Lord Tennyson klämtar.

På något vis är ändå originalen alltid bäst. 

Därför här (i en repris från 2013) de två klassiska verserna av lord Tennyson. Jämför gärna.

Året i min kamera.

Jo. Det har varit ett om växlande år. Hunnit med resor och även fotograferat på hemmaplan. Här några av årets absoluta höjdpunkter.Lissabon. Med cirka 30 kamrater gatufotografer i april. Underbara färger.

Initiation selfie

Waiting to cross

This one's for you

Balcony chat

Hearing the news

Arguing football

Frankrike och Spanien. Jag och min fru hälsade på vänner i södra Frankrike och passade på att resa Pyrenéerna runt. Naturligtvis var kameran med.

Fountain of wishes

Minnie leaving 2

A lazy ride

In mom's lap

Climbing stairs 2

Towards blue sky

In the midst

Way ahead

Hemmavid. En hel det vandrande i hemmastaden Göteborg.

Inside rainy window

Looking for the rabbit

A penny for your thought 2

Waiting again

Inside the pane

Looking out the window

Mesmerizing eyes

Pointing at my nose

Listdags: 20 största språken...

... i Sverige. Vet du vilka de är? Här är en enkel lista som gjorts av lingvisten Mikael Parkvall. Han gjorde listan först för drygt 10 år sedan och uppdaterade den för några år sedan.

Det finns några brasklappar om denna statistik, men i stort stämmer den. Listan från 2013 är publicerad i samarbete mellan Språkrådet och förlaget Morfem.

Listan gäller antalet personer som har ett språk som modersmål. I denna bild (citat Språktidningen) listas de 20 största språken och även med svenskt teckenspråk och våra officiella minoritetsspråk. Skillnaden idag lär vara att arabiska närmar sig och snart går om finskan som näst vanligaste språk i Sverige.

Läs mer om listan i denna utmärkta artikel i Språktidningen.

Listdags: nyorden 2016.

Så är den här. Språkrådets nyordslista för 2016. Publicerad igår, finns i Språktidningen idag. 43 ord som visar på trender och språkmode. Själv gillar jag till exempel Pokenad, Mukbang och Dylanman - alla tre ord som jag inte tror har en chans att hänga kvar speciellt länge, men som samtidigt säger en hel del om året som gått.

Vilka ord gillar du bäst? Se hela listan här, hos Institutet för Språk och Folkminnen. Eller läs gårdagens artikel på DN:s kultursidor, genom att klicka här.

Rösta om nyorden
Det roligaste du kan göra idag är väl ändå att rösta fram din favorit bland de 43 orden på nyordslistan. Det gör du via Språktidningen och att klicka här.

Det är Språkrådet som publicerar (varje år sedan 1944!) ord som säger något om den gångna året. De senaste åren har detta blivit till nyordslistan. - något språkintresserade över hela Sverige stånkar, stönar eller gläds över. Men på de allra flesta vis är orden inte något mer än just språkmode. Många av dem försvinner, några få används en längre tid.

Orden som jag skrev om i ingressen?
Dylanman. En man som beundrar Bob Dylan och som anser sig förstå honom särskilt väl 
Mukbang. En internetsändning där någon äter och samtidigt talar med sin publik
Pokenad. En promenad där berörda spelar Pokémon Go.

Och här en kort förklaring till listan, från Språkrådet självt.
"Språkrådet registrerar nya ord och fraser i svenskan, liksom nya användningar och betydelser av befintliga uttryck. Vår uppgift är att upplysa om nya ord i språket.
Obs! Språkrådet godkänner inte ord, eller för in nya ord; det kan bara språkbrukarna själva göra genom att använda dem."

Listdags: mest talade språken.

Så här när julmaten mest sakta smälter i magen kan ju lite listor och kunskap vara på sin plats. Visste du till exempel att spanska är ett större språk än engelska i världen (när det gäller modersmål)?

Mer utförligt om listan över de tretton mest talade språken i världen kan du läsa här (klicka), artikeln hittar du hos Illustrerad Vetenskap.

Topp tre blir då:
1. Kinesiska (mandarin)
2. Spanska
3. Engelska

Mandarin är det cirka 955 miljoner människor som har som modersmål. Världens näst största språk, spanskans, har hela 400 miljoner människor som modersmål, medan engelskan är modersmål för cirka 360 miljoner människor. Ja, du har rätt, det är betydligt fler som talar engelska dagligen jämfört med spanskan. Men det är en annan historia.

God jul - men umgås då!

FÖRSVINN. STICK. UMGÅS MED MÄNNISKOR.

Detta inlägg skrivs inte på julafton, utan någon dag före. För att sitta vid sin dator på största familjehögtiden av de alla är inte lysande. 

Och är du ensam, ring någon. Tänd ett ljus. Ät något gott.

MEN SITT INTE VID DATORN ELLER TITTA FÖR MYCKET I MOBILEN!!!


God Jul!

#blogg24 - sista dagen - dag 24

Att ge osjälviskt.

Såg en mycket intressant krönika i Aftonbladet igår. Om att ge. Och om det är själviskt eller inte. Jag tror nog att de som inte är vana att ge så mycket gärna vill säga till de som ger ofta att det är själviskt. En slags rättfärdigande av det en själv inte gör.

Nå, först ett kort citat ur den utmärkta krönikan:
" –... jag gav två kronor till en tiggare.

– Oj.

– Ja, men Saga gav tjugo kronor.

– Saga, gav du tjugo kronor till en tiggare?

– Ja, vi är barn och barn behöver ingenting, de har ju inte ens ett hus... "
Jag har skrivit om altruism tidigare, då till exempel i samband med hundar - bland annat eftersom hundar oftast anses vara altruistiska till sin natur. Själv undrar jag om inte människor egentligen är det, men att vi förvanskat vår mänsklighet lite för mycket och har glömt betydelsen av att fungera bra i grupp.

Altruism. Från Nationalencyklopedin: osjälviskhet, att vilja och behandla någon annan (mänsklig)  varelse än en själv väl, utan avsikt att därigenom gagna sitt eget intresse.
Ordet kommer från franskans altruisme, uttryckt första gången av franske filosofen Auguste Comte. Från äldre franskans altrui, med betydelsen av eller till andra. I sin tur kommer detta från latinets alteri, dativ av ordet för annan - alter.
Motsatsen till altruism är egoism, men det förstod du kanske redan.

Läs gärna hela krönikan, som handlar om godhet, tiggare, jul och... ja du förstår nog. Klicka här.

#blogg24 - dag 23

Tillbakablick Cypern.

Ytterligare en av dessa decembermornar, den där gången för 37 år sedan. Faktum är att det var den kallaste vintern på 50 år på Cypern. Fast en del dagar hade vi det gott i solen ändå.

När julen snart är här och kylan biter. vad passar bättre en torsdag att göra en tillbakablick, på #tillbakablickstorsdag.

Vaktavlösning Camp Polar, Athienou, Cypern. Vintern 1979/80. 

Vaktbefälet ser bekant ut?

#blogg24 - dag 22

Vintersolståndet, en mörk fylla.

Årets längsta natt, eller mer korrekt det mörkaste dygnet. Idag är det just det. Idag inträffar ju vintersolståndet, faktiskt exakt klockan 16 minuter i tolv, mitt på dagen . Det visste du kanske redan. Dessutom är det Tomasdagen.

Märkligt nog infaller vintersolståndet tidigt i år, Så i alla fall i de delar av Sverige som ligger väster om Stockholm är årets längsta natt den som redan gått. I norra Sverige är den längsta natten den som kommer. Mer om allt detta kan du läsa om hos SMHI, klicka bara här.

Tomas fylletunna
Idag är det även Tomasdagen, eller som det ibland kallades förr om åren, "Tomas fylletunna". Har ju skrivit tidgare om Anna med Kanna, då julölet traditionellt skulle sättas, Tomasdagen är första dagen det ölen skulle provsmakas. Den här dagen brukade det även förr i tiden hållas julmarknad och på den, samt på hemvägen, smakades det också på starkare varor så det kanske fanns en orsak att dagen kallades "Tomas fylletunna". Ja, vad ska en göra när mörkret härskar?

När det är som mörkast kanske en fylla kan göra dagen uthärdligt? Vem är jag att döma.

Kanske kan en haiku ge rätt ton...

#blogg24 - dag 21

Snö för ljusets skull.

Bara några få dagar kvar till jul och det är mörkt här på västkusten. De som kommer från de norra delarna av Sverige säger att bara snön kommer så blir vintern bättre. Allt jag vet är att det ändå blir ljusare med snö.

