Hoppa fram i Paris.

En tidig höstdag i Paris, nära Centre Georges Pompidou för nästan sex år sedan. Bilden tagen av min fru med en enklare mobilkamera.

foto: Helén Palmqvist Novik

Två saker tänker jag på när jag ser bilden. Det ena är det uppenbara att jag var skadad i knät och var tvungen att göra Paris med kryckor. Resan var faktiskt del av en 50 års-present. Vi fick en häftig övernattning på ett femstjärnigt hotell av mina syskon. Men Metron med kryckor var lite... knöligt. Det andra är att jag faktiskt trivs så oerhört bra i Paris. Jag pratar tillräckligt mycket franska för att klara mig (eller oss) och miljön är så avslappnad. Och att jag dessutom för privilegiet att upptäcka mycket av Paris med min underbara fru är ju inte så illa.

Storstäder är min grej. Bland annat eftersom jag håller på med gatufoto, men också för att de stora städerna är framtiden. Och jag tillhör mycket hellre framtiden på kryckor än det gamla helt frisk. Leve framtiden - säger jag denna tillbakablickstorsdag.