Det språk som vi lärt oss när vi som människor till slut skaffat oss ett komplett, vuxet språk (vid cirka 20-25 års ålder) sitter kvar hårt. Detta är ett skäl till varför de allra flesta har en bestämd uppfattning om vad som är rätt och vad som är fel i till exempel svenska. Det vi fått till oss i kunskap om svenskan när vi var unga vuxna sitter hårt. Det våra lärare i skolan lärde oss är vi benägna att hålla fast i hårt. Oavsett om det egentligen är korrekt svenska eller ej.Med detta sagt, tror jag du förstår att det inte är så konstigt att nyord ofta komponeras och används av den unga delen av befolkningen. De har lättare att ta in nya språkintryck.
Nyord med funktion
Nå, nyord har ändå en praktisk funktion, eftersom de ofta är anpassade till en föränderlig värld. Detta gäller inte minst alla de tekniska uttryck som kommer med ny teknik. En del av dessa nyord är direkt onödiga. Varför ska vi säga till exempelvis printa, när det är enkelt att använda ett svenskt uttryck som skriva ut?
Men andra uttryck anger något som vi inte helt och håller kunnat beskriva med svenska ord eller uttryck tidigare, i alla fall inte utan att göra en omfattande beskrivning av vad vi menar.
Och tänker du efter finns redan många ord som vi importerat av just detta skäl. Faktum är ju att nästan alla ord på svenskan är importerade. När jag tittar på etymologin (ords härkomst) är det ytterst få ord som är konstruerade i den del av den geografiska världen som vi idag kallar Sverige. Det få jag hittat är hallon, uppehållsväder och ogooglebar. Kanske finns det något enstaka mer. Alla andra ord är importerade. De bara fanns innan du lärde dig ditt språk som ung vuxen.
Med denna insikt kanske du förstår att jag har svårt att anse att förändring är fel och osvenskt. Alla språk förändras, om än inte lika fort som de flesta tror.
Hallon ja, vill du veta mer om det ordet? Klicka här.
I morgon tre praktiska nyord, som jag tror vi får bra nytta av i framtiden...
#blogg24 - dag 7
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar