Ett språks egenskaper.

Vad är ett språk? En delvis filosofisk fråga, men även viktigt för att förstå hur vår (vi människor) gemensamma kommunikation fungerar. Här en enkel genomgång av vissa olika aspekter, alla nödvändiga för att ett språk finns.

Informativa funktionen
Den första egenskapen i alla typer av språk (även kroppsspråk, kärlekens språk eller dylikt) är att språk är medel för överföring av information. Det finns en avsändare och en mottagare. Dessutom finns syfte och mål.

Till detta kommer att både den som överför budskap med hjälp av språket (avsändare) och den som tar emot dessa budskap (mottagare) gör detta avsiktligt och medvetet. Ett språk definieras av det gemensamma, medvetna behovet.

Språkbygget
För att genomföra den medvetna informationsöverföringen ovan, krävs att vi på ett smidigt sätt kan både sända och ta emot. Rent tekniskt kan vi som människor göra det (och gör det) på många vis. Alla har hört talas om kroppsspråket, men det stannar inte där. Vi kan blinka och röra huvudet. Vi kan peka och göra tecken med fingrar, händer och armar, Vi kan vifta med flaggor och så vidare. Det sätt som dock är överlägset både enklast och mest komplext är att göra ljud med talorganet. Och det är också så vi gör människans språk mycket mer komplext än vad någon annan varelse på jorden förmår. Men hur gör vi?

Det talade språket är egentligen inte så komplicerat, det är först när vi tittar på de olika delarna som du förstår att det krävs en hel del för att ha ett språk.
1. Språkljuden eller fonemen. Själva grundandet i ett ord sker genom att kombinera språkljud med varandra. Ta ordet själva, det består av sj, äl, och va. Detta byggande av ljud till ord är viktigt för att göra det till exempel barn gör först av allt - benämnandet. Det är inte heller bara människor som gör detta. Dock är däremot de övriga stegen i talspråkbygget unika för människan.

2. Prosodin. Även kallat melodin i språket. Genom att inte bara sätta ihop språkljuden, utan att även betona olika och att ha melodi i de olika typerna av ord skapar vi mer variation i orden. Ta till exempel ordet banan. Med tryck på första språkljudet (i detta fall även stavelse) betyder det till exempel en plats för att tävla med bilar. Med tryck på andra fonemet är det en frukt (ja, egentligen en ört. Men det är en annan historia).

3. Ordförrådet. De minsta betydelsebärande enheterna i ett språk brukar kallas morfem. Ord kan bestå av ett eller flera morfem. Ta ordet handbollsförbundet som har hela sex morfem: hand-boll-s-för-bund-et. Alla dessa delar har en egen betydelse och funktion, sammansatt skapar vi nya ord och nya sammanhang.

4. Grammatik. Regelsystemet för ett språk, oftast finns det i det talade språket långt innan det blir ett skriftspråk. Hur vi sätter ihop orden är som sagt en medveten process, ofta genom överenskommelser i den gemensamma språkgruppen. När vi gör saker tillsammans och ska berätta om detta med ord måste vi använda ord som beskriver rätt exakt vad som händer, ska hända eller hände Om subjektet är vår grupp, verbet tvätta och objektet bilen är det ju ändå stor skillnad på jag tvättar bilen, vi tvättade bilarna och du måste tvätta en bil. 

5. Samtal. Den sociala aspekten. För att inte bara ha ett språk, utan för att även utveckla det och anpassa det krävs en social medvetenhet. När talar vi? Vad säger vi? Vem förstår vad? Vad säger vi inte? Runt detta finns talandets etik, ett massa mer eller mindre outtalade regler kring den sociala interaktionen och språket som markör.

Sociala funktionen
Sedan ska vi aldrig glömma att språket för en grupp alltid har en tydlig social funktion. Genom att använda ett språk delar vi mycket mer än det bara utsagda. Genom att använda vissa ord mer, genom att berätta om fel och rätt, genom symbolord och mycket mer är ett språk 

1. Kommunikation. För att vi i gruppen ska dela information med varandra. Till exempel var maten finns. Och om den är billig. Men den informativa delen är så mycket mer eftersom den dels speglar den sociala gruppens kulturella och moraliska värden, dels klart avgränsar oss som grupp mot andra liknande grupper.

2. Kulturbärande. I en vid bemärkelse är detta sant. Språket (och berättelsen) var långt före det talade språket blev ett skriftspråk det viktigaste sättet att förmedla kunskap på. Och kunskapen präglas alltid av det egna språket perspektiv. Dessutom är det viktigt för nationalstaten att ha rena kulturella "arrangemang" på egna språket. 

3. Gränsdefinierande. Språket berättar vem som finns "inne" i en grupp och vilka som står utanför. Genom att tala ett specifikt språk definierar vi ofta oss själva att tillhöra en speciell grupp, en grupp som dessutom har gemensamma moraliska och kulturella världen. Att Svenska Kyrkan i samband med reformationen gick från latin till svenska i det formella språket var en mycket viktig del av Gustav Vasa idé om att förtydliga den svenska nationen. Vissa språk har till och med geografiska gränser som skiljer dem åt. Se bara på de nordiska länderna Sverige, Danmark och Norge.

DEN NÖDVÄNDIGA FÖRÄNDRINGEN
Förändring är ett måste för att ett språk ska hänga med i utvecklingen. Används inte ett språk blir det först gammaldags och sedan dör det ut. Men frågan är snarare om vad som förändras först, Språket eller Samhället/den sociala gruppen? Troligtvis är det så att vi förändras gemensamt. Där språket tidigare i många fall väldigt tydligt markerade en nationell geografisk gräns, har sedan en tid gränserna långsamt börjat lösas upp. Svenska tar in allt mer engelska, inte bara ord, utan även grammatiska former. Språket inom skilda kulturella och sociala sektorer har sedan länge delats över gränserna (läkare gör diagnoser på latin, forskare arbetar på engelska).

Detta är naturligtvis skälet varför många nationalister och rasister känner sig hotade av den utveckling vi befinner oss i. Att vi i Sverige (eller vilket annat land som helst) skulle kunna avstå från denna förändring är ändå en dödfödd tanke (och inte speciellt genomtänkt). 

Sammanfattning
Detta är inte hela historien, men väl vissa viktiga delar i hur till exempel forskare ser på detta med språk. Enkelt sagt uttryckt, ett språk (som kanske livet i övrigt) har många olika både aspekter och definitioner. Och vi berörs av det ständigt, utan att tänka på hur viktigt är för oss. Tur att det då finns forskare som kan berätta mer.

Mer om detta? Klicka då på länken nedan. SPRÅK I FOKUS, Jens Allwood
#blogg100 - dag 81