12 maj 2015

Att älska utan fanatism.

Bedrövad efter att gårdagens fotbollsfest slutade med att vissa så kallade supportrar förstörde för oss andra - även vi "Fotbollsälskare". Det mest märkvärdiga? Att vissa inte förstår att demokrati, regler och lagar är till för alla - utan undantag.

Publicerade tidigare idag denna text på min Facebook. Men vad tycker du?

Citat från dagens Aftonbladet, som visar att fånerierna även finns hos "våra" supportrar
"Bara så alla vet var jag står. 
Tycker in i bomben illa om gängmentalitet, minoritetsförtryck och så vidare. Älskar IF Elfsborg och med stor sorg i hjärtat lämnade jag igår matchen mellan Elfsborg och Malmö vid avbrottet, efter att min sköna kväll blev förstörd av så kallade supportrar. 
Att supportergrupper först väljer att mot alla regler tända bengaler och sedan när säkerhetsarbetet krävde avbrott kalla detta för "domarskandal" resp skandera "fotbollsmördare" gör att jag tappat nästan allt förtroende jag har för supportergrupperingarna. Att folk inte förstår sammanhang gör mig bedrövad, mest av allt att det finns personer som anser sig ha rätt att över alla demokratiska system få igenom sin vilja, bara för att det passar just dem bäst. Vi var många som gick bedrövade från Arenan, de flesta tror jag ändå stannade kvar - bra så. 
Men. Min upplevelse av att bli sviken är minst lika stor som de så kallade supportrarnas motsvarande känsla. Vem har rätt? Ja, inte vet jag, men det är just därför vi har en rad rättsliga och demokratiska processer att luta oss emot. När de tas bort finns inget vett kvar. Och då går jag hem. Nu är det upp till er om jag ska komma tillbaka.
#blogg100 - 73
PS - För övrigt anser jag att BABALAS är ett bra #nyord för svår baksmälla. DS

2 kommentarer:

  1. Thomas Bogsjömaj 12, 2015

    Strålande Gunnar! Om jag inte minns fel är anarki motsatsen till demoktati. Kanske det som brännarna vill ha?

    SvaraRadera
  2. Tja Thomas! Tyvärr tror jag att det är så enkelt att de som står fast vid bengalerna inte kan respektera förbudet av dels för stor egen känslostorm, dels oförstånd över vad de egna handlingarna leder till. En slags ungdomligt oförstånd, helt enkelt. Och hur löser vi det problemet?
    Tack för kommentaren...

    SvaraRadera