I drygt tolv år har vi bott i en kompromiss, på landet mellan de städer där jag och frun har haft våra huvudsakliga verksamheter. Men just idag går flyttlasset tillbaka till stan, till Göteborg igen.
Så skönt. Så befriande. Fast ändå med lite sorg i ena hörnet av hjärtat. I Bollebygd har mycket hänt. Vi har firat bröllop, sett killarna bli unga vuxna och flytta hemifrån och vår hund har ju levt hela sitt relativt långa liv här.
Down-sizing
Det blir också att gå ner i storlek på boendet, framför allt försvinner alla förvaringsytor. Och boytan minskar ju också betänkligt. Så vi har gett bort saker, sålt några få saker och slängt massor av före detta bra att ha-saker. Hittills under de nästan tre månader som vi rensat har jag kört hela 10 gånger till återvinningscentralen i kommunen. För varje gång har jag känt mig märkbart lättare och friare. Och då finns ändå fortfarande lite mer att slänga.
Vi har också hittat gamla minnessaker. Jag har hittat minnen från 20 år sedan i Bosnien, annat från för 25 år sedan under TV-kurs i Malmö. och från 40 år sedan, under mitt första år i USA. Jag hittade till exempel min "senior ring", stor fet sak, i guld med blå halvädelsten. Ful som stryk, men ändå.
Att rensa gör oss friare. Att slänga tar bort en del tyngd från ryggen. Att lätta på allt och leva mindre känns smart, sunt och lagom klokt. För vad ska en egentligen ha all skit till?
#blogg100 - dag 60
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar