Vän. Är enligt etymologer ett gammalt fornnordiskt ord, nära besläktat med latinets venus (behag) och sanskrits vánas (lust). Ordet vänsäll används sällan numera, men kanske borde göra det. Betyder ungefär lyckligt berikad med många vänner eller med stor vänkrets. Ordet vän har idag princip bara två betydelser. 1. fager (ålderdomligt) eller vacker. Långt ä.
2. person med vilken en är förbunden i förtrolig tillgivenhet. Det senare är den vanligaste användningen. Kort ä.
För att förtydliga denna otydlighet räcker det med att använda det på lite olika vis; Facebook-vän, bästa vän, nära vän, vän på håll, förtrolig vän (märklig användning, med tanke på grundbetydelsen förresten...), brevvän, vänkrets, nära vänkrets och så vidare. Sedan finns en massa synonymer; kompis, kamrat, bekant, polare, bästis, själsfrände, förtrogen med mera. För att inte tala om alla moderna nysvenska ord med mer eller mindre samma betydelse.
Och alla dessa varianter av vän och dess synonymer betyder ju inte samma sak. För alla dina vänner på Facebook är ju inte alltid nära vänner, eller hur?
Hur gör vi då för att veta i till exempel i ett vanligt samtal, att vi menar exakt samma sak, när ordet vän används? Svaret är enkelt: det gör vi inte. Och som jag skrivit i ett inlägg för länge sedan, kanske borde vi använda det gamla ordet vänsäll mera?
#blogg100 - 87
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar