Såg en mycket intressant krönika i Aftonbladet igår. Om att ge. Och om det är själviskt eller inte. Jag tror nog att de som inte är vana att ge så mycket gärna vill säga till de som ger ofta att det är själviskt. En slags rättfärdigande av det en själv inte gör.
Nå, först ett kort citat ur den utmärkta krönikan:
" –... jag gav två kronor till en tiggare.
– Oj.
– Ja, men Saga gav tjugo kronor.
– Saga, gav du tjugo kronor till en tiggare?
– Ja, vi är barn och barn behöver ingenting, de har ju inte ens ett hus... "
Jag har skrivit om altruism tidigare, då till exempel i samband med hundar - bland annat eftersom hundar oftast anses vara altruistiska till sin natur. Själv undrar jag om inte människor egentligen är det, men att vi förvanskat vår mänsklighet lite för mycket och har glömt betydelsen av att fungera bra i grupp.
Altruism. Från Nationalencyklopedin: osjälviskhet, att vilja och behandla någon annan (mänsklig) varelse än en själv väl, utan avsikt att därigenom gagna sitt eget intresse.
Ordet kommer från franskans altruisme, uttryckt första gången av franske filosofen Auguste Comte. Från äldre franskans altrui, med betydelsen av eller till andra. I sin tur kommer detta från latinets alteri, dativ av ordet för annan - alter.
Motsatsen till altruism är egoism, men det förstod du kanske redan.
Läs gärna hela krönikan, som handlar om godhet, tiggare, jul och... ja du förstår nog. Klicka här.
#blogg24 - dag 23
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar