Fredag. Ah, fredag igen. En dag som av någon konstig anledning känns lättare än måndag. Merord skickas härmed även denna fredag. Stavar i detta inlägg mig igenom en hel bukett av dem faktiskt...
Bukett. Hen böjde sig djupt, trots en persons missnöje. "De andra gav mig blommor", sa hen. "En hel bukett".
Stava. Frågan var om hen tog bokstäverna på allvar. "Nä, hen bara tog käpparna och gick!"
Bendelen av grisen, som hen tog inomhus och skrev på bloggen om. Ett inlägg.
Och mer av samma vara finns, om du bara klickar här (en annan sida på denna blogg).
I nästan varje ord vi använder finns en förklaring och en historia. Ibland dunkel, ibland självklar när den berättas.
Här tre ord som alla startar med prefixen re-, som kommer från och betyder åter- i betydelsen tillbaka till originalet/ursprungsplatsen eller igen, åter eller återigen.
Revansch. Hämnd. Från franskans revanche. Från början, om än en krokig språklig väg, troligtvis från latinets vindicare. Det ordet finns i svenskan som vindicera - som i sin tur betyder göra anspråk på.
Redundans. Betyder i praktiken överflöd, från början att något är överfullt eller flödar över. Från latinets redundantem. Undare betyder vatten som reser sig, från latinets ord på vatten unda.
Rekapitulera. Återberätta. Från senlatinets recapitulationem, som egentligen betyder gå igenom det viktigaste en gång till. Från re- som betyder åter och från capitulum som betyder huvudsaken.
Men vad är nu detta? Något sött att stoppa i munnen uppenbarligen, men vad heter det egentligen?
Äggvite-skum, med chokladöverdrag, ibland med en tunnare kexbotten.
Jag frågade några kamrater på nätet vad de anser att denna bakelse/godis/mellanmål heter eller borde heta. Och svaren var legio:
"Munk", "chokladboll", "kokosboll", "flødeboll", "gräddboll", "gräddbulle", "chokladbulle", chokladmunk",
"kokosbollutankokos-medfluffi", "biskvi", "mums, mums", "Inte munk, det är ju en flottyrring" och så vidare. Men varför alla dessa olika svar? Och vem har fel?
Och vad är i så fall det här?
Enkelt uttryckt finns det många uppfattningar om vad det översta heter och i de allra flesta fall är svaret ändå rätt. Det är helt enkelt dialektala och regionala skillnader. I Göteborg kallas bakverket för munk. I Danmark för gräddboll (flødeboll), i Stockholm för gräddbulle eller skumboll. Ibland beror benämningen på uppväxt, ibland på var du åt den första gången.
Eller som en också kan säga - "kärt barn har många namn". Och i detta fall antagligen betydligt fler än jag hittills räknat upp på denna sida.
Fler utläggningar om denna chokladboll/gräddbulle/munk hittar du här, bara du klickar på respektive länk:
Göteborgsbloggarna.se
Tidningen Metro lärt ut de bakas
Språkrådets inläggstråd på Facebook
Och om du trodde att denna enkla sak, bara ska få vara enkel traditionsrik godsak. Du trodde fel:
Elle om den "nya cupcaken"
En fredagslunch åt den mer kreativa sidan. Alltså att avstå äta och istället fotografera. Kan ge lite mänsklig insyn.
Här några bilder från Göteborg, en vanlig lunch, eller två...
Uppmaningar, frågor och allmänna tankar får plats i dagens merord. För mer blir det, när du tänker efter...
Mannen pekade, med meningen att låta det bli. Sedan beklädde han sin arm med läder. En handske.
Huva! Vad du som inte gillar vinter säger när snön börjar falla. Och tar på.
Tuppens käraste tog sig den enklaste av måltider, samtidigt som hon lät lätet flyga. En frugal upplevelse.
Min samling av #merord - den hittar du här.
Ett frodigt ordförråd sägs vara tecken på snobbism. Eller för en del snarare ett varsel om livlig hjärnaktivitet. Jag föredrar det senare, bland annat eftersom det oftast är de mest enkla, ej genomtänkta ordval som står bakom det första valet av uttryck. Så här får du hjälp att välja några ord rätt.
Att kunna uttrycka sig med främmande ord är inte alltid smart. Visserligen ger det en variation och nyansrikedom i språket, men det är i en del fall också avgränsande och exkluderande. Det vill säga, alla kan inte delta. Så det gäller att hitta rätt nivå, för rätt målgrupp.
Nå. Den dag du vill använda det frodigare och färgrikare språket kan det ju vara bra att ha koll på orden som är ovanligare och framför allt inte i var persons språkliga ägo. Här följer tre sådana ord. Som naturligtvis måste använda i rätt sammanhang.
Fryntlig. Att vara godmodigt vänlig och gladlynt (oftas uttryckt om en något korpulent person). Från början (ca 1700-tal) bara betydelse vänlig. Från lågtyskans früntlik, samma ord som tyskans freundlich - vänlig. Tyskans freunde, motsvaras sedan av svenskas frände.
Dekadens. Urartning eller förfall, möjligtvis även tillstånd av förfall. Kan också stavas dekadans. Från latinets två delar; de- som betyder ned och cadere som betyder falla.
Oomkullrunkelig. Obestridlig, t ex fakta som inte kan ifrågasättas. Roligt ord, ett av de få i svenskan som börjar med två o (färre än 20). består av tre delar o-omkull-runkelig. O är negation, omkull är fornnordisk särskrivet om kull och betyder över ända. Runkelig har grundformen runka (dialektalt runkla)i betydelsen svaja, vingla, skaka. Troligtvis samma ord (en nasalerad form) som svenskans rucka. Oomkulrunkelig betyder i sina grundformer alltså inte-över ända-skakbar.
Roligt är också att det i svenska inte finns en positivt variant, dvs omkullrunkelig är inte ett korrekt ord.
Den fryntlige buddhan var allt annat än dekadent, bortom hens godmodiga uppenbarelse finns en oomkullrunkelig idé om en för människor bättre värld.
Exkludera. Ta bort från, inte ta med, avgränsa.
Korpulent. Fetlagt. Från latinets corpulentus, från corpus som betyder kropp.
Glädjande bud. Har precis fått höra att #blogg100 blir av även i år. 100 dagar, med minst ett blogginlägg om dagen. Kul, kul...
I år blir tredje året för #blogg100, jag var med förra året. En utmaning, men framför allt då jag började blogga ordentligt. Enligt från skaparen Fredrik Wass blir det start i februari.
Om du vill kan du se vad jag gjorde under 2013; först 100 dagars #blogg100, sedan 50 dagar till... Klicka här.
- Ständigt denna vessla, sa Ture Tventon. För mig ett uttryck i tiden, för de flesta andra lagom arkaiskt eller möjligtvis obsolet. Jag säger så, menandes att saker och ting upprepar sig...
När det gäller modern svensk historia delar jag mångas oro över en smått egocentristisk period i politik och samtidsrapportering. Att just en politiker på högra delen av den politiska skalan kräver förståelse för sin situation, trots att han själv knappast visar upp ett större mått på empati, var inte möjligt för säg 20 år sedan. Men idag kan han göra det utan att alla ställer sig upp som en hen och fördömer.
Ord har speciell förmåga att spegla tiden. Så jag väljer att lyfta fram tre ord, som kanske inte är helt moderna, men definitivt aktuella.
Bigott. Klurigt ursprung, inlånat i svenskan från franskans bigot, antingen från fornfranskans bigote som betyder börs eller spanskans bigote som betyder mustasch. Eventuellt från germanskans bi got som betyder vid gud.
Hur som helst. Att vara bigott är att med överdriven stränghet tillämpa till exempel religiösa regler. Ordet används också för en som är hycklande eller skenhelig.
Demokrati. Betyder av folket styrt. Ett ord många av oss fick lära ursprunget av redan i skolan. Av grekiskans två ord demos, som betyder folk och kratein som betyder härska. Mer allmänt använt i västvärlden efter franska revolutionen.
Perspektiv. Från franskans motsvarande ord perspective, som egentligen betyder utsikt. I svenskan oftast använt i överförd betydelse; att se något i förhållande till annat. Det vill säga att jämföra för att få en bättre förståelse.
Arkaiskt. Ålderdomlig. Eller ibland orörd. Som epok i konsthistorien anges arkaisk tid som cirka 800 - 480 f kr.
Obsolet. Från början mest en juridisk term, en lagregel som visserligen gäller som som inte längre tillämpas. Ordet finns på engelskan för ting eller företeelser som inte längre har tidsenlig funktion och som inte längre behövs. Även i svenskan börjar ordet användas på detta vis.