Snö = halt

Snö = kallt

Snö. På fornsvenska snö, sniö eller sniör. Från germanskans snaiwa (väldigt likt gotländskans snaiws). Finns i de flesta inoeuropeiska språk liknande ord. 

Dock är det en myt att inuiter ska ha massor av ord för snö. Här gäller samma sak som för de flesta enkla grundord, alla språk har oftast endast ett eller två ord för snö. Och mer om det kan du läsa här (dessutom om varför den felaktiga myten uppstod).

#blogg24 - dag 20

Sol, inte mörker.

Svårt, denna tid. Speciellt när det inte är någon snö. Mörkt och kallt, dystert och rått. Och i övermorgon är det årets mörkaste dag. 
Då tänkte jag att det kunde vara fint med lite sommarminnen. Till exempel från dagar i sol och värme. Håll till goda med dessa gatufotobilder #beachy style".

"My beach", Karpathos

"Walker break", Varberg

"Seaside silhouette", Varberg

#blogg24 - dag 19

Waiting for transit", Rhodos

Fyra ljus.

Fjärde advent är i år så långt som det går tidsmässigt från julafton. Det är fortfarande gott om tid att julhandla. Annars brukar denna dag vara slutet på upploppet fram till jul. Bra med lite respit, eller hur?

Advent är ett ord som kommer av latinska uttrycket adventus Domini, vilket betyder Herrens ankomst. 

Vänta. På fornsvenska vænta, med flera betydelser - vänta, hoppas, tro, mena eller ana.  I dalmål delvis annan äldre betydelse = att tro, inbilla sig. Från germanskans vænatjan. 
Dock är vi i de nordiska språken ansamma om detta moderna ord, tyskans warten och engelskans wait har andra härkomster.

Men vad är det egentligen vi väntar på nuförtiden? För väntar, det gör vi alla. Julklappar? Bättre tiden? Att någon annan ska göra något smart?

#blogg24 - dag 18

Kunskapsbrist eller ignorans?

Felaktig användning är en typ av ignorans som jag skrivit om tidigare. Dels handlar det om så kallade nattuttryck, dels direkta feltolkningar av ords semantiska värde. Eventuellt leder detta till glidningar i betydelse och språkbruket förändras. Förändringen i sig är det inget att säga om, men vissa ords direkta felaktiga användning är mest fånig.

Tänkte ge dig tre exempel på ord som ofta används på fel sätt och i fel sammanhang.

Exklusiv. Idag använder en del ordet för att markera någots lyxstatus. Detta är en felaktig glidning från ursprunglig och semantisk betydelse. Ex- betyder utanför och exklusivt är något som inte är vanligt och står utanför det som är tillgängligt för de flesta. Mer exakt betyder ordet utestängt eller uteslutet. Många har tydligen tolkat detta som något som är förmer och bättre än annat. Men så är det alltså inte.
Ordet kommer från medeltida latin och användes först i västerländska språk i samband med beskrivningar av rättigheter, monopol och liknande för att beskriva någons exklusiva (eller ensamma) rätt att göra något.

Unik. Ett det värsta uttrycken jag vet är att något är ganska unikt. Ingenting kan vara ganska, lite eller mycket unikt. Ordet betyder enastående eller ensamt av sitt slag och kan inte kompareras (böjas som adjektiv). Det är ungefär som att en inte kan påstå att något är ganska fullt. För antingen är något fullt eller så är det inte det. Inga mellanting.
Ordet kommer från latinets unicus, som betyder ensam, enda av sitt slag. På engelskan finns exempel på accepterat språkbruk där ordet betyder speciell eller ovanlig, men på svenska använder vi inte ordet så.

Absolut. Ett ord som används mycket slarvigt, till och med för att säga ja ibland. Fast betydelsen är en annan. Med början på 1400-talet, kommer ordet från medeltida latin. Det betyder obegränsat, gränslöst, komplett eller perfekt på egen hand. Ordet används fortfarande i denna mening, till exempel om någon som utövar absolut makt (makt utan begränsning). Det finns också en användning inom fysiken där något som är absolut är oföränderligt och/eller exakt.
Läs mer om andras förundran över ordet absolut (klicka)

Och slutligen, tror du inte att jag nyligen hörde att någon var "absolut, och exklusivt unik". Som svar på frågan om tjejen var snygg...

Läs mer om nattuttryck och andra fel-ord:
Älgskog eller älskog?
Förvanskade uttryck
Stångkorv eller stånkkorv?
Kan den lönnfete vara stor som ett hus?

#blogg24 - dag 17

Språket, en dagslända?

Har du lust att vara med på att försöka påverka språket? Vad sägs om att försöka ta bort ett relativt etablerat, engelskt uttryck från svenskan och ersätta det med en bildlig, svensk version. Ett ord som dessutom både är vackert och användbart, även i överförd betydelse.

Det blir inte helt enkelt, eftersom det i svenskt språkbruk redan delvis etablerats det engelska pop up store. Ungefär dyka upp-butik i direkt översättning.

För en tids sedan berättade en vän som bor i Paris att det är vanligt med boutiques éphémére där. Uttrycket visar på fransmännens sätt att ta ett från engelskt uttryck och direkt överföra det till franskan. Och eftersom min franska är sisådär undersökte jag saken och tog reda på vad en éphémére är. Så kul att se att det är en naturlig företeelse som språkligt används i överförd betydelse. Och att det finns en direkt liknande ord och användning på svenska. för éphémére betyder dagslända. Ett ord som på svenska redan används om något som bara är aktuellt eller moderiktigt en kortare tid.

Min tanke var direkt att egentligen borde vi göra samma sak, eftersom allt inte behöver vara på engelska. Eller hur? Döm om min förvåning när jag uppmärksammade till exempel Språkrådet om den franska ordet och möjligheten till en svensk variant (se bild ovan).

Respons på Facebook

Här kan du rösta på ordet.

För att göra en ganska lång historia kort försöker jag nu få med mig lite vänner på ett språkligt experiment. Är det möjligt att införa uttrycket dagslända eller dagsländebutik i svenskt språkbruk. Har redan fått lite bra respons, men mycket, mycket återstår.

Vad tycker du?

#blogg24 - dag 16

Veta mer om ursprunget till dessa butiker? Klicka då här - på engelska.
(Intressant är att en del hävdar att de första dök upp runt 2004, medan andra säger att fenomenet funnits sedan mitten av 1990-talet. Patrick Courrielche är i alla fall en av de som påstås ligga bakom detta sätt att göra affärer, han ska ha hållit på med detta sedan just 90-talet.)

Du förstår kompisen bättre.

Kamrater är lättare att ha med att göra. Till exempel finns forskning som visat att fotbollsspelare hellre passar den av medspelarna som hen gillar bättre. Nu finns något liknande när det gäller språk och förståelse. Men det är kanske inte så konstigt? Du förstår helt enkelt bättre, oavsett din ålder, den som du känner än den du är mindre bekant med.

Det kallas familiar talker advantage - när du är i en stökig och kanske bullrig miljö är det helt enkelt lättare att förstå den vars röst du känner till sedan tidigare.
"Det som sägs av den bekanta rösten behandlas med större träffsäkerhet och ökad hastighet."

En forskningsstudie i Cambridge, England slår också fast att även barn har lättare att förstå språket, om det delges av personer de är nära bekanta med. Studien visar på att engelska barns allmänna språkinlärning klart förbättras om de känner de som utövar språket nära dem, trots att forskarna i denna studie använde människor som hade en utländsk brytning.
"Resultaten visar att barnen visar på förbättrad inlärning när de är välbekanta med språkutövarna, även om inlärandet är avgränsat till de mer vanliga orden i barnets ordförråd."

Läs mer om detta, dels i Språktidningen, dels i själva studien (på engelska).

#blogg24 - dag 15

Västsvensk vinter.

Efter ljusfirandet, lite depp om mörkret som sakta sveper in oss. I Göteborg faller och ligger inte så mycket snö dessa moderna vintrar. Här en bild från dessa kalla, råa, våta vinterdagar. Denna tagen i slutet av december för två år sedan. Lite Göteborgskänsla får du på köpet.

Approaching tram

Fler gatufoto-bilder på dels mitt Insta-konto, dels min fotoblogg.

#blogg24 - dag 14

Fira med lux.

Dagens datum 13 december är som de flesta vet tillägnad helgonet S:t Lucia, den kristna jungfrun från Syrakusa, Sicilien. Hon som mördades för sin kristna tro tidigt 300-tal. Fast hon har egentligen inte så mycket gemensamt med dagens Lucia.


Ordet "Lucia" kommer av latinets "lux" med betydelsen ljus.

Lucianatten var förr i tiden en farlig natt, folk trodde att djuren kunde tala och att onda makter var i farten. Det finns en blandning av denna folktro och det senare ljusfirandet. Kanske är vår moderna firande helt enkelt en sammanblandning av äldre sed, ett kristet helgon och modernt festande.

Julfastans första dag
Under medeltiden var det julfastan som började på just denna dag – då köttet ersattes med fisk. Fast först var folk uppe i "svinottan" för att först slakta den sparade julgrisen och sedan festa rikligt på den tills solen steg upp och fastan inleddes. Resten av grisen åts först på julafton. Så nära jul behövdes inte alls lika mycket salt så när julen kom elva dagar senare fanns ett godare, mindre saltat kött.

Ljusfirande
Under 1700-talet var Lucia också avslutningsdag på höstterminen och de flesta skolor som fanns då firade lucia med ljusfester.

Moderna lucia
Första gången svensk Lucia med ljus i håret omtalats i svensk historia är så sent som 1764, då i närheten av Skövde. Från början var det också i första hand de med bättre ställt i Västsverige som firade den moderna Lucian. Seden spred sig dock runt till skolorna och på 1890-talet började Lucia firas på Skansen. Stort genomslag i hela landet blev det först när Stockholms Dagblad på 1920-talet utlyste en luciatävling där vinnaren fick både "krönas" och leda det första officiella luciatåget.

#blogg24 - dag 13

Nyttig Lucia-läsning.

Ibland blir traditioner fel, bara fel. Inte för att den i sig är felaktig, utan för att den används i maskirovskt eller på annat sätt fel. Vid det här laget känner du säkert till historien där Åhléns först lät en mörkhyad kille vara lucia, där näthatet sedan slog till och där Åhlens till slut drog tillbaka bilden. Men historien slutade inte där...

Jack Werner publicerade igår en mycket insiktsfull text om just hatet, dess roll hos både hatarna och hos oss alla andra. Och om hur vi ska förhålla oss till det. Här ett kortare citat:

"...
Läsare av denna blogg minns den rasistiska hatstormen mot den mörkhyade pojken som, i en bild publicerad på Åhléns Facebooksida, fick vara Lucia. Jag har varit inne på den i ett tidigare blogginlägg, och då vidrört möjligheten att hatstormen mot pojken var ett organiserat tillslag, bland annat med stöd i att en nazistisk profil uppmanat sina följare att kommentera bilden, men nu har Expo tack vare insyn i Facebookgrupper jag själv inte hittat till kompletterat historieskrivningen. ”Gå in och skriv vad ni tycker! Det är vidrigt gjort av dem att göra narr av våra traditioner så där”, skrev en person som länkade till Åhléns Facebookpost i den högerextrema Facebookgruppen ”Ordet är fritt”. När Nyheter24 och Aftonbladet uppmärksammade gruppens kommentarer myste de. ”Bra jobbat, mina kära näthatare”, skrev en användare. De var 1400 personer men har på sistone fått genomslag som vore de hundrafalt fler. ..."

Läs nu hela texten (vilken du kan om du klickar här), det tar inte så lång tid. Och ha en god, ljus dag.

#blogg24 - dag 13, inlägg 2

Svära styvt.

Om du tänker efter är vissa ord lite svåra att förstå ursprunget till. Ett bra sådant exempel är varför det heter peppar i pepparkaka, när det inte är ens ett korn peppar i. Mer om det i detta (klicka) inlägg.

Vissa av dessa ord använder vi ofta utan att reflektera vad det är vi egentligen säger. Två av dessa ord är prefixerna (framdelen av ordet) styv- och svär - som i styvmor och svärson. Så här en enkel förklaring till dessa vanliga ord.

Nej, det heter inte svärmor eller -far, för att du svär över dem. Snarare är det så att rent språkligt är ordet svärmor en tautologi (tårta på tårta). Det vill säga något vi säger samma sak två gånger, med överflödig förstärkning.
Suffixet svär- är ett gammalt indoeuropieskt ord med betydelsen just svärmor. Därifrån har vi sedan bildat alla former för ingiftna familjerelationer, inklusive just svärmor - som då egentligen är ingift två gånger om...

