God Jul med tre F.

Hoppas att julen är godare än någonsin förr. Själv är min jul lugn, stressfri och familjekär. Funkar för mig.
Vissa ord hänger själklart ihop med jul, andra är mer långsökta...
Förväntan. Egentligen handlar alla festligare sammanhang om hur stor eller hur liten din förväntan är. Är din förväntan stor och festen lagom kul blir du besviken. Är din förväntan låg och festen lika lagom kul blir du antagligen nöjd.
Ordet är lite märkligt dock. För väntan, dvs väntan som antingen ligger före i tid eller så är väntan för mycket? Betyder att i väntan på något byggs en föreställning upp om vad som egentligen väntar. Förväntan.
Familj. För många en självklar plats att vara på/hos vid jul. För andra inte alls självklart, vare sig det är valt eller tvunget att tillbringa julen mer eller mindre ensam. En grupp av individer med socialt sammanhang, ofta biologiskt eller juridiskt sådant.
Från latinets familia, som betyder den närmaste gruppen eller hushållet med enbart romerska medborgare. Intressant, redan på romartiden definierades familjen som de utvalda, lite bättre människorna... Känns familjärt (välkänt). Familj.
Frysa. Det är löjligt kallt nu, idag -15. Och december 2010 har varit den kallaste december på många år. Själv har jag svårt att komma ihåg en enda annan december där vi haft snö på marken hela månaden. Och så fryser jag. Mest hela tiden. Längtar efter vår och varma dagar med espresso i skuggan av ett träd.
Frysa betyder att känna kyla på obehagligt eller för kroppen besvärligt sätt. Används i överförd bemärkelse för något som stannar upp. Och så känns det; obehagligt, besvärligt och det har stannat upp. Frysa.

Tidens tand tär, men även när...

Hoppla! Snart är det jul. Och alla förväntningar har skruvats upp till max. Hoppas det går bra för oss alla. Nå, här får du veckans ord, som alla påverkats, påverkar eller kommer att påverkas med tiden:
Klämmig. Ord förändras över tid, eller har ett annat ursprung än vad det verkar. Ni kanske tror att klämmig betyder klämkäck eller så ("det var en klämmig låt"), men i detta fall var det en vän som uttryckte sig ungefär så här om sina skor. "de är fina, men lite klämmiga." Vilket betydde att de var trånga liksom. Tänk vad fel det kan låta, fast rätt det är. Lite göteborgskt, rent utav. Klämmig.
Julbord. Ah, detta vi kan längta länge efter och har stor förväntningar om, men är samtidigt något vi nästan alltid föräter oss på. Så säger jag julbord i december känner du en sak, säger jag samma ord strax efter jul eller varför inte i januari känner du något annat. Se, tiden påverkar alltid ordens betydelse... Julbord.
Lajka. Stavningen är tveksam, lika tveksamt är det om det här ordet kommer att överleva. Från engelskans like, vilket ofta används i sociala medier (i Facebook med tummen upp-symbol). Det har börjat bli mycket inne att säga lajka om något som vi tycker om även i vanliga livet . "Skorna var klämmiga, men jag lajkar verkligen julbordet". Lajka.

Vädret går till anfall.

Det är knepigt nu, vädret. Igår torsdag var det mindre roligt att tvingas köra fram och tillbaka mellan metropolerna Bollebygd, Borås och Göteborg.
Snökaoset följdes av slaskattackerna för att avslutas med köldchocken. Jajamän, allt avläst i diverse medier. (För dig som behöver avkodning: Det snöade mycket samtidigt som det blåste på morgonen, i Göteborg övergick det senare i regn, halka och slask och till slut återkom den vanliga kylan och natten blev kall med -13°.)
Vi får passa oss så att inte vädret börjar fullskaligt krig mot oss snart, det verkar enligt vissa tidningar vara nära nu...

Tre ljusare ord.

Hoppla, är visst skyldig förra veckans ord. Måste vara ordentligare...
Ljusflöde. Är en fysikalisk enhet som anges i lumen (lm). Observera att det inte handlar om ljusstyrka, utan snarare totala mängden flöde från en ljuskälla. Är intressant eftersom det borde ersätta enheten watt för att beskriva hur stark en lampa är. Annars blir det svårt att jämföra glödlampor, lågenergilampor och LED. Hursomhelst, i adventstider är bristen på ljusflöde märkbar. Och behovet att tända ljus är stort nu. I alla fall hos mig. Ljusflöde.
Måne. Oh, du ensamma följeslagare i nattsvarta rymden - vad vill du säga oss inatt? Finns det något vackrare än en full måne? Just nu är den halv och bör vara hel strax före jul. Då när det är som mörkast i vår värld. Och det är ett vackert ord, med löften och mysterier inristade i varje bokstav. Vi känner alla något för eller till eller emot månen. Jag vill ha en egen måne!
LED. Egentligen inget ord, men kommer säkert att betraktas som sådant efter hand. LED står för light emitting diods (eng: lysdioder). På alla sätt och vis kan vi skriva i LED är tiden. Vi lever ju i en oändligt spännande tid, när tekniken hoppar sjumilakliv jämfota. LED är ytterligare en av dessa upptäckter/uppfinningar som vi knappt lärt känna än och som ändå redan har löjligt många fler användningsområden än till exempel glödlampan. Om du byter alla dina glödlampor i adventsljusstaken till LED, drar de bara en trettiondel av energin. Och lyser mycket längre, klarare och tål mycket mer. Som en av mina kunder uttryckt det: Du kan slösa med ljus och ändå spara energi. Framtiden kan vara ljus. LED.

Vems är ansvaret?

Det är dialog som gäller nuförtiden i all modern kommunikation. Borta är tiden när det var ok att någon pratade till oss. Istället är det bara att prata med någon som det aktuella. Det tycker jag är bra. I grunden är auktoritärt maktspråk just bara det - ett sätt att befästa makt.
Numera lider vi av andra problem språkledes. Människor är så vana att kommentera, diskutera och kritisera att det är svårt att dra gränsen för det intressanta eller om du så vill respektfyllda i samtal. Det är väldigt vanligt att prata eller skriva nedlåtande och diskriminerande, allt för ofta lagt bakom en ridå av argument av typen: "Jag försvarar tryckfriheten eller yttrandefriheten, jag får säga vad jag vill".
Och visst, det ska inte finnas lagar, regler eller förordningar som beskär rätten att yttra sig. Men det folk oftast glömmer är det personliga ansvaret för det yttrade. Jag anser att varje människa fullt ut har ansvar för vad hon eller han säger. Om jag sårar och/eller kränker någon annan människa beror det naturligtvis inte alls bara på vad jag yttrat eller hur det yttrades. MEN... min egen del i saken, mitt eget ansvar ska aldrig underskattas eller gömmas bakom yttrandefriheten.
Vi har alla nämligen något som jag vill kalla det gemensamma sociala ansvaret. Ett ansvar för att vårt samhälle fungerar demokratiskt och så kränkningsfritt det bara är möjligt. Ett ansvar du aldrig kan frånsäga dig. Det har inget med moral eller lag att göra, det har med personlig och gemensam integritet att göra. Eller sunt förnuft, om du så vill. För om inte du och jag tar ansvar för vad vi säger, vem ska då göra det?

Ord som triggar.

Läste några kul och intressanta artiklar om ord och språk i dagens GP (Göteborgsposten). Om ord som irriterar. Tidningen frågade en rad personer om vilket ord som de stör sig mest på. Exempel på ord blev: suger, budar, chock, sedan, bamba, typ, fashonista, bara, wild & crazy, grymt och kontext. Typiskt för förklaringarna varför ordet stör är att det anses användas för mycket, felaktigt eller floskelaktigt.
Det som slår mig är att språket ständigt lever och förändras, precis som våra värderingar av språket. Det finns modeord, tidsandeord och rent tekniska ord som alla speglar något aktuellt. Dessutom har vi värdeorden som ständigt förnyas i strävan efter att ersätta andra värdeord som inte anses räcka till.
Samtidigt är vi som människor i grunden konservativa, vi gillar inte förändringar. Vi vill att ord ska betyda det de alltid gjort. Bland annat eftersom orden ofta anger status och kulturella, sociala skillnader. När orden förändras går vi lite vilse i vårt eget sociala sammanhang.
Jag la i tidningstexterna speciellt märke till kläddesignern som anser att fashonista används fel. Och såg läraren som anser att budar handlar om att sända något, inte att ge bud i till exempel en auktion. Och så fanns systemutvecklaren som anser att wild & crazy är för engelskt och därför töntigt...
Artiklarna har för övrigt lite av glimten i ögat och jag rekommenderar dem gärna. Ta bara en av rubrikerna: Vilket ord triggar dig mest?

