Viktigaste orden.

"Something on my mind"
Gatufoto från Denkmal für die ermordeten Juden i Berlin 2014

Då. Nu. Sedan.
Vi får ALDRIG förlora vår mänsklighet. Ibland är orden den stora skillnaden mellan mänsklighet och tyranni och barbari. Och orden kan enkelt tas i det ondas tjänst. Vilket vi ALDRIG får glömma.

Idag är det inte mina ord, utan en god väns som du måste läsa. Läsa, känna, begrunda och agera utefter. Ord om just godhet och ondska i ordens användning. Ord om hur tankarna förändras, även om du egentligen inte vill:

"... På Operatorget i Berlin. Vid den glödande högen av vad som en gång varit stor världslitteratur uppmanade en kortväxt propagandaminister sina anhängare att fortsätta att bränna alla böcker som kunde fresta och hota dem i deras inskränkta ideologiska värld.

Judarna förbjöds att skriva eller uttrycka sig. De fick inte vara författare. Inte journalister. Inte dramatiker eller poeter. Inte konstnärer. Judarna förbjöds till och med att äga skrivmaskiner. Allt för att tysta dem. Göra dem osynliga som tänkande, kännande och resonerande individer. Som människor, kort sagt.
Innan offren till sist berövades själva livet hade de inte bara plundrats på allt de ägde. De hade också fråntagits de sista resterna av sin identitet: sina namn. ..."

Läs hela Niclas Sennertegs text, texten som var hans tal i domkyrkan i Göteborg igår, på minneshögtiden över rasismens och förintelsens offer. Gör det genom att klicka här. Och läs med hjärtat öppet. Om du vågar.

Efter sanningen.

Intresset för språk är stort på många håll, inte bara i Sverige. Därmed finns i många länder motsvarigheter till svenska nyordslistan. Till exempel utser Oxford Dictionaries varje ord det ord som är det nyord som dels fått störst genomslag, dels säger en hel del om året som gått. 2016 års ord är post-truth.

Nej det handlar inte om post eller kommunikation genom meddelanden. Men det handlar om kommunikation i stort. För prefixet i ordet post står för betydelsen efter, så ordet översätts enklas med eftersanning. Naturligtvis skulle vi kunna postsanning också.

Något som berörde mig mycket om ordet post-truth är ett citat från en brittisk journalistkrönikör: "The truth has become so devalued that what was once the gold standard of political debate is a worthless currency."

Här en kortare video som visar på varför ordet valdes. Det mest intressanta med denna är att den visar på hur sanningen inte bara förändras, utan även medvetet försvagas och misskrediteras. Och att detta väldigt mycket ligger i tiden. Se själv.

Om du klickar på denna länk kommer du till engelskans motsvarighet till vår nyordslista. Intressant att danska ordet hygge finns med... Mer om hur de i England bestämmer när ord (nya eller mindre nya) ska tas med i ordlistan? Klicka här så kommer du till deras Youtubekanal och en beskrivning om hur utvalet går till.

Jag jobbar en hel del på engelska och hjälper dig att inte bara skriva/producera bra texter på svenska. Jag arbetar även på engelska - du kan till och med välja om du vill ha din text på brittisk eller amerikansk engelska. Klicka här och se mer om vad jag erbjuder professionellt.

Söndagsporträtt: Leende service.

Friendly grill

En trevlig man, som jag träffade sådär bara på vägen. Gick av tåget på Lisebergsstationen i Göteborg, gick uppför trapporna och gick in i servicebutiken och pizzerian som ligger där. Och vi pratades vid lite grann, killen och jag. Så jag fick allt ett gatuporträtt av en trevlig och serviceinriktad man. #sundaystreetportrait #ssp

Det finns också ett annat skäl att besöka servicebutiken vid Lisebergsstationen. Det är den häftiga målning som hänger högt mot taket och som innehåller en rad Göteborgsprofiler. Gå dit och kika vet jag.

Färg för livets skull.

Den som följt mig på min "fotoresa" vet att jag det senaste året arbetat mest i färg. Det är säkert så att jag kommer att göra en hel del svartvitt även i framtiden, men just nu känns färg som det som kommer att dominera mitt fotoliv.... ja, resten av mitt liv.

Först en bild som jag gjort i båda variationerna, sedan några bilder som bara kan vara i färg...
Min fråga är: Gillar du detta med färg?

Thunderclouds

Thunderclouds

Downhill Lisbon night

Och längst ner en skärmdump från mitt Flickrkonto, där det tydligt syns att färg är det jag föredrar numera. Men vad tycker du?

Background clowns

My beach

Destination dreaming

Down the alley

In mom's lap

från mitt Flickrkonto: 

www.flickr.com/photos/gunnarfnovik-street

Fler sätt lösa problem.

Igår berättade jag om algoritmer. Idag om en annan, lika vanlig metod för att lösa problem. För om en algoritm är en instruktionslista som talar om vad som behövs göras och i vilken ordning du ska göra dem för att lösa ett problem, behövs ibland en annan metod - en mer kognitiv eller rent utav intuitiv.

Algoritmer är på många sätt ett recept. Om du följer instruktionerna till punkt och pricka löser du problemet och lösningen ser likadan ut varje gång. Men ibland finns inte alla delar som behövs för att "följa listan" och då har vi människor ett annat sätt att bearbeta problemet. Det kallas heuristik och kan enklast förklaras som en kognitiv strategi för att lösa komplexa problem, utan garanterat att det blir löst.

Heuristik. Mer vanligt på mitten av 1800-talet. Ordet kommer via tyskan och medeltidslatin från grekiskans heuriskein med betydelsen att hitta, att finna, att komma på eller att upptäcka.

Heuristiska exempel

- Du har haft ett liknande problem förut och använder samma metod, även om du inte vet att det fungerar - heuristik.

- Du tittar på sista kapitlet för att förstå en bok, sedan begriper du handlingen enklare - heuristik.

- För att hitta vägen i en labyrint börjar du bakifrån och lär dig vägen - heuristik.

- Din intuition säger att att välja vänster dörr är rätt - heuristik.

- Om du inte känner till vad något heter på engelska, kan du ta det svenska ordet, uttala det på engelska och hoppas du blir förstådd - heuristik.
- Du prövar dig fram och lär dig efterhand - heuristik.

Ockhams rakkniv

En del kallar heuristik för fusk, att den som använder heuristik inte arbetar vetenskapligt. Det är dock inte sant. Vetenskapsmän kan aldrig pröva alla möjliga variationer, det har de varken tid, pengar eller andra resurser att göra. Då måste det finnas något skäl till att göra ett urval. Ibland är det intuition, ibland ett uppdrag som bestämmer urvalet. 

Det finns också en vetenskaplig princip som kallas Ockhams Rakkniv (eller Occams rakkniv), som i grunden är heuristisk. Metoden går ut på att den enklaste förklaringen är den mest sannolika. Detta för att slippa undersöka alla möjliga variabler. Om det till exempel plötsligt kommer ett starkt ljussken och en smäll från ett skogsbryn några kilometer bort och du när du undersöker området hittar en relativt stor krater - då är det troligast att ljuset och smällen kom från denna krater och du börjar undersöka just den platsen, trots att du egentligen inte vet att det är rätt plats. Detta är en princip som används inom flera olika vetenskaper och faktiskt av polisen (det undersöker och spanar efter de troligaste förklaringarna först).

Problemlösningar för marknadsförare

Vill du läsa mer om ett stickspår från heuristik och kognitiv problemlösning kan du klicka här. Du hamnar du på ett blogginlägg av Micco Grönholm om hur hjärnan fungerar avseende reklam och varumärken. Mycket intressant för mig, kanske för dig?

Matematik löser problem.

Algoritmer stöter du på varje dag. Och inte bara nu för tiden, då sociala medier är så inne. Algoritmer har funnits i många hundra år. Men vet du vad de är?

Längst ner i texten rekommenderar jag en länk för att förstå mer av algoritmer.
Algoritm. Via franskans algorithme, från fornfranskans algorisme med betydelse arabiskt numeriskt system - som i sin tur kommer via medeltida latinets algorismus från arabiskans  al-Khwarizmi  som betyder en som kommer från Khwarazm. Att det skulle komma från grekiskans aritmos som betyder nummer eller siffra är dock troligtvis felaktigt.
I vissa språk (till exempel engelskan) används algorism för att i allmänna drag beräkna något - det vill säga ungefär den betydelse som ordet matematik har idag.
En av de viktigare matematiska föregångarna är den arabiske matematikern Muhammad ibn Mūsā al-Khwārizmī, född cirka 780, död 850.

En drink-algoritm

Problemlösarlista
En algoritm är enkelt uttryckt en  instruktionslista som talar om vad som behövs göras och i vilken ordning för att lösa ett problem. En av de första, mer kända algoritm är något som kallas Euklides algoritm. Euklides (f cirka 325 f Kristus) var en grekisk matematiker, av många kallad matematikens fader. Med den aktuella algoritmen kan du räkna ut en tals största gemensamma nämnare hos två heltal. Det låter kanske invecklat, men är det egentligen inte. Istället handlar just detta om att lösa problem. Bland annat går det att med hjälp av den att räkna ut hur många kakelbitar av en viss storlek som behövs för att kakla en bestämd bit golv.

Receptet för maten
Ett recept är i all sin enkelhet just en algoritm. Ett bra fungerande recept talar ju om i vilken ordning du behöver göra vad för att lyckas med din maträtt, din kaka eller din drink - för att nämna några exempel

Allt fler - marknadsförare, dataingenjörer och projektledare för att nämna några yrken -arbetar med stora och komplexa mängder data, det som kallas big data. Ett stort faktaunderlag är många gånger en fördel för kloka beslut.

Det knepiga med mycket fakta är att hitta ett mönster och för det behövs bra algoritmer. Får du till exempel veta vilken typ av personer  som är den typiska köparen för en viss produkt, kan produkten medvetet marknadsföras till just dessa potentiella köpare.
Googles och Facebooks enorma framgångar beror på avancerade algoritmer. De kan med de tidigare knapp- och mustryckningar du gjort räkna ut vad du tycker om, vad du vill se och vem du vill dela saker med. Allt är algoritmer och big data.

TV-program som förklarar
Och så rekommenderar jag en timme med UR, Utbildningsradion. Denna länk går till en utmärkt dokumentär som förklarar dels alla enklare algoritmer, dels principer bakom de mer komplicerade. Du behöver inte ens gilla matematik för att hänga med. Klicka bara här.

Mer rätt i texten.

Snyggare texter? Det handlar inte bara om stavfel och läsbarhet, det handlar också om den språkliga hanteringen rent grammatiskt sätt. Här fyra enkla tips på vanliga språkfel i texter.

Både/för
Om man placerar både före för i meningen måste prepositionen (både) för upprepas.
Exempel:
Instruktionen är skriven både för män och för kvinnor.
Instruktionen är skriven för både män och kvinnor.

Tack vare
Tack vare används i positiva sammanhang och på grund av i neutrala. Skriv alltså inte Tack vare dödsfallet....

De/dem
De är stor skillnad när det gäller meningsbyggnad på subjekt (den eller det som gör något) och objekt (den eller det som är utsatt för handlingen).

Exempel subjektsform:
de, vi
Exempel objektsform:
dem, oss

Om du tvekar mellan de och dem kan du göra ett test genom att ersätta de med vi och dem med oss. Då hör du oftast vad som låter bra och kan på så sätt välja rätt. Som i denna mening.
För de/dem som vill åka med avgår bussen om en timme.
Om du ersätter de/dem med vi/oss hör du att oss låter bäst och då är det alltså objektsformen dem som gäller.

Före/innan
Före och innan är inte utbytbara i alla sammanhang, men i många. Något som länge vållade diskussion i språkvärlden, men som numera är helt accepterat, är användningen av innan som preposition.
I följande exempel ses numera båda alternativen som korrekta:
Vi studerar mycket innan jullovet.
Vi studerar mycket före jullovet.

Fast orden är inte utbytbara vid inledningen av bisats. Det är nämligen bara innan som ska användas som bisatsinledare (s.k. subjunktion). Ett exempel på en korrekt formulering är:
Vi kommer att hinna med allt vi måste innan sommaren kommer.
I detta sammanhang ses det inte som korrekt att byta ut innan mot före. ”Vi kommer att hinna med allt vi måste före sommaren kommer” betraktas alltså inte som korrekt. I det fasta uttrycket innan dess kan man inte heller byta ut innan mot före.

Sammanfattningsvis kan både innan och före användas som prepositioner till exempel före middagen, före kvällen eller innan middagen, innan kvällen. Däremot duger bara innan när det handlar om att inleda en bisats.

Stilråd för skribenter.

En text som jag skrev redan för snart tre år sedan, värd att påminna om.

Det finns massor att ta till sig som skribent, för att dels förbättra förståelsen i egna texten, dels att det skrivna blir mer aptitligt. Här tre enkla grundläggande råd.

Att skriva kan de flesta. Men att skriva medvetet, så att läsaren ser, förstår och gör det du önskar är inte lika lätt. Fast kalla det nu inte för att manipulera, utan i stället att ha en medveten stil. Detta inlägg och andra märker jag inläggen om läsförståelse och stil med #textstil. 

Varför den korte ständigt stannar och den långe har svårt med förståelsen.

Tvätta texten med LIX?

Ibland handlar stavning och grammatik inte alls speciellt mycket om regler, utan snarare om just detta med förståelse.
Enkelt uttryckt finns det oftast en lagom lång längd på en mening. Huvudregeln är cirka 12 ord i en mening, som består av högst två satser varav en tydlig huvudsats. Dessutom ska du aldrig använda "svårare" ord än vad som sammanhanget kräver. 
Den som skriver kort och kärnfullt riskerar stopp och hackighet i läsupplevelsen. Den som skriver långt, satsrikt och med avstånd mellan bärande delar i meningen riskerar att inte bli förstådd. 
Det finns till och med system för läsbarhetsindex, så kallad LIX. LIX anger hur svår en text är att läsa. 
Mer om det kan du läsa här. 
Eller räkna på en speciell mening, genom att använda denna uträknare.

När en bokstav gör det extra fult.
I dagligt talspråk kommer vi som kommunicerar med varandra relativt lätt undan. Stavningen är inte alltid relevant och även nattuttryck kan passera med relativt god förståelse. Men i skriven text är det absolut svårare. Här kan till och med enstaka felplacerade bokstäver ställa till det med graden av förståelse. Tre exempel:
  1. Heter det stång- eller stånkkorv? Ja, det finns normalt sett inget som heter stånkkorv, men visste du det?
  2. Det är faktiskt relativt stor skillnad på öppenhjärtig och öppenhjärtlig. Det ena handlar om hur öppen du är som person, det andra bara om hur frispråkig du är.
  3. Ett annat exempel är hur du använder orden till och tills (eller kanske till dess), som ofta men inte alltid är synonymer. Här kan du läsa om det problemet.
Så. Stavning handlar mer om förståelse än om att vara språkpolis.

Interpunktion. Att sätta punkt på rätt ställe.
Språket ska vara rent, det som bara dekorerar stör helhetsupplevelsen. Att till exempel sätta ut onödiga fråge- och utropstecken gör din text svårare att ta till sig.
En intressant om detta har Camilla Eriksson på Retorikiska skrivit - den läser du om du klickar här.

Stilistik. Klicka och läs NEs förklaring till ordet här.