I svenskan använder vi väldigt ofta metaforer. Eller bildbegrepp för att beskriva saker. Faktum är att vi använder metaforer mycket, så mycket att det är ett skäl varför de som inte lärt sig svenska från födseln kan ha svårt med alla bildbegrepp.
Metaforer är också kulturellt betingade. Bildspråket beror på den sociala kulturen och vi väljer bilder som ska beskriva vår vardag, ur händelser i vår vardag.
Men ibland blir det svårt att förstå. För att en metafor ska fungera, måste sändare och mottagare (eller den som säger metaforen och den som hör den) förstå själva bilden. Ta metaforen "vägen är spikrak". Den förutsätter att alla vet vad en spik är och att den oftast är rak. För den som inte direkt associerar spik till rakhet, måste först översätta och sedan sätta ihop informationen, så att den verkar förståelig.
Metaforerna är väsentliga för poesin och mästaren själv, Tomas Tranströmer. Ta till exempel Svarta Vykort:
"Mitt i livet händer att döden kommer
och tar mått på människan. Det besöket
glöms och livet fortsätter. Men kostymen
sys i det tysta."
Nå. Metaforer använder vi dagligen, de flesta gör inte så mycket väsen av sig. Men en del är både roliga och tankeväckande. Här är några som jag tycker sticker ut.
En underfundig:
"Hans parlör är så tunn så att en kan skära sig på den!"
En övertydlig:
"Med längden av ett två meter högt träd!"
Och en meta-metafor:
"En klädsamt bemålad metafor."
Metafor. Bildligt begrepp. Via franskans metaphore, ursprungligen från grekiskans metaphora som betyder överföring. Meta betyder med, över och phero fatt bära eller ta med sig.
Skillnaden mellan en metafor och en liknelse är i princip att metaforen saknar orden som. Listig som en räv är alltså en liknelse och inte en metafor.
Och. Mer om metaforer, ett blogginlägg från 2011.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar