Det finns massor att ta till sig som skribent, för att dels förbättra förståelsen i egna texten, dels att det skrivna blir mer aptitligt. Här tre enkla grundläggande råd.
Att skriva kan de flesta. Men att skriva medvetet, så att läsaren ser, förstår och gör det du önskar är inte lika lätt. Fast kalla det nu inte för att manipulera, utan i stället att ha en medveten stil. Detta inlägg och andra märker jag inläggen om läsförståelse och stil med #textstil.
Varför den korte ständigt stannar och den långe har svårt med förståelsen.
 |
| Tvätta texten med LIX? |
Enkelt uttryckt finns det oftast en lagom lång längd på en mening. Huvudregeln är cirka 12 ord i en mening, som består av högst två satser varav en tydlig huvudsats. Dessutom ska du aldrig använda "svårare" ord än vad som sammanhanget kräver.
Den som skriver kort och kärnfullt riskerar stopp och hackighet i läsupplevelsen. Den som skriver långt, satsrikt och med avstånd mellan bärande delar i meningen riskerar att inte bli förstådd.
Det finns till och med system för läsbarhetsindex, så kallad LIX. LIX anger hur svår en text är att läsa.
Mer om det kan du läsa här.
Eller räkna på en speciell mening, genom att använda denna uträknare.
När en bokstav gör det extra fult.
I dagligt talspråk kommer vi som kommunicerar med varandra relativt lätt undan. Stavningen är inte alltid relevant och även nattuttryck kan passera med relativt god förståelse. Men i skriven text är det absolut svårare. Här kan till och med enstaka felplacerade bokstäver ställa till det med graden av förståelse. Tre exempel:
1. Heter det stång- eller stånkkorv? Ja, det finns normalt sett inget som heter stånkkorv, men visste du det?
2. Det är faktiskt relativt stor skillnad på öppenhjärtig och öppenhjärtlig. Det ena handlar om hur öppen du är som person, det andra bara om hur frispråkig du är.
3. Ett annat exempel är hur du använder orden till och tills (eller kanske till dess), som ofta men inte alltid är synonymer. Här kan du läsa om det problemet.
Så. Stavning handlar mer om förståelse än om att vara språkpolis.
Interpunktion. Att sätta punkt på rätt ställe.
Språket ska vara rent, det som bara dekorerar stör helhetsupplevelsen. Att till exempel sätta ut onödiga fråge- och utropstecken gör din text svårare att ta till sig.
En intressant om detta har Camilla Eriksson på Retorikiska skrivit - den läser du om du klickar här.
Stilistik. Klicka och läs NEs förklaring till ordet här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar