Slutet gott, allting gott.

And so it ends, with sparkles in the skies above.

#Blogg24 är över för denna gång. Hoppas att du uppskattat vad du fått, det vill säga det vanliga, med en enkelt decembrig krydda.

Alla årets inlägg under blogg24-utmaningen hittar du även här, på min samlingssida (klicka).

Allt gott för det nya året önskar jag nu dig!
Blogg24 - 25 (outro)

Fast orden slutar aldrig flyga. Kanske når de himlarna någon gång? 

God 60-talsjul på dig!

Julgran på 60-talet

Vid jul tränger sig minnena på. Om jular, nu länge sedan undanstoppade djupt in i minnet. Hittade två bilder från en jul i Borås någon gång 65-67. När granen hade flaggspel, barnen pyjamas och mamman spetsiga glasögon.

Familjen, med farföräldrar. Jag (den yngste) sitter mitt i bilden.

Vi hade det ganska tufft i vår familj. Fem barn, och mina föräldrar skilde sig senare, hösten 1968. Men de goda minnena om vissa sköna jular har jag kvar. De minnena håller jag hårt om.

GOD JUL!

#blogg24 - 24b

Allt rullar på?

Bildord från 2013

God jul alla.

Favorit i repris: Blir även denna hjul mobil?

#blogg24 - 24a

Hjältar, behövs de?

En god vän pratade om ett citat av Bertold Brecht under den gångna helgen: 
"Olyckligt/ve det land som behöver hjältar". 
Naturligtvis uppfattar olika människor skilda innebörden i ordet hjälte, men i grunden är det ett positivt ord. Men varför sa då Brecht så där en gång? Och varför låter det vettigt?

Till att börja med ska vi bara först slå fast vad ordböckerna säger:
Hjälte. På fornsvenska helte. Från lågtyskans helt (tyskans held), ett germansk ord med ganska dunkelt ursprung, troligtvis är ursprungsbetydelsen dock fri man.
På många andra språk finns formen hero- som kommer från latinets heros = hjälte och grekiskans heros = halvgud - med underbetydelse den som skyddar och försvarar. Vi har för övrigt ord med den stammen, som heroisk och heroism.

Citatet Olyckligt det land som behöver hjältar kommer från Brechts pjäs om Galileo Galilei. Det syftar som en underfundighet på att vi ska tänka ett steg till, till att det är synd om de som behöver hjältar. Någon stans är detta tvärt emot dagens våldsförskönande spel- och filmkultur. En slags socialrealism som slår fast att för oss vanliga människor vore det nog bäst om behovet av hjältar inte var så stort.
Motsatsen finns i Barack Abamas uttryck Yes, we can. Som vill ge varje människa både hopp om, men även krav på, att förändra världen. Absolut inget fel i det, men för detta att förändra krävs inte bara mod, utan även martyrer och hjältar. Frågan är som alltid: vem är det som får ge upp allt, men ändå aldrig räknas som hjälte?

Det är inget fel att aldrig vilja vara hjälte. Det är inte heller fel att tvingas vara en. Men kanske är det lite väl suspekt att så många idag i första hand vill vara hjältar, men i andra hand inte försaka något. Eller ens våga tänka tanken att allt också kan förloras.

Så till julen och alla dess mer eller mindre mytologiska figurer som vi ofta får berättelser om just till de stora helgerna. Var till exempel Jesus en hjälte? En halvgud som gav allt för att ge andra hopp? Och Hodja Nasreddin, en av den turkiska/arabiska världens största sägenomspunna hjältar (som inte heller vet om han funnits); var han en skälm eller en hjälte? Och engelska Robin Hood som blev utstött? USAs Rosa Park som vägrade apartheid? Sydafrikas Nelson Mandela?

Jag tror att hjälte, det är/blir du bara i en annan människas hjärta. Om du förtjänat det eller inte, det avgör bara denna andra människa. Och ibland är det många som känner samma sak och då skrivs det berättelser om den personen. 
Brecht har naturligtvis sant, i att det i den bästa av världar behövs inte hjältar. Men för hoppets skull, kommer de nog alltid att finnas ändå...
#blogg24 - 23

Mellan mörker och ljus.

Från den motsatta tiden på året, 

när solen värmer oss mest...

Det vänder idag. Från och med blir det ljusare igen, det vill säga tiden som solen är ovanför horisonten blir längre för varje dygn - här norr om ekvatorn.

Vid vintersolståndet går solen överhuvud taget inte upp från polcirkeln och norrut, även om det blir något ljusare på dagen.
Det är inte avståndet mellan jorden och solen som ger oss våra årstider, utan jordaxelns lutning. När jorden är som närmast solen är det vinter på norra halvklotet. Fullt med motsägelser, klicka och läs mer om solen och kalenderåret hos SMHI.
#blogg24 - 22

Sista eller senaste.

Det är så lätt att säga: Sista ljuset är tänt. Men är det korrekt? Borde vi inte i stället säga Senaste ljuset är tänt?

Det är relativt stor skillnad på orden sista och senaste. Trots det är de för många utbytbara för många. När vi vill säga senast jag var i affären, blir det ofta sist jag var i affären. I grunden är detta felaktigt eftersom orden har skilda betydelser, om än närliggande.
Nu vill jag direkt säga att orden används delvis olika i skilda delar av Sverige - precis som orden han eller honom. Därmed ska vi inte vara dömande. För, som så ofta annars, det är användandet av ord och uttryck som avgör om de är korrekta eller ej. Språket lever.

Men. I grunden är klar skillnad mellan sist och senast distinkt.
Sist. benämning av det som kommer definitivt längst bort i en följd, både fysiskt och i överförd bemärkelse. Från fornsvenskans sizter. Ordet har ett germanskt ursprung. Intressant är att det är direkt besläktat med en idag mer ovanligt ord: sistens, i uttrycket härom sistens. Det uttrycket är dock närmare besläktat i sin betydelse med senast än med sist.

Senast. Komparerat adjektiv. Kommer från grundformen sen, med ursprunglig fornsvensk betydelse senfärdig eller långsam. På fornsvenska alltså senast = långsammast. Numera används ordet nästan uteslutande för att ange förhållande i tid, med betydelsen det som hände i slutänden av andra händelser, men det kan komma annat senare.

Så. Till detta med att tända fjärde ljuset. 
Det är faktiskt korrekt att säga både har tänt senaste ljuset och har tänt sista ljuset när det gäller adventsljusstaken. 
Faktum är dock att många uppfattar har tänt senaste ljuset som inkorrekt och otydligt, eftersom en del säkert undrar hur många helger du tänkt tända ljus?
#blogg24 - 21

Extra! Engelska för Simsoners...

Hoppla, dude!
Kan inte undanhålla dig som pratar lite engelska detta underbara blogginlägg på just engelska. Det handlar om ett av vår tids största TV-fenomen och om hur det förändrar engelskan.

Ett citat från inlägget:
"... Aside from all of the lexical antics we have come to expect from the world’s favorite yellow family, they have embiggened English with two small but powerful words, words that aptly capture what it’s meant to be human during the Simpsons decades — d’oh and meh. D’oh and meh are enshrined in dictionaries, not to mention used IRL, in speech and writing. Whereas other Simpsons words are clever and flashy and show that we can make our world anew in language and enjoy the making, d’oh and meh reduce experience to the minimal elements of speech, ..."

Så klicka och läs om d'oh och meh. Och begrunda hur Simons förändrar världen (klicka)...
#blogg24 - 20b

Snön faller i natt.

Orden är ibland inte vad vi tror. Eller vad vi tror oss behöva. Detta, tillsammans med vissa vanföreställningar om språkets funktionalitet, stökar till det ibland. Idag diskuterar vi snö och i natt.

En tydligt exempel på en felaktig vanföreställning av den vänligare sorten såg jag i mitt Twitterflöde nyligen (varje pratminus är ett nytt inlägg):

– Jag har hört att grönländskan har 200 ord för snö.

En mycket vanlig "kunskap". Som också besvarades med det kloka...

– Inuiterna har ett tiotal kasus på snöfall. Alltså svar på frågan: "hur/på vilket sätt snöar det?"

Faktum är att det finns betydligt färre ord för snö än det som påstås. Denna länk är intressant, där berättar författaren dels om de olika dialekterna/språken på Grönland, dels om orden för snö - som endast är 15 (med god vilja).

Diskussionen med de inblandade fortsatte då på skillnader på svenska och andra språk.

– Okej, jag har hört att svenskan inte skiljer på natten som var och den som kommer.

– Hur kan det vara så satans svårt att skilja på natten som gick och natten som kommer i alla språk utom typ engelska?

– Jag kan aldrig acceptera denna enorma tempuslogistiska lucka i svenskan. Som att tid var oviktigt.

– Känner att detta är en fråga för @Sprakradgivning

@Sprakradgivning 

– Ja, "i natt" syftar både framåt och bakåt. (Jag sov dåligt i natt, i natt ska jag släcka tidigare.)

– Började plugga kinesiska i höstas. Inga tempus alls. (Däremot ett gäng tids- och aspektmarkörer)

– På Gotland säger man "i nättras" för natten som var...

Min poäng? De är två: 

1. Det är skillnader både mellan språk och dessutom skillnader inom en speciell språkstam. 

2. Det är genom att diskutera och få svar som du lär dig saker. Inte genom att hårdnackat hävda att du vet allt själv. Devisen "ta reda på fakta" kan ju vara på plats...

1. #blogg24 - 20

Stressa lite till.

Det är 19 december. Men framför allt sista fredagen för jul. Nog för att stressa upp vem som helst. Klappar, mat, dekoration - allt ska lösas inom de närmaste dagarna. Precis före den tid på året alla hoppas att stora friden ska infinna sig. Men gör den det?

Stress. Både detta substantiv och verbet stressa har ursprung i latinet strictus, med betydelse hoptryckt, hopdraget eller tajt (jämför med engelskans strict och svenskan strikt).

Stök. Från början (1600-tal) i betydelse torra kvistar eller liten ansamling av lin eller torv. I dess abstrakta substantivform mer bråk, besvär. Ibland även hushållstök (dvs städning eller annat iordningställande i hemmet). Numera är den senare betydelsen nästan den allenarådande.

Frid. Faktiskt två betydelser, varav den ena nästan är helt glömd: fager (tilltalande vacker). Den senare betydelsen är lättare, det är enkelt att se släktskapet med ordet fred. På fornsvenska friþer. Germansk ord med indoeuropeisk härledning i sanskritens friti- som syftar på kärlek och vänskap. 
#blogg24 - 19

Bara sju år tillbaka.

Tillbakablickstorsdag idag. 
Året var 2007. Sveriges Radio Sjuhärads klassiska Rimstuga skulle ledas av två debutanter. Det blev Svjetlana Pastuhovic och jag som tillsammans med bland flera mer eller mindre kända Sjuhäradsprofiler rimmade på lyssnares julpaket. 

Utanför radiohuset i Borås

Idag arbetar jag med annat. Och Svjetlana arbetar på Sveriges Radio Malmö sedan flera år. Hon är också den "röst" som ofta hörs i Radio Sjuhärads nyhetsjinglar nuförtiden. 
Hon finns också på twitter, med namnet @s_pastuhovic 
#tbt #throwbackthursday #blogg24 - 18

På redaktionen

Sällan någon har fel.

Kan vi nu slå fast detta en gång för alla? 
Det finns ytterst få "fel" inom språket. 
Det finns desto fler mer eller mindre vanliga sätt att uttrycka sig på. Det vill säga, bara för att en stor majoritet pratar på ett visst sätt är det inte mer rätt.
Däremot försvinner över tid både ord och uttryckssätt, men det är mer beroende på att deras användbarhet försvinner.

fr Twitter 15 dec

Såg nyligen återigen en fråga till Språkrådet (via Twitter) om uttal av ord, om vilket som är mer korrekt. Roligt var att det verkade som om även hen, som skrev på Språkrådet vid just detta tillfälle, tröttnat på den eviga diskussionen om vem som har mest rätt.
#blogg24 - 17 

O-julig vedervärdighet.

Hur länge ska kloka och upplysta människor behöva förklara att det finns ett parti i Sverige som inte hör hemma i ett demokratiskt, empatiskt och ansvarskännande land? Ett parti som inte bara står för enfaldens och mörkrets arrogans, ignorans och okunskap, utan som klart och tydligt följer i fotspåren på tyska nationalsocialisternas idévärld. Som följer delar av det nazistiska arvet i form av önskan om att få klassificera, som hävdar att det nationella arvet är den viktigaste kulturbäraren och som också i grund vill stöpa om det svenska rättssamhället. Och som klart anser att det finns vissa människor som är mindre värda än andra.

Det är jul snart. Den tid på året vi brukar vinnlägga oss om gemenskap och omsorg om varandra. Denna jul vill jag klarare än någonsin annars påpeka att oavsett vad vi kallar ett parti, hur vi etiketterar det så är det partiets och dess förespråkares handlingar som talar bäst om vad det vill.
Under den gångna helgen förklarade en av SD:s viktigaste förgrundsfigurer att varken samer eller judar egentligen var svenskar. Tydligare än så kan det inte sägas, oavsett vilken förklaring till uttalandet som ges. För det är äkta fascism.
Sveriges vice talman Björn Söder (SD) säger så här:

"– Jag tror att de flesta med judiskt ursprung som blivit svenskar lämnar sin judiska identitet. Men gör de inte det behöver inte det vara ett problem. Man måste skilja på medborgarskap och nationstillhörighet. De kan fortfarande vara svenska medborgare och leva i Sverige. Samer och judar har levt i Sverige under lång tid.

Komikern Soran Ismail brukar säga att han är 100 procent svensk och 100 procent kurd. Kan man inte vara det?

– Jag tror inte att man kan det, att tillhöra två nationer på det sättet. Däremot kan ju kurder vara svenska medborgare. Problemet är om det blir för många i Sverige som tillhör andra nationer."
Läs hela texten här, en text som mannens som så vedervärdigt uttalar sig faktiskt godkänt citaten i.

Som före detta journalist värderar jag högt källkritik och kompletterande fakta. Detta ger djup och bättre insikt. Intressant är då att läsa en intervju med journalisten som intervjuade vice talman Björn Söder, Niklas Orrenius. I tidningen Resumé säger han bland annat:

"– Det är många som reagerat på att Björn Söder kan uttrycka sig så här när han är talman och det avseendet representerar Sverige. Jag fick också ett samtal från en Sverigedemokrat som bad mig säga vad han skulle rösta på eftersom han tycker att Björn Söder uttryckte sig rasistiskt och att han inte kan stå för det, trots att han vill minska invandringen."
Hela den artikeln kommer du till när du klickar här.

Vad tycker jag att du ska göra? Nå. Ingen ska berätta för dig vad du ska rösta på. Det är din frihet, din rättighet, din skyldighet att själv ta ställning. Men jag ber dig från djupet av mitt hjärta att leta rätt på korrekt, faktakontrollerad kunskap. Och låt dig inte luras av halvsanningar och falska profeter, oavsett vilket parti de representerar. Men framför allt, försvara det goda i Sverige. Avstå från nationalism som hör hemma i mörkret i historiska arkiv, inte i demokratins högborg - Riksdagen.
#blogg24 - 16b

Tillägg tisdag em.
Många är det om skriver om detta idag. I ilska, i bestörtning och med största möjliga antipati. Jag väljer en enda artikel, för den är klar i sin koppling - lika klar som jag:
"... Völkische Bewegung, var namnet på den rörelse som Hitler startade sin politiska gärning i. En motsägelsefull, romantisk och otydlig politisk gruppering som menade att det tyska folket (das Volk) delade en gemenskap som byggde på deras språk, deras ursprung och deras kultur..."

Du kan läsa hela Martin Aagårds text (Kultur Aftonbladet) genom att klicka här.

Bildord: Skapa.

Varför vill människor saker egentligen? Varför har vi våra ångestskapande önskemål och strävanden som en naturlig del av livet? 
Jo, till en del beror detta på våra grundläggande behov, de vi alla har: Att överleva och att fortplanta oss. Men det beror också på den starka önskan att vara mer, få ut mer än bara ett enkelt liv. Om detta har psykologi, psykiatri med mera massor att berätta som du får leta efter någon annan stans.

Skapa.

För egen del kan jag bara förklara mitt grundläggande behov av kommunikation med att: Jag vill vara del av något större än bara min egna egoistiska önskemål. Därför syns jag, därför berättar jag, därför vill jag nå andra. För jag vill ju att de ska nå mig.

För mig är också att sträva, lika med att skapa. Tillsammans.
#blogg24 - 16

Foto taget på Öland, sommaren 2014 

© Gunnar F Novik.  

#bildord - 061
Mina bildord hittar du på denna sida

En bokstav fel.

En enda lite bokstav kan betyda så mycket. Hela skillnaden mellan en bra och en dålig kommunikation. Eller en tråkig och en rolig?

Jag har tidigare nu i december rekommenderat en del hemsidor med roliga fel-kommunikationer. Ofta handlar det om att telefoner av idag har en tendens att ändra i ord, det kallas visst rättstavningsprogram. 

Kul. Roligt ord faktiskt. Men inte om du absolut inte avsåg att byta ut l mot k. Det blir liksom en lite annan betydelse då. Om du inte är vansinnigt förtjust i könsord. Från 2 december kommer detta exempel.

Trafikplikt. Är något kollektivtrafiknämnder håller på med. Där det ska finnas kollektivtrafik som upphandlas med ett antal år emellan finns oftast trafikplikt. Fast en del kanske skulle kalla det något annat. Det avsåg inte jag i detta fall, men bokstäverna i en mobiltelefon är så små...

Villa eller vila. Från januari i år, där en bokstav saknades och det återigen blev lite svårt.
#blogg24 - 15

Nära nu, med tre ljus.

Tre ljus av fyra, nu är det relativt nära. 
Närhet förresten, blir det något av det för dig de kommande helgerna? Det är väl närhet och familj som hela julen egentligen handlar om? Och som ganska många kämpar för, men inte riktigt lyckas finna.

Nära. Fysiskt avstånd till skillnad från närbesläktade när som beskriver tid. På fornsvenska nær-a. Från germanskans næhwos. I äldre svenska användes formen när istället för nära. 
Ibland används ordet i liknande, överförda betydelsen hos. Till exempel hette barnmorska förr i tiden närkvinna, det vill säga den kvinna som var med den födande under födseln.

Trio. För italienskans trio, baserat på latinets tri-. Ofta använt i musikaliska sammanhang för en ensemble bestående av tre personer. Använd relativt ofta om grupp om tre personer, jämför med det ursprungligen ryska ordet för samma sak, trojka. Idag används det ordet i första hand om tre, maktstatusmässigt, likvärdiga personer.   #blogg24 - 14

Ljusets martyr.

Idag är det en av min barndoms bästa dagar. Lite lagom skrämd, dök de ljusa figurerna upp mycket tidigt på morgonen. Det var personalen på sjukhusets Öronklinik som lussade för läkarna och deras familjer. Ja, jag vet. En del av oss var bortskämda redan då.

Och det var farligt... Med stor spänning väntade vi på de ljusa varelserna med de levande ljusen, de som verkligen skred in och sjöng så vackert. Om jag kommer ihåg rätt var det i fyra olika rum som det lussades i hemma hos oss: hos föräldrarna, hos storasyster, hos mina två äldsta bröder och så hos oss - min bror Bengt och jag. Alla fick vi pepparkakor och lussekatter.

Luciafirande är en modern tradition, allmänt förekommer den sedan 1920- och 30-talen. I högre stånd och i akademiska familjer förekom Lucia redan drygt 100 år tidigare.

Lucia. Ordet kommer från latinets lux, som betyder ljus. Lucia är egentligen ett namn, som betyder den lysande. Samma ord finns i lucifer, som faktiskt inte betyder jävul, utan ljusbärare.

Mer om Luciatraditionen kan du till exempel läsa här, på Nordiska museets hemsida.
Or for you that need an international description on Lucia - click here.

#blogg24 - 13

Människor är inte fyrkantiga...

... men bilderna är det allt oftare. Själv publicerar jag ofta mina gatufoton på Instagram, där bilden alltid är en liksidig fyrkant. Lite fånigt, eftersom formatet i sig bildligt talat är en motsägelse. För är det något jag upplever genom mitt fotograferande , så är det att människor är lååångt från att vara "fyrkantiga".

Här ett urval av bilder som jag har haft på Instagram den senaste månaden. Håller du med om min beskrivning av människor som annat än just fyrkantiga? #blogg24 - 12

Magic colour wand

Lady turn around

Patiently 2

Blonde glasses

Wild ride

Love window

Connection

Everyday wait

Tillbakablickstorsdag: Barnbulor.

Under hela min barndom tillbringade jag somrarna vid familjens sommarställe på västra Orust. Ett kargt område, där vi tidigt lärde oss att åskan mullrar mycket värre över bergen vid havet, än hemma i stan. 
I bergen. Vi bodde på kanten av ett berg, på väg ner mot havet i Tångesund. Min mamma hävdade dock med stark övertygelse i alla år att berg inte är farliga, bara barnen lär sig dem redan som små. Jo, jo.

Jag har därför under många år hävdat samma sak. Bara barnen lär sig som små är inga berg direkt farliga. Min mamma gick bort för drygt 12 år sedan, bara några år före det hittade jag denna bild (och en annan, betydligt värre).

"Men, mamma. Vad hände där, sommaren 1962? Då, när jag bara var 3,5 år gammal?"

"Ja, just det. Det var ju den sommaren du ramlade nerför berget. Du skrapade upp halva ansiktet och jag var så orolig."

"Va? Du har ju alltid sagt att bergen är ofarliga?"

"Nä. Det har jag aldrig sagt."
#blogg24 - 11b

Bestiga ett berg?

