och solen slutar aldrig att lysa.
Det finns en text som visar på denna paradox, skriven av amerikanska författaren Richard Bach:
Det som larven kallar världens ände, kallar mästaren en fjäril (What the caterpillar calls the end of the world the master calls a butterfly).
Bildord: Avslut |
© Gunnar F Novik. #bildord - 052
Mina bildord hittar du på denna sida
#blogg100 - 029Mina bildord hittar du på denna sida
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar