8 april 2014

Språklig lathet.

Jo. Jag tycker om språklig förändring. Eftersom tiderna kräver förnyelse och förbättring. En sorts radikalism, som följer trender om du så vill. 
Men lathet hos de som har skrivandet som yrke gillar jag inte. Och när den late först har fel och sedan också hävdar sanningshalten i det felaktigt uttryckta, då blir jag sur.
Vispa med "liaison", se nedan...

Anglosaxiska påverkan på svenskan är inget konstigt. Vi har genom alla år påverkats utifrån språkligt. Dessutom är engelska ett germansk språk och släktskapet är större än du kanske tror. Men när det går att hitta svenska ord istället för de engelska ska vi göra det. Annars är det lite som att underkänna det egna språkets nyansrikedom. Svenska är lika nyansrikt som vilket annat språk som helst. Bara den late och okunnige påstår annat. 
Här är två intressanta artiklar om svenska som ett nyansrikt språk:
1. En kulturartikel i Svenska Dagbladet om antalet ord i svenskan jämfört med svenskan.
2. Småfakta från Språkrådet om antalet ord i svenska.

Nå. Tre exempel, varav det sista är det som gjorde mig sur och började skriva om lathet i början av detta inlägg.

- Printer. Har skrivit om detta ord förut. Länge hävdade datafolk att det skulle vara skillnad på en printer och en skrivare. Fånigt värre. Bland annat eftersom ordet printer snarare borde översättas med tryckare (som i att "trycka en bok"). Och en tryckare är ju maskinen inte, eller hur? Svenskans korrekta ord skrivare är både bättre och mer korrekt än printer.

- Level. Har lite blandade känslor för detta ord, som betyder nivå och som alltid kan översättas med det ordet. För level används oftast i en speciell betydelse, som kommer från dataspelvärlden. Att gå från en level till en annan är att höja sig i färdighetsnivå.
Det finns till och med ett verb från detta substantiv - att levla. Men mest lutar jag ändå åt att faktiskt inte använda ordet, just för att det finns en svensk exakt motsvarighet till substantivet. Problemet är just verbet... 
Vad tycker du?


GP söndag 6/4 2014
- Liaison officer. Från början en militär term som inte bara överförs till andra yrkes- och intresseområden, utan även används i sin engelska form snarare än den mer korrekta svenska. Det värsta är nog när journalister och andra hävdar att det inte finns ett svensk ord som motsvarar detta engelska uttryck. Vilket är fel.
Inom militären används uttrycket Liaison Officer när det krävs engelska som språk för att det finns flerspråkighet i förbandet. Och det finns ett svenskt ord som betyder samma sak, nämligen sambandsofficer eller möjligtvis sambandsansvarig.  Problemet är även att inom anglosaxiska kultursfären används ordet officer inte bara för militär officer utan faktiskt oftare för svenska motsvarigheten tjänsteman
Så det som journalisten med självklarhet hävdar i denna sportartikel från söndagens GP är naturligtvis helt fel, som troligtvis kommer av både okunnighet och lathet. 
Kanske vore det bra att ta reda på saker, inte något felaktigt hävdas som en självklar sanning?

Liaison. Taget till engelskan från franska ordet med samma stavning. Betyder från början på franska en sammanbindning eller samband. Ursprunget till ordet är från ny-latinets ligationem, från latinska verbet ligare som betyder att binda. Används oftast i militära sammanhang, men ursprungligen (1600-tal) en mat-term för den ingrediens som fick såser att tjockna...
#blogg100 - 039

2 kommentarer:

  1. Som vanligt uppfriskande upplysande artikel. Att nivåa kan ju vara lite svårt att uttrycka på ett smidigt sätt. :)

    SvaraRadera
  2. Ja, precis. Att hävda att det ska heta nivåa istället för levla är kanske snyggare i språkdräkten, men troligtvis meningslöst. För som alltid är det bruket av språket - inga regler - som styr utvecklingen...

    SvaraRadera