Så här lite om kvarnen, gruvan och stråtrövarna i Wanna.
Hade lite tid över och trots att jag glömt stora kameran hemma tog jag mig lite extra tid på hemresan och körde gamla Boråsvägen hem. En skylt i lilla samhället Olsfors har många år gjort mig i nyfiken, denna dag gjorde jag avstickaren. Till kvarnen i Vanna.
Wanna kista, bild tagen med mobil. "Fönster"-sidan. |
Det finns lite länkar på nätet för den som vill läsa mer om Vanna kvarn, till exempel denna (klicka). Det mesta handlar om den gamla skvaltkvarnen (på en skvaltkvarn ligger skovelhjulet ner) som revs 1852, men som återuppbygdes 1994. Men det intressanta med området är att det finns fina skogsstigar här och trots att jag bara hade mina lågskor på mig gick jag först till kvarnen, sedan 50 meter uppströms till fördämningen och sedan 100 meter till för att komma till en gammal fältspatgruva. Nyfiken som jag är fortsatte jag dock stigen - förbi dämmet och ytterligare kanske 4-500 meter in i den förtrollade gammelskogen. Förbi ytterligare en kvarnplats och upp över en liten ravin och plötsligt stod jag vid en naturligt skapad stenkista - mitt i skogen.
Wanna kista, "entré"-sidan. |
Det syntes tydligt att kistan varit bebodd i någon form, det fanns ett trätak över den som kanske är 50-70 år gammalt, men även en lite skylt som berättade att den är känd sedan åtminstone 1700-talets mitt. Och att det troligtvis funnits stråtrövare i trakten som kanske använt den, med lagom avstånd till landsvägen några kilometer bort.
Äventyr på kort avstånd.
Stigen fortsätter runt ner till vägen där jag parkerade bilen, bara max 300 meter bort, men det visste jag inte då, utan gick samma väg tillbaka. Det som slår mig är att det är en perfekt utflykt, flera saker att se, förutom den underbart vackra, mossbeklädda skogen och plats för fika och historia. I området finns också Vannasjön, med liten badplats.
Nästa gång tar jag med mig yngste killen, för att se vart hans fantasi tar oss...
#blogg100 - 110
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar