Du och din autism.

I stort handlar allt vårt sociala umgänge om kommunikation. Vi är (de allra flesta av oss) beroende av andra och andra beror på oss. Det är via vår kommunikation som vi förmedlar behov, känslor och sammanhang. Och det är inget konstigt eftersom kommunikation är att dela med andra.

Kommunikation. Ordet kommer (via franska) från latinets communicare, med betydelse dela, kommunicera, delta, göra allmänt.

Jag har skrivit om det förut, men jag tror att min son Jacob lärt mig oerhört mycket om just kommunikation - vad som fungerar och vad som inte fungerar. Till stor del beror detta på att Jacob bland annat har diagnosen autism.

Tidigare har jag skrivit om något som kallas Theory of mind, något som är lätt att översätta fel. Det betyder inte ordagrannt hjärnteori eller sinnesteori, utan är ett vetenskapligt begrepp som i korthet går ut på att vi som inte har autism till stor del socialt kan avläsa andra människors avsikt, genom umgänget med dem. Andra, som till exempel många med autism, saknar den förmågan.
- Teori om medvetande (25 augusti 2015)
- Att förstå en bild (16 maj 2015)

Skärmdump programmet "Att leva med autism", Kunskapskanalen.

En normalkurva över befolkningen, avseende hur många särdrag som 

visar på autism alla i samma befolkning har ha.

Alla har vi autistiska drag
Såg ett program i Kunskapskanalen om att leva med autism och kände igen mig i mycket. Programmet visade mycket om just den sociala interaktionen och varför den är så svår för många med autism. Och programmet visade också att antagligen har de allra flesta av oss några av de många särdrag som kännetecknar autism. Det hela demonstreras med en så kallad normalkurva, där endast de långt upp bort i ena ändan diagnosticeras med autism (cirka 30-32 på en skala av 50). Men intressant nog säger deltagare i programmet att det inte är var på kurvan du hamnar (hur många särdrag av autism du har) som avgör om du diagnosticeras med autism eller inte. Det är snarare alltid en klinisk utvärdering utefter hur du klarar av din vardagliga situation som avgör om du har autism eller inte, det vill säga även om du har många av särdragen klassas du inte som en med autism om det inte påverkar ditt sociala liv för mycket. En bedömningsfråga alltså och som det sägs i programmet:
"Det finns en gråzon där en del kanske får diagnosen hos en psykiater, men inte hos en annan eftersom det är en bedömningsfråga".
Tyvärr kan jag inte länka till programmet, det finns sändningsrättigheter och de går strax ut för Kunskapskanalen efter att detta inlägg publicerats.

Det intressanta i allt detta är att många av oss har vissa av dessa drag som gör just kommunikationen och den sociala interaktionen svår, men vi anses ändå inte ha autism. Detta är bra att känna till, speciellt för den som önskar få ett effektivare språk, en kommunikation som fungerar och binder sociala band. För grundproblemet med vår kommunikation är ju allt som oftast att den inte fungerar som det är tänkt.

#blogg100 - 115