Ett av världens mest kända berg; 

Fuji i Japan, bild tagen av Frank "Fg2" Gualtieri 

Internationella dagen för världens berg är framförallt känd under namnet Internationella bergsdagen, dagen infaller den 11 december varje år och instiftades så sent som 2003.

Kommer då direkt tänka på den engelska filmen "Mannen som gick uppför en kulle, men kom ner från ett berg" som handlar om två engelska kartritare som ska mäta det som påstås vara det första berget i Wales. För av någon anledning är det häftigare att bo vid ett berg, än vid en kulle...

Berg. Upphöjning av fast berg.  

Kulle. Normalt sett inget berg, utan bara en höjd. Fast ibland benämningen av en rundad bergtupp, i till exempel Bohuslän finns fler berg med ändelsen -kollen i namnet. Etymologisk kommer kulle från fornsvenskans kull, med betydelse topp, hjässa eller kula.

Fjäll. Berg som når över den klimatiska skogsgränsen upp i kalfjällets höjdzon.

#blogg24 - 11

Att vara kändis idag.

En gång i tiden ett eftertraktat epitet, idag inte så vanligt använt. Dagens ord är nobel, precis som i efternamnet Nobel (det är ju Nobeldagen idag).

Nobel. Från franskans noble och än tidigare latinets nobilis med betydelsen förnäm, ädel, berömd, känd. Det latinska ordet är avledning av roten i ordet noscere, med betydelsen känna. Så vi kan lite slarvigt säga att nobel från början ungefär hade betydelsen kändis.
#blogg24 - 10b

Heter de verkligen så?

Jag har ett namn som inte så enkelt gör sig i telefon eller andra endast orala kommunikationssammanhang. Bara för någon dags sedan blev det fel igen på epost-adressen. Dubbelefternamn, med ett ä i ena och ett ovanligt i andra delen gör det inte enklare. 
Men det är inte så farligt, världen går inte under för det. Men kanske är det värre för kändisar och politiker, kan jag då undra.

När jag arbetade som journalist var det oerhört viktigt att säkerställa korrekt stavning och uttal av intervjupersonen - det första jag brukade göra vid en intervju. Förklaringen är enkel. I princip alla tänker nämligen så här: "Om en journalist inte ens kan få stavningen på namnet korrekt, vad mer är fel i reportaget/artikeln/intervjun då?"

Läste precis en annan blogg om politikers namn och felstavningar. För oss språk- och lingvistiknördar är det intressant. Är du en sådan också?
Det handlade om Annie Lööf, Jimmie Åkesson och Stefan Löfven. Bra är väl ändå att drygt 90 procent skrev namnen korrekt, men alla de andra bör tänkta till lite.

Fakta ur inlägget:
- Att centerns Annie inte stavar sitt efternamn LÖFF visste alla, men att någon testat på LÖVF? (6 träffar)

- Att statsministern skulle heta LÖWFÉN? (917 träffar)

- Att SD-ledaren Åkesson stavar sitt förnamn Jimmie visste visserligen de flesta, men att någon försökte med JIMY? (52 träffar)
Klicka här så ser du Lingvistikbloggens inlägg själv.
#blogg24 - 10

Allt starkt heter peppar.

Idag är det Pepparkakans dag minsann. Lite märkligt eftersom pepparkakan har en lååång historia och att det egentligen inte finns ett specifikt skäl att lägga denna bemärkelsedag just vid dagens datum.

från CC Dela Lika, foto av Jonik

Pepparkakor i allmänhet har haft en lång och innehållsrik historia. Från Mesopotamien 1800 f kr, via fältproviant för romerska soldater och katolska nunnors matsmältnings-kur till dagens juliga fika-tillbehör (en sed som började redan på 1800-talet.

På engelska är det ingefäran som dominerar namnet, då motsvarigheten heter ginger bread eller ginger snaps. Att det över huvud taget heter just pepparkaka på svenska är lite märkligt, en teori säger att vi förr hade lite dålig koll på exotiska, starkt smakande kryddor och därför kallade mycket med sådana i för peppar-. 
I en svensk vanlig pepparkaka är det just ingefära, tillsammans med kanel och kryddpeppar, som ger den typiska smaken.

Intressanta år:
1335 är en av de första gångerna pepparkakor omnämns i Sverige, i samband med att kung Magnus Eriksson gifter sig med Blanka av Namur.
Enligt en (troligtvis) myt ordineras ca 1500 unionskungen Hans (far till Kristian Tyrann) pepparkakor som botemedel för hans stundtals urusla humör. Samtidigt sägs att samma Hans var både "ädelmodig mot sina fiender och givmild mot sina vänner".
1812 kommer Hans och Greta av bröderna Grimm ut. För många förändrar historien hela världsbilden.
2006 Christer Fuglesang bjuder på svenska pepparkakor i omloppsbana runt jorden.
#blogg24 - 09

Dysfunktionell december.

