Ord bildar språk, men är det rätt ord?
Det beror på om tillräckligt många behöver
och vill använda det...
|
Det vill säga, det är våra behov av att kommunicera som både ligger bakom detta att vi pratar och att vi ständigt skapar nya ord och sätt att kommunicera på.
Jag har tidigare ofta skrivit om språkets sociala funktion, det att dels definiera en social grupp, dels avgränsa den gentemot andra. Med social grupp finns alla dimensioner från paret och familjen, via organisationer och vänkretsar hela vägen till nationer. Språket är det sätt som vi definierar oss på. Och ständigt finns en kamp mellan bevarande av språket som det är och förändringen av det. Mellan språkpoliser som vill bevara den sociala kommunikation som den är och de som har behov av förändring, vare sig det handlar om behov av anpassning eller behov av att få definiera sig något annorlunda inom gruppen. Jag har också skrivit om de fundamentala frågorna som vi behöver och använder i vår kommunikation.
Men orden i sig? För det pågår en ständig debatt om rätt och fel avseende vilka ord som är korrekta och hur de får och ska användas. Ja, återvänder du till meningen i ingressen förstår du ganska snart att språket och även orden är "levande" och i ständig förändring. Beroende på att våra/dina/mina behov förändras.
Nej, då tycker jag faktiskt att den här frågan rent filosofisk är mycket mer intressant: Vad kommer först - behovet av förändrat språk eller själva förändringen... ?
Filosofi. Att intellektuellt kritiskt studera och förhålla sig till allt det som finns. En av de grundläggande frågorna inom filosofi är "Vad är sanning?"
Från grekiskan med direkt översättning kärlek till lärdom och vetenskap (philo- betyder kärlek för och sophia som betyder kunskap, vishet).
#blogg100 - 65
PS - För övrigt anser jag att BABALAS är ett bra #nyord för svår baksmälla. DS
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar