Bildord: Vinterväntan.

Det börjar bli riktigt kallt. Vantar på. Mössa och halsduk i vänteläge. Och snart faller alla löv. Vinter väntar på att slå till. 

Om jag trivs? Inte det minsta...

Foto taget i Borås idag, 27 /9 2013 
© Gunnar F Novik.  #bildord - 037

Denna och mina andra bildord hittar du även på denna sida

F-ord förklarar förargelse.

Dagens tre sura ord kommer ur känslan när ens favoritlag (Elfsborg) förlorar på sämsta möjliga vis - efter dålig inställning. Och känslan efter att träningsmorgonen knappast gick bättre, trots upphämtning från 0-7 till 7-7. 
Fy fabian för frustrerande fadäser för förlorande folk. 

Fadäs. Misstag, blunder. Låneord från franskans fadaise (ljudande s-ljud), och tidigare occitanska fadeza. Occitanien ligger i södra Frankrike, norr om Pyrenéerna. Låneordet är omnämnt i svenska första gången på 1730-talet.

Förlora. Att tappa eller bli av med något. Från mellantyskans vorloren eller/och mellanlågtyskans verliesen. Nära släkt med ordet förlöst. 

Frustration. Irritation eller känslomässig vanmakt. Från början en psykologisk term, som avser besvikelse när vägen till avsett mål hindras eller stoppas. Från latinets frustratio, som betyder besvikelse.

Bildord: Lekfull.

Tidigare denna månad var det stor samling för lokala idrottsföreningen i Bollebygd. Mixade lag i olika åldrar, från de yngsta till A-lag. Glädjen var påtaglig. 

Det som gör mig varmast i hjärtat, är föreningens verksamheter för de yngre. Där fotbollsgemenskapen grundas i glädjen att vara med kompisarna och ha kul. Det syns, va?

Foto taget i Bollebygd september 2013 © Gunnar F Novik.  #bildord - 036
En del av mina bildord hittar du även på denna sida

Vederhäftiga ord.

Vi måste ibland passa oss för förenkla, speciellt när det gäller svåra ord. Ett bra exempel i svenskan är alla dessa svenska ord med prefixet/förledet veder-. Trots att det etymologiska ursprunget är detsamma: tyska och fornsvenska, är det ofta skilda bakgrunder till veder-orden. Och inte alla har samma härledning...  

Oftast har veder- betydelsen mot eller åter. Att de skiljer i betydelse och härledning beror (som det mesta när det gäller språkutveckling) på tidpunkten. De har kommit till svenskan vid helt olika tider och kan därför inte alltid jämföras, i till exempel ursprunglig stavning med mera (ungefärlig tidsepok anges när vi vet när ordet började användas i svenskan).

Veder-. Dels av fornsvenskans vedher och vid, dels från tyska motsvarigheterna, till exempel wedder, wieder och wider.

Några exempel:
Vederhäftig. Betrodd. Fornsvenskan vidherhæflogher. 1400-tal.

Vedervärdig. Betyder vidrig, motbjudande. Från lågtyskans wedderwerdich med samma betydelse. Fast ursprungsbetydelsen är motsatt, vänd emot.


Vedergälla. Idag vanligast betydelse hämnas. Fornsvenskan vidhergiælda, från mellantyskans weddergelden. Ursprunglig betydelse: Betala som motprestation (det vill säga samma urbetydelsen som för ordet vederlag.)

Vederlag. Viþerlagh på fornsvenska. Ursprungsbetydelse lägga som ersättning. På 1500-talet betydde ordet även gemenskap.

Vederlägga. Betyder att motbevisa eller visa på annans felaktiga åsikt. 1500- och 1600-tal. Från tyskans widerlegen. Ursprungsbetydelse lägga fram bevis mot.

Det vill säga, ursprungsformerna kan vara många: vidher-, wedder-, wider, viþer- med flera.
Nå, vad skulle då detta bevisa. Jo, för det första att det är svårt att generalisera när det gäller språkvård och etymologi. För det andra, det är användningen av ett ord som bestämmer betydelsen, aldrig ursprunget. Och eftersom ords betydelse förändras med tidens gång, finns ingen gyllene regel som exakt säger så här är det och så här måste du använda ett ord. (Du och din sociala grupp) bestämmer själv/a.

Hos Språkrådet om veder-.

Att härskna till på härskartekniker.

Härskartekniker, mina vänner, finns överallt. Och de med mest status är oftast de som använder detta. Även jag har gjort mig skyldig till det. För det är ett inlärt beteende som inte alltid är medvetet.

Med anledning av tidigare inlägg här på bloggen - tack Camilla Eriksson.

Rätt ofta används ordet härskarteknik av feminister, för att spegla det faktum att många män förtrycker kvinnor. Tyvärr är det inte så enkelt att det är just manligt att använda härskartekniker och kvinnligt att vara offer för dem. Min åsikt (som delas av forskare) är att härskarteknik används av de som har makt eller strävar efter det för att antingen upprätthålla makten eller att få den. Makt i detta sammanhang är inte nödvändigtvis politisk eller ekonomisk makt, utan makt att få bestämma, styra och avgöra i frågor som berör fler än en person.

De flesta av oss använder härskartekniker när det handlar om våra barn. Hur detta kommer sig? Jo, barn har en förmåga ständigt leta efter var gränsen går för ens förälders makt och inflytande. Därmed utmanas vi som föräldrar i åsikter, i styrning och i vår maktutövning. Fullkomligt normalt, men intressant är att detta sociala (och kulturella) inlärande också delvis lär vår barn hur och när härskartekniker fungerar.

Idag har forskare kommit fram till sju metoder som kan anses vara grundläggande (socialpsykologen Berit Ås):

1. osynliggörande

2. förlöjligande 

3. undanhållande av information 

4. dubbelbestraffning 

5. påförande av skuld och skam 

6. objektifiering 

7. våld eller hot om våld

Läs mer om härskartekniker antingen hos Retorikiska
eller lite studietext hos Umeåregionen
eller en riktigt intressant uppsats om motstrategier (för att få ett bättre socialt klimat).

Orda mer på teatern.

Dagens tre merord kommer från ett tidigare liv. Då, när jag fortfarande närde drömmen om strålkastarljus och scendamm. Sådant kan en minsann göra sig lustig över...

Sufflör. Tillagar den svåra maten tydligt pratandes om sand. Förekommer i litet ugnsliknande bås.

Inspicient. Teatergubbe, med stort intresse av trigonometri och engelska bilder. Låter det som.

Scenograf. Alltid försenad, ofta uträknad. Ritar och bygger ihop saker, ibland är det noder, ibland bara trycksvart. #merord

Viktiga gubbar oviktigförklarar kvinnor.

Ibland blir jag inte bara lite sur. Utan jättesur. Som när Camilla Eriksson på Retorikiska påpekade att Göran Hägg nog allt är lite gubbe i alla fall. Nä, det är inte Camilla jag är sur på...

Här är hennes blogginlägg som enkelt förklarar vad som hände. Klicka här.

Här hade jag tidigare också en länk till SVT med klippet, det är tyvärr numera borttaget från deras server.

Lite roligare var vad Camilla berättar att hon tänkt svara Göran Hägg och Stig Malm om dels fått tid på sig, dels ens vara med i debatten. 
Kolla in på Camillas blogg Retorikiska

Befriande...

Återigen. Ens känsloliv är oftast bundet till andra. Oavsett om det handlar om fotboll, parförhållande, arbetet eller annat. Min nya krönika för IF Elfsborg handlar om hur ett enda mål är skillnaden mellan succé eller fiasko. Ett enda mål är det som befriar fotbollssupportern...

Åtta omgångar kvar av Allsvenskan. Vi kommer inte vinna SM-guld i år. Men spel i Europa är vi garanterade. Sammanlagt sex matcher mot bra motstånd, hela vägen in till Lucia i december. Med det var nära att det inte blev så. 

Guliganerna 20 år, från augusti 2011

Citat:
"Någon säger: ”Ett mål kan vara hela skillnaden. Ett mål avgör om det är en fiaskosäsong eller om den ska anses vara lyckad. Ett enda löjligt mål...”.
Vi nickar och håller med. Alla har sina farhågor. Det var ganska länge sedan klubben var så här illa ute. Vi kan diskutera huruvida en 7:e plats i Allsvenskan och att bli utslagna av Celtic i CL-kvalet är ett stort misslyckande. Men känslan, den hade vi alla.
...
Ett enda mål skulle avgöra om föreningen klarade av årets förväntningar eller inte..."

Hela krönikan kan du läsa antingen på IF Elfsborgs hemsida. Klicka här.Eller så gör du det här på bloggen. Då klickar du här.
Och när Mikkel Beckmann räddade säsongen? Du kan se klippet här...

Svårt att förstå.

Världen är full av konstigheter, likaså vårt språk. Vissa uttryck är visserligen självklara att använda och förstås av många - men är vid närmare analys rätt märkliga.

Metaforer kan oftast förstås, även om du måste tänka efter lite. Spikrak betyder ju helt enkelt rak som en spik. Och uttrycket Ingen ko på isen kan ju förstås som att det är inga problem, vi måste ju inte handskas med detta omedelbart, som om vi hade haft vår ko på isen och därför måste hjälpa stackaren till en mindre farlig plats.

Men vissa uttryck är inte lika lätta att förstå. Ofta beror det på att (ibland den bildliga) kopplingen ligger i mer än ett led bakåt, det vill säga att uttrycket har förändrats över tid.

Sölkorv?

Sölkorv. Betyder en person som är lat. Delen söl är lätt att förstå. Att söla betyder att göra saker riktigt långsamt. Men varför korv? Jag vet faktiskt inte. Nå. Uttrycket är inte jättevanligt, men förekommer.

Lugna puckar. Betyder ungefär att allt är lugnt och att det inte är något att oroa sig. Troligtvis en tautologisk analogi med uttrycket "det är lugnt" och motsatsen till "hårda puckar" som grund.
Uttrycket "Hårda puckar" är lättare att förstå. För puckar är hårda till sin utformning och det gör ont att bli träffad av en. Men lugna puckar? En dålig passning (för lös) skulle vara bakgrunden? Ja men då skulle det heta just "Lösa puckar"...

Saken är biff. Betyder ungefär att "ärendet" klarats upp och eller är klart. Har naturligtvis ingenting med biff att göra. Troligt (men inte säkert) är att biff i detta fall egentligen ska stavas bif - och att det i sin tur är en förkortning (militär?) på ordet bifalles. Det vill säga att något bifallits, godkänts, tillåtits eller samtyckts.

Bildord: Struktur.

Struktur är ett av dessa ord som både har en bokstavlig och en överförd betydelse. En arkitektonisk struktur är inte samma sak som att säga att du har struktur på ditt liv.

Struktur. Inre beskaffenhet eller sammansättning. Ibland ger den struktur vi ser på ytan, struktur till en byggnads eller för den del biologiska varelses inre hållbarhet. 
Till exempel Borås Arena. På mer än ett sätt.


Foto taget i Borås våren 2013
© Gunnar F Novik.  #bildord - 035
En del av mina bildord hittar du även på denna sida

Diagnoserna är legio.

Tänkte förklara någon gång varför jag ofta är trött, introvert eller irriterad. Så jag tänkte jag skulle skylla på något, det är ju enklast så. Så jag skyller på autism, expressiv språkstörning, dyslexi, ataxi, Joubert syndrom, ADHD, nystagmus med mera. Fast det är ju inte jag som har dessa diagnoser...

Ord betyder ju så mycket. Och olika mycket för skilda personer. Riktigt laddat blir det när orden blir personliga. När de värderas utifrån livssituation och eller någon som står dig riktigt nära.
Autism, till exempel. Ordet i sig betyder inte så mycket. Många av oss förstår ungefär vad som menas. Ofta tänker vi oss en människa som till exempel Raymond i filmen "Rain Man", underbart spelad av Dustin Hoffman.

Men för mig är det närmare än så. För min ena son är autistisk. Det är min vardag, detta att alltid vara alert. Att alltid försöka förstå, fast du inte kan. Att alltid försöka använda kärleken som metod, fastän känslorna ihärdigt spretar åt alla håll. 
Autism. Det handlar om tålamod. Det handlar om att försöka. Och det handlar om att jobba på att aldrig vilja ge upp.

Jag skulle vilja skriva att det går lätt att leva med en autistisk person i sin direkta närhet. Men det är det inte.

Autism. Härlett från grekiskans auto, som betyder själv. 
En rad neuropsykiatriska funktionsstörningar som har det gemensamt att den drabbade personen har en ofta sjuklig försjunken i sin egen värld och oftast har en känslomässig isolering från omgivningen. Och hos Hjärnfonden hittar du denna förklaring.