Svär-. I fornsvenskan användes ofta orden svær och sværa för svärfar respektive svärmor. Ordet har sin grund i germanskans swehrôn som i sin tur troligtvis kommer från indoeuropeiskans suekura. Svär- är direkt besläktat med orden syster och svåger samt namnet Sven.

Svära. Verb byggt av svordom, Svor- betyder ungefär att tala, prata uttala sig - så småningom med betydelsen att tala högtidligt och att avge ed. Germansk-gotiskt ord med indoeuropeiskt ursprung. Moderna användandet är också relativt gammalt, ordet användes ursprungligen ungefär med betydelse att genom ed hålla demoner borta.

Styv-. På fornsvenska oftast stjiw-. Släkt till exempel med dels stympad, dels andra nordiska språks sted- och stæd, med betydelse ställe. 
Styv- betydde ursprungligen berövad av föräldrar och fick så småningom genom betydelseglidning innebörden den som är istället för den berövades föräldrar.

Styv. Samma ord som stel. På fornsvenska stiw eller stijff (jajamänsan, samma ord som engelskans stiff), ursprung från latinet och indoeuropeiska med betydelsen påle, stock. 

När två ord med skilda ursprung och betydelse, men har samma stavning och uttal kallas det homonym. Det kan en bygga skämt på...

#blogg24 - dag 12

Tre ljus.

Halvvägs till jul, så här i december. Halvvägs i advent. Var bara försiktig med de levande ljusen.

Advent. Fornsvenskt ord från latinets adventus, som betyder ankomst (både bildligt och bokstavligt) eller närmande. Efterhand överfört till den kyrkliga betydelsen Kristis tillkommelse.

I mitt barnhem var det denna helg som vi dels julpysslande, dels gjorde julgodis. Marsipan var så speciellt på denna tid, egentligen den enda tid på året som vi åt det (förutom i semlan). Idag är både julgodiset och -pysslet lite överspelat. Allt går ju att köpa?

#blogg24 - dag 11

Rätten att vara människa.

Många svenskar känner 10 december som Nobeldagen. Men visste du att dagen har ett annat tema. Att det idag är Mänskliga rättigheternas dag?

1950, två år efter skapandet av FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna godkändes i FNs generalförsamling, instiftades denna dag. Dagen instiftades för att hylla deklarationen och dess syfte och uppmärksammas idag stort runt om i världen just idag.  Jo, deklarationen antogs av generalförsamlingen just 10 december 1948.
Här kan du läsa de mänskliga rättigheterna hos FN (på engelska).

Nobels Fredspris 1988 

Och jag är mycket för internationalism och bättre levnadsvillkor för alla. Kanske bäst återspeglat i denna medalj. Och som har en direkt koppling till Nobel och nobeldagen, fast av andra skäl (Nobels fredspris, för alla FN-soldater som tjänstgjort före 1988).

Om själva ordet/namnet Nobel kan du läsa här (klicka).

#blogg24 - dag 10

Anna med Kanna smakar jul.

Idag är det Anna som har namnsdag. Namnet syftar i kalendern på S:t Anna, jungfru Marias mamma. Enligt traditionen ska julölet vara klart för en första provsmakning denna dag. Andra säger att samma öl ska börja bryggas denna dag.

I äldre kalender smyckades också denna dag med en kanna i kalendrar, därav det gamla namnet på dagen "Anna med Kanna.
Förutom julölet anses denna dag vara den dagen som lutfisken ska läggas i blöt, så att den är klart att tillaga vid jul.

Senare år har Annadagen också utnämnts till Pepparkakans dag. Mer om det kan du läsa i ett äldre inlägg här.

Julöl är inte någon skyddad term, utan egentligen får du kalla vilket öl som helst som dricks till jul för julöl. Nuförtiden oftast anses julöl mest vara ett kraftiga och sötare öl - som passar bra till de många salta smakerna på julbordet.

Mumma har en i grunden tysk härkomst. Numera en blanddryck med bas av porter eller portvin med tillsats av sockerdricka/sockerlag och viss kryddning, ofta kardemumma. Från början kom denna dryck från Tyskland, ett exempel är Braunschweiger mumme - ett mörkt öl.

#blogg24 - dag 9