Vid sjön.

När kortet nedan togs var jag osäker på om jag någonsin skulle komma tillbaka. Till den här sjön i norra Michigan, som jag lärt mig att älska. 40 år senare vet jag mycket mer, men jag kan sakna okunskapen i allt som låg framför. #tbt #tillbakablickstorsdag

1976-77 var jag utbytesstudent i USA. Jag bodde hos en underbar familj i lilla Noblesville strax norr om Indianapolis i Indiana. Där tog jag min examen som senior på NHS och där var jag med och spelade hem en andraplats i statens juniormästerskap i fotboll. Och mycket mer. Jag skriver nog lite om Lo, min amerikanska mamma om några dagar (på söndag), då det är Mother's Day.

Burt lake, tidig sommar 1977

Burt lake
Men hjärtat var på många vis lite längre norrut, i delstaten Michigan. Det var dit jag kom en dag i augusti för att träffa min familj för första gången. Och det är där bilden är tagen, sista dagen där under mitt utbytesår. Dagen jag inte hade en aning om jag ens skulle komma tillbaka till USA någonsin igen.

Nu, nästan exakt 40 år senare vet jag bättre. Jag har återvänt både till USA och till mina amerikanska föräldrar cirka 25 gånger. Engelska är mitt levande andraspråk, som jag också använder yrkesmässigt. Men jag kan sakna det oskuldsfulla. Ovissheten om vad som komma ska. Fast det är tur att en inte visste. Det skulle ha varit mycket att ta in.

Drömbygget
En bild till. För min familj byggde så småningom sitt drömhus vid samma sjö. Och under cirka tio år levde sin dröm, 12 meter från den vackraste av utsikter. Men det är en annan historia.

Taget från samma plats som kortet ovan,
fast vänt åt andra hållet. Och drygt 25 år senare.

#blogg100 - dag 72