Varför skulle annars våren tveka.
Varför skulle all vår heta längtan
bindas
i det frusna bitterbleka?"
Karin Boye visste vad hon beskrev (hela dikten kan du läsa här). Märklig vår vi ändå har och haft, där den kommer och går, ger och tar tillbaka. Vissa härliga dagar har vi upplevt och även om det inte var så varmt i söndags var det ändå lätt att se att knopparna snart brister.
 |
Knoppande azalea,
Slottsskogen Göteborg 7 maj 2017
|
För visst är vi människor nära besläktade med naturen och följer känslomässigt säsongens övergångar spänt. Våren handlar så vansinnigt mycket om längtan till allt det som komma ska. Mitt bästa råd är (som alltid) lev i nuet, för framtiden bär annat än vad du tänkt.
"...
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden... "
#blogg100 - dag 70
Härligt skrivet. Samtidigt måste en få längta framåt. :)
SvaraRaderaJa, bara inte längtan dominerar. Då finns risk att missa när saker händer...
RaderaJa visst är den konstig. Den är här men ändå inte på något sätt. Älskar den dikten av Karin Boye.
SvaraRaderaHörde en gång på 80-talet Ainbusk Singers göra den i Visby. Magiskt.
RaderaHär nere i södern var det höststorm i fredags, högsommar i lördags och kall vårvinter i söndags. Mycket fascinerande! Så inte underligt att det gör ont när knoppar brister. :-)
SvaraRaderaAllt på samma gång, inte bara våren som blir fundersam då...
Radera