Kunskaps halveringstid

Half eaten apple, by "Philosoph", 

under CC generic license 2.0

Näst sista dagen. Vemod. Officiella #blogg100 är strax över för detta år. Ingen vet om utmaningen återuppstår nästa år. Vemod igen. Men före officiella hundrade dagen i morgon har jag mer att säga. Något relevant om erfarenhet och kunskap. Om "Halveringstiden på kunskap".

Hört talas om detta förut? Om att kunskap (eller fakta om du så vill) faktiskt har halveringstid. Vanligast är termen halveringstid på kunskap inom medicin, där har forskare vetat länge att kunskapen de förmedlar förnyas och förändras över tid.
I en medicinvetenskaplig artikel från 2002 slogs fast att halveringstiden för kliniska slutsatser var 45 år. Det vill säga att de kunskaper forskarna får från kliniska försök och forskning blir irrelevant vartefter ny kunskap fås. Och de flesta medicinska kunskaper är för gamla efter 45 år.

Läkarens dilemma
Idag anses faktiskt att det mesta våra läkarstudenter lär sig på våra medicinska lärosäten är obsolet när de väl kommer ut i praktiken. Vilket innebär för bland annat läkare att den som inte ständigt lär nytt, snart inte känner till den bästa behandlingen för en viss åkomma. 
Läs mer om detta i denna artikel från "Sjukhusläkaren" i oktober förra året (klicka). Eller i en artikel i Läkartidning från februari i år (klicka).

Men det är inte bara inom medicinska världen detta med faktums halveringstid gäller. Faktum (ha!) är att detta finns inom all vetenskap och även inom det som kallas strukturell social kunskap. 

IT-världens snabbhet
Inom vissa andra områden sägs halveringstiden på kunskap vara betydligt kortare. Bästa exemplet är alla våra nya teknologiska verktyg, inklusive sociala flöden. IT-kompetens sägs vara förlorad på bara 18 månader och den som väljer en årslång semester i ett högkompetensföretag för ingenjörer riskerar hamna långt på efterkälken.
Jag tror dock detta i allt inte handlar om kunskap, utan snarare om erfarenhet. Den som anställer en högkompetent person kanske gör helt fel, om inte samme person är erfaren nog att förstå när ny kunskap behöver tas in. Läraktighet är därmed en av den nya världens bästa förmågor. Läraktighet och analysförmåga.

Vem behövs?
Men. Viktigast i en reflektion över hur relativt snabbt allt går idag, när det gäller ny kunskap, är att ha en lagom reflektiv och ödmjuk hållning. Att inse när ens egen kunskap kanske inte räcker till och göra något åt det. Det vill säga att att förstå när ny kunskap behövs och kunna hitta den på ett smart vis. Och i slutändan är det samma person som alltid som behövs på arbetsmarknaden. De är den kloke, läraktige, analyserande och empatiske. De som vet när deras kunskap måste uppdateras. 
Fast jag tror inte att just de personerna är så många. Vad tror du?
#blogg100 - 99b