Det blir mörkare innan det blir ljusare. December är ingen rolig månad om du tar bort förväntningarna inför jul och andra helger. När så mörkret faller tidigare och samtidigt viker senare för var dag är det lätt att falla ner i nedstämdhet. Vilket jag naturligtvis lättar upp med några mörka ord (observera, ironi...).

Luguber. Mörk, sorglig, dyster, makaber. 
Taget från latinets lugubris som betyder full av sorg. På grekiska lygros, som även betyder ledsen. Från början troligtvis ett indoeuropeiskt ord.

Pekoral. Barnsligt eller misslyckat försök till högtidlig stämning. Som när någon försöker lätta upp stämningen med en dålig dikt av hur ett litet ljus värmer:
Jag ser ett ljus. 
Det skiner. Och gör mig varm. 
Vi måste tända fler ljus. 
Så att vi alla blir varma.
Äh!

Dytopisk. Ofta ett litterärt begrepp, som skildring av ett dystopiskt samhälle som är dels dysfunktionellt, dels mörkt och ofta totalitärt, dels inhumant. 
Det finns många ord som börjar på förledet dys-, vilket är från början ett grekiskt ord för dålig eller felaktigt fungerande. Men faktiskt inte släkt med förledet dis- som kommer från latin. Och betyder antingen brist av, inte eller motsatsen eller avskild från.
#blogg24 - 08

Dubbla ljus.

"Tänd ett ljus, för det vi tror på...". Eller kanske tänd två, som denna dag - andra advent.

Varför tänder vi ljus i advent? Tja, seden med adventsljus kom redan på 1800-talet till Sverige och var först en rent kyrklig sed. Till en början fanns många olika varianter, varav den vanligaste var många olika ljus, oftast ett för varje dag i veckan - lite av det ser vi i våra elektriska sjuarmade adventsljusstakar. 
Först på 1930-talet blev seden med adventsljusstake i svenska hem vanlig.

Två. Gammalt ord för att tvätta sig, men inte det vi är ute efter. 
Gammalt räkneord, som genom historien haft en rad olika stavningar - alla liknande. Till exempel det medeltida twem. Nära släktskap med duo, som vi tagit från latinet.
Duo. Latin för två. Kan härledas hela vägen till sanskrit, med släktord hos i princip alla europeiska språk. Finns även i grekiskan, dyo.
Här kan du se en annan typ av duo, fotade en helt annan tid på året.

#blogg24 - 07

Hedra Klas Ingesson.

Min egen tee

Idag visar vi vår solidaritet på Borås Arena. Solidaritet med de som mist någon i cancer. Solidaritet med de som kämpat och förlorat. Och solidaritet med alla de som fortsätter kämpa.

Idag är det turneringsdags, för något så lagom banalt som en kändisturnering i fotboll. Men det är inte vilken turnering som helst. 
Stiftelsen "Hedra Klas Ingesson" får hela överskottet, pengarna går till bland annat ungdomsverksamheten inom IF Elfsborg. Antagligen är det precis vad Klas själv hade velat. Han vurmade för de ungas utveckling, för deras chans att kämpa sig till både gemenskap och framgångar.
#blogg24 - 06

Äkta kommunikation.

Apropos allt. Har sagt det förut. Säger det igen. All kommunikation måste ha ett reellt innehåll, ett värde.
Titeln på min blogg är tagen från Shakespeares pjäs Hamlet, där den falske kungen Claudius vid ett enda tillfälle visar ånger och vilja till bättring. 
Men han ger upp försöket till bön med orden "Upp flyga orden, tanken stilla står. Ord utan tanke, aldrig himlen når."

Originalets text

Det är en universellt gällande text, syftandes till att inte bara använda orden, utan att även fylla dem med mening och syfte. För är det mig grunden i all äkta kommunikation.

#blogg25 - 05b

Att inte kunna säga flaska.

En del uttryck har konstiga förklaringar. Tidigare (april 2013) har förklarat till exempel Ont krut förgås inte så lätt. Här kommer en annan förklaring, som du säkert inte hade en aning om.

I svenskan finns ett hyfsat vanligt uttryck "att inte kunna säga flaska" som betyder att den det gäller inte ens kan säga något litet.

Citat Språkrådets frågelåda: Bakom detta uttryck ligger en historia återgiven i skämttidningen Strix 1906. En man som varit mycket begiven på starka drycker ligger på sitt yttersta. Hustrun vill få honom att säga något. 
"Kan du inte säga soffa ... kan du inte säga dragkista ... kan du inte säga flaska?" 

Mannen uppbådar sina sista krafter och frågar 
"Ä de nå i 'a?"

Denna förklaring och en mängd andra fås via Språkrådets frågelåda. För mig är det en djup och rik källa - du kan själv läsa förklaringen här (klicka).
Förklaringar ur denna frågelåda kan fås genom att gå till denna sida (klicka).
#blogg24 - 05

Att fira Bona Dea.

4 december är den dag (eller kanske snarare natt) som de i romerska riket firade "den goda gudinnan" Bona Dea. Det är inte så konstigt att du kanske inte hört talas om Bona Dea-firande. Det finns tre goda skäl till det, det enklaste att förstå är att det i var/är i första hand ett firande för kvinnor.

Bona Dea är en enligt uppslagsverk kanske ett samlingsnamn för flera gudinnor inom den romerska mytologin. Enklast förklarades Bona Dea som den "goda gudinnan", som både stod för jungfrulighet och fertilitet - som ytligt sett kan vara lite motsägande. Hon kallas också för Fauna, bland annat eftersom hon är dotter till guden Faunus.
Hon firades i hemliga riter just 4 december. Riter dit bara romerska kvinnor var inbjudna. En festival i hennes ära hölls 1 maj, även då bara för kvinnor.
Bona Dea är intressant, eftersom hon står för det goda hos kvinnor, inklusive helande, sexualitet och överflöd. Det är ingen tillfällighet att hon ofta präglades på mynt i romersk tid.

Nå. till skälen varför denna gudinna och hennes firande inte är allmänt kända. De är tre:
1. Dåtid. Firande är direkt kopplat till romersk tid och mytologi, historien har gjort att riterna glömts.
2. Hemligt. Riterna var hemliga, speciellt för män i allmänhet. Och eftersom män är berättarna och historieskrivarna, finns de inte nedtecknade i någon större utsträckning.
3. Genus. Det handlar om kvinno-riter. Ja. Vi lever i ett patriarkat, som på många vis trycker ned det kvinnliga uttrycket. Bona Dea är till stor del glömt, på grund av att det är ett kvinnofirande. 

#blogg24 - 04

Regler styr inte. Men det gör kunden?

Stilistik är svårare än grammatik. Något jag alltid hävdat, eftersom god, ren stil i språket är det som ger bra textflöde och god förståelse. Läste nyligen en fråga i mitt sociala flöde om grammatik, en fråga som jag gärna vill byta fokus på. Från grammatik, till stilistik.

Han heter Mattias Åkerberg och en relativt välkänd copywriter. Samme man står bakom "Please copy me". Så här frågade han på sin facebooksida, sedan följer mitt svar med min åsikt:

Språkfråga! Hur gör du med kommatecken före "och" eller "men"? Vissa tycker att det är dödsstraff på det, medan andra (jag till exempel) tycker att kommatecknet signalerar till läsaren att "här kan du ta en paus, innan du fortsätter". Alltså … skriver du 1 eller 2?

1. Sådana frågor behövde vi få svar på, och därför behövde vi en strategi.
eller
2. Sådana frågor behövde vi få svar på och därför behövde vi en strategi.

• Gunnar Fägersten Novik Ett exempel hur det skulle kunna göras. "Vi behövde få svar på den typen av frågor. Och därför behövs en strategi för det." Ger bättre stilistik, stopp i tanken och lagom paus i läsflödet.
• Gunnar Fägersten Novik Inget grammatiskt fel, men trots allt dålig stilistik. Signalen du efterfrågar finns i talspråk genom prosodin. I skriftspråket finns andra metoder och annan stil för att det ska vara snyggt, funktionellt och flyt i språket. Men fel är det inte.
  
• 
  
• Fick efter det svar från Mattias. Här nedan hans svar och min självklara replik. Kom ihåg, det finns betydligt färre regler inom språket än vad folk i allmänhet tror.
• 
  
• Jag läser Please copy me Ursprungsmeningarna var: "Sådana frågor behövde vi få svar på. Därför behövde vi en strategi." Jag gillade, men kunden vill ändra.
• Gunnar Fägersten Novik Kunden har (nästan) alltid rätt... Bara att ändra
#blogg24 - 03