En liten hög med skam...

Fredag igen och innan jag går från jobbet, dags för veckans tre små ord.
Korsstygn. Ett ord som jag fascineras av, vackert och fult på en gång. Och eftersom jag nyligen titthål-opererats i ena knät ack så aktuellt. Mina ärr är nämligen korsformade, naturligtvis efter de stygn som doktorn gjorde på slutet. Ja, jag vet att de egentligen heter suturer, Bengt! Korsstygn.
NAO. Är ju egentligen inte ett ord, utan en förkortning. Fast det är av den sorten som skulle tänkas förändras till ett ord. NAO betyder Nordatlantisk oscillation. Om vi har en negativ sådan får vi antagligen kraftiga och kalla vintrar. Som nu. Finns skäl att skälla på NAO, med andra ord. NAO.
Skamhög. Hörde ordet i ett morgonprogram i radio häromdagen. Ska benämna det du har därhemma, som du egentligen inte är så stolt över. I radioprogrammets fall handlade det om CD-skivor som köpts i en yngre musikalisk intresseperiod. Intressant var att en av de som diskuterade saken ansåg att det fanns en mildare form av skamhög och att det var skämshögen. Jojo, det finns grader i helvetet. Skamhög.

Hela tiden idag.

Jag tror att det är idag som det är idag. Fast igår var det ju idag också, även om igår är igår idag. För att inte prata om imorgon som har ett idag väntande hos sig, fast först imorgon. Men då är ju å andra sidan idag igår.
Så frågan är: Precis vid midnatt är det ju hela tiden idag, både före, under och efter tolvslaget... När kommer vi egentligen fram till imorgon?

Lek eller allvar?

Bokstäver och ord är mer än bara små symboler för ljud och skriven kommunikation. Ta Rosa Barba till exempel. Vi var på Tate Modern i London och såg en mindre utställning med hennes arbete. Där fanns också bokstäver, ord, meningar sammansatta som ren konst, ofta audiovisuellt. Förundrande, inspirerande och på något vis beskrivande.
Detta är en citat ur en större bild, text på tyg - lagt på golvet.

Det finns ord för allt.

Har varit utomlands. Där pratar de på annat vis. Med andra ord och med andra undermeningar. Vi var i London, och märkligast av allt är att vi egentligen träffade riktigt få "genuina" engelsmän. De som inte har engelska som modersmål förnyar och förbättrar språket. Och får det att vara i tid med allt annat. Kan det vara likadant i Sverige...? Hursomhelst, är skyldig några ord som funnits mitt i livet veckan som gick (förra veckan):
Förpik. Följande facebook-inlägg genererades efter att en vän haft sammanträde i ett häftigt hus i Göteborg. Huset har en smal inglasad spets i ena ändan, där sammanträdesrum finns. Rummet kallas förpiken:

Det är en pik, käre vän. En förpik! Lite kul ord faktiskt : "I förpiken i förmiddags förde sig ordföranden med pikar före anförandet. En så kallad förpik...".

Julchock (eller möjligtvis adventschock). Det vi alla, enligt vissa kvällstidningar, utsätts för i mer eller mindre grad i dessa tider. Intressant hur vissa tar i allt mer för att beskriva något ovanligt eller kanske bara lite mer av det än annars. Jag undrar ofta hur vissa saker kan chocka så när det faktiskt är väntade... Mer ärligt kanske vore för kvällstidningar o dylikt att använda ord som mycket, en hel del eller kanske oväntat, men det säljer väl inte. Chock enligt SAOL: Häftig sinnesrörelse, sjukdomstillstånd, (rytteri-)attack. Så ordet för dessa tider är julchock.

Top-up. Ja, kan inte undvika ett engelskt ord/uttryck som används en hel del i England. Är det för lite öl i glaset? Top it up! Behöver du ladda kortet? Let's top-up. Top-up betyder mer eller mindre fyll på. Kan nog tänka mig att uttrycket är av den typen som gör att det kan användas i vissa sammanhang även i Sverige. Märk väl, jag säger inte att vi borde använda det, men det kan säkert vara användbart. Top-up.

Ord som säger allt?

Ska opereras imorgon fredag, så veckans tre ord kommer redan nu:
1. Inspicient. Titel som finns inom flera, oftast kulturella branscher. I mitt fall var jag inspicient på en mindre teater under 80-talet. Var gör du? frågade vänner. Ja, allt och inget speciellt. Jag är "ingespeciellt", sa jag.
Inspicient på teater är annars ljudteknik-grenen (en av fyra: Ljud, Ljus, Scen och Attribut). Kul titel som jag var/är lite stolt över. Inspicient.
2. Allmännyfikenhet. Det finns inom journalism ett uttryck som allt för ofta används för att få publicera sånt som är tveksamt om det borde publiceras. Uttrycket/anledningen/ursäkten är allmänintresse. En vän till mig myntade uttrycket allmännyfikenhet för att liksom säga vad det egentligen är som gör att till exempel namn, bild, barn, eller lön publiceras i onödan. Istället för allmänintresse borde det alltså vara allmännyfikenhet.
3. Akutlyftskynke. Ibland säger ord allt, även om du samtidigt blir lite förundrad över innebörden. Såg detta på korttidshemmet jag besökte. Jag förstår att det ibland är akut, att man då måste lyfta och att det handlar om ett skynke. men hurdå egentligen? Akutlyftskynke.

Ord för Sverige, i tiden.

Om min vecka ska sammanfattas är det tre lite speciella ord som jag minns.
1. Mejlrage. Ett svensk-anglikanskt och nytt uttryck som väl förtjänar sin plats i vårt moderna samhälle. Vad road rage är vet många om. Ilska bakom ratten - ofta förekommande, inte lika ofta uttryckt för någon annan än den som sitter i bilen. Ilska över andras tillkortakommanden, med rätten som kommer av att vara den som styr.
Mejlrage är lite samma sak och något de flesta av oss råkat ut för. Folk som irriterat låter sin ilska fritt flöda i e-brev, antingen riktad till bara dig, eller till alla i ett massmejl. Fungerar ungefär som road rage, fast i cybervärlden, Mejlrage.
2. Ägigt. Inte äggigt, utan ägigt. Min äldste som har använt ordet i mer än 4 år, fast i veckan hörde jag det för första gången i radio för lite vuxna. Det borde innebära att ordet snart är ute bland de yngre. För det finns inget värre än när äldre lägger beslag på nyord som kommer från ungt språk.
Jag gillar ordet ägigt. Det är fult som stryk, men användbart och kan böjas i många former. Du äger, den är ägig eller rent utav Håkan Hellström är ägigast. Ägigt.
3. Det känns kinesiskt. När kungen lät uppbådet journalister komma till hans jaktlycka, valde han att uttala sig utan motsägelse. Han vågade inte ens låta journalister fråga om själva (älg-) jakten. Utan gick efter 7 minuters tillrättaläggande.
60-70 journalister bussades fem kilometer ut i skogen, fick gå sista biten och när de väl var framme tvingades alla tigande ta emot kungens uttalande. Det kändes rent utav kinesiskt, sa en norsk journalist från Verdens Gang. Ett uttryck som säger allt. Kinesiskt.

Ord att le åt.

Det finns en rad sidor på nätet som jag varmt kan rekommendera för rent nöjes skull. Här är några. Eftersom skadeglädjen ibland underlättar vardagen.

På journalisten.se hittar du tidningsgrodor. Leenden utlovas.
På roligatryckfel.blogspot.com finns en del smilbandsdragande tryckfel.
Radiosporten hos SR har samlat en del lyssnarvänliga grodor på.
Och läkare skriver ofta för fort, något som ofta blir kul: merilo.merilo.se/doktorn.html eller kanske här.
Och ja, jag har allt gjort en del fel själv. Något av dem går att höra här - fast du får leta fram det själv...

Fula ord och varför.

Det finns en rad ord som jag av någon anledning tycker är fula. Mest för att de antingen ser fula ut eller för att de låter fult. Väldigt många av orden jag inte tycker om har ä eller g i kombination.
Ä finns i de fula orden ägg, lägga, ägg, ägg och i favorit-fulordet bägge. Samtidigt är det just ä-ord många använder för att svära (ja, ordet svära är fult det också) typ jävla och jädra. Så de orden är "fula" på minst två vis...
Andra fula kombinationer av bokstäver anser jag ö och r vara och likaså u med k eller g. Örkelljunga (förlåt) är riktigt fult, likaså Öresund, bör och göra. Och fula är även suga, ugn, hugg, rugg och suddgummi.
Varför tycker jag detta. Har ingen aning, men det kan ha med det faktum att det är ord som alla kräver lite oralmotorik och som inte är helt naturliga i munrörelsen.
Finns det snygga ord då? Det konstiga är att jag inte funderat så mycket på det, och gör jag det nu blir det ord med känslomässiga laddningar som hmmm... extra, blomma, lova (även det du gör med båten) och minne.
Jag har ingen aning varför jag tycker vissa ord är så fula... Nån som har en teori?

Historier som lever.

Redan i tidig ålder testar barn sitt språk. Därför har vi ordskämt som: Katt åt ficklampa, lös i magen eller Katt åt annan katt, klös i magen osv osv. Berättandets och språket tar efterhand fart och vi blir mer och mer sofistikerade i ordval och språkliga attityder. Men roligast var det nog ändå när vi testade som mest i ung ålder.
Att berätta historier, dela gåtor med varandra med mera är ju egentligen bara en del av vårt inbyggda sätt att förmedla kultur och sociala mönster. Generationsmässigt, grannskapsmässigt och statusmässigt. Berättandet som kulturbärare har vi haft i tusentals år. Men det förändras bit för bit - både i mängd och med metod. Vi umgås ju på andra vis än tidigare generationer och vi har helt andra möjligheter till kommunikation än vad våra far- och morföräldrar hade i samma ålder som vi. Och mängden text i till exempel dagstidningar förminskas. Vi blir mer och mer ovana att läsa längre texter.
Är det konstigt att detta att berätta roliga historier blivit allt ovanligare i dagens samhälle? Behöver vi inte längre det förmedlandet? Eller umgås vi inte längre tillräckligt mycket för att ha tid för det? Vad är det som vi är på väg att tappa bort...
Kanske är det så att vi har andra sätt att förmedla våra sociala regler, med dialog i kommunikation, i sms, i sociala mediers kommentarer osv. Jag saknar dock stunder när någon enkelt berättar en historia, ett skeende, en händelse. Kan vi se till att detta är kvar?

Vinden gör modiga blodiga.

Ibland blir det fel trots att viljan är god... Det finns ett stort tryckeri på södra sidan av R40 väster om Borås. Det heter Bold.
Bold är ju engelskans ord för feta teckensnitt, och även engelska för mod (med framåtanda). Så långt allt väl. Men när man tittar ut från passerande bilars/bussars fönster på R40 ser du dock mest baksidan av den fina flaggan med företagsnamnet på. Detta eftersom det nästan alltid är västlig vind här (så flaggan flyger österut från stolpen - och du ser baksidan när du tittar på flaggan norrifrån). Då ser nästan alltid alla företagsnamnet bakvänt/bakifrån. Och bold blir blod. Det kanske är meningen?

Mer pill.

Har nu satt ihop en massa under flikarna Krönikor och På jobbet. Där finns mer av det egna ord-konstruerandet...

Vintern är här. Fast det bara är oktober än.

Skrapa rutor är standard, frysa likaså. Och det är bara oktober.
Jag brukar säga att september är värsta månaden på året för mig. Då är det tydligare än någonsin att sommaren och värmen försvunnit och att det är oändligt långt kvar till nästa sommar. I år är jag böjd att säga att oktober är värst. Fast å andra sidan är nog november än värre.
Jag trivs inte med kylan och snart, snart kommer snön som lägger sig som ett förlamande täcke över allt. Under kanske fem månader!
Frågan är om vi mår bäst av att prata om det eller av att försöka hålla tyst? Att antingen klaga, eller att "försöka göra det bästa"?
Det enda jag är säker på är att det är först i mars som jag börjar hoppas på sommar igen. Tills dess ska jag hålla en svenne-attityd: Gilla läget! (Det ÄR ju tillåtet att ljuga.)

Jag tror på ord, eftersom de kan förändra världen.

Varje person har sitt språk, med eller utan ord. Ett av mitt viktigaste är det uttryckta, skrivna. Dela detta med mig om du vill...