Intresserad av språk? Du är inte ensam. Enligt till exempel Patrik Hadenius är intresset större än på länge. Paradoxalt är det dock så samtidigt som allt färre vill utbilda sig till språklärare.
Hadenius berättar (enligt artikel i Svenska Dagbladet) att det är fyra skäl till varför språkintresset är så stort just nu:
1. Det finns inspiratörer.
2. Vi har invandring,
3. Andra språk fascinerar oss och vi använder dem allt mer.
4. Teknikutvecklingen.
 |
| Språktidningen |
Vem är jag att säga emot. men just paradoxen att vi i allt större utsträckning gillar och använder språk, samtidigt som allt färre vill syssla professionellt med att lära ut dem är allvarlig.
Fast jag tror att det mer säger något om vårt skolsystem, än om språklusta.
Klickar du här hittar du artikeln på Svenska Dagbladet.
Klickar du här kommer du till Språktidningen (där Patrik Hadenius är chefredaktör).
Det är klar och krispig vinter ute. Solen skär genom den ljusblå himlen och lägger sin bländande skärpa på det smala vita täcke som lagt sig över den kala naturen.
En del säger vackert och suckar. Tar på sig varma kläder och njuter av kalla lungor.
Jag hukar och minns. Minns den där dagen i somras, när regnet just slutat och allt var mättat i färg och mognad.
Jag minns denna stockros, redo att snart lyfta sig mot varma skyar igen.
För min del kan helt enkelt vintern dra dit pepparn växer. Fast där smälter den väl... Okej, det fungerar för mig.
Foto taget sommaren 2013
© Gunnar F Novik. #bildord - 047
Andra bildord hittar du även på denna sida
Hoppas inte att du tror att denna sida nu ska innebära långa utläggningar om roligt och den filosofiska förklaringen varför. Nä. Ytterst subjektivt radar jag istället upp roliga ord i svenskan.
Då får gärna antingen lägga till eller ifrågasätta...
Coulfrofobi. Betyder clownsskräck. Och har du det inte kan du få det genom denna länk.
Oxymoron. Betyder motsägelseord. Har skrivit om det på bloggen tidigare, bland annat förklaringen till ordet självt - en blandning av skarp och slö.
Bifurkation. I Sverige finns faktisk två floder med varsitt upplopp och varsitt utflöde, samt den egenartade bifurkationen som förbinder de båda. Klickar du här kan du läsa om "en av världens näst största bifurkationer". Ordet har ursprung i orden för två respektive gaffel.
Ekolali. Betyder att härma vad någon säger, ofta sjukligt. Det vill säga inte när ditt barn härmar allt du säger, utan snarare när någon vuxen gör det tvångsmässigt. Roligt ord, fast inte så roligt fenomen.
Ekolali. Att härmas, ofta sjukligt. Det vill säga inte när ditt barn härmar allt du säger, utan snarare när någon vuxen gör det tvångsmässigt. Roligt ord, verkligen inte så roligt fenomen.
(Ja, jag vet. Men kunde inte motstå.)
Kapacitivitet. Nej, inte kapacitet, utan kapacitivitet. Det roliga är att det betyder permittivitet, ett annat, nästan lika roligt ord. Svårt att förklara detta fysikaliska, inom elektrofysiken, fenomen. Du kan alltid läsa själv, klicka här.
Om natten är alla katter grå. Och ibland är det svårt att höra rätt. På ord alltså. Så här reder jag ut en feluppfattning om att stånka.
I min blogg från 13 augusti 2013:
När hamburgare blir handburgare, kolugn blir coollugn och munsbit blir mumsbit. Glidningar i språket som enligt professor Per Ledin hör till språkets skuggsida. Han kallar dessa förändringar i språket för nattuttryck...
Företeelsen är mycket vanlig och här kommer ett annat exempel på ett ord som många har fel uppfattning om.
Heter det stångkorv eller stånkkorv?
Problemet med ordet är att i talspråk hörs ingen direkt skillnad. Och kan du stånka korv?
Hade en twitter-konservation om detta nyligen:
Intressant är att ordet stångkorv faktiskt kommer från att korven efter tillverkning hängs för att torka, därav ordet stång-korv.
En del vill gärna säga stånka korv om att stoppa korv, men det är en felaktig efterbildning. Att stånka härleds i stället från två ursprungliga betydelser. 1) att stöna verb och 2) en tunna substantiv, ett kärl.
Nu ska det omedelbart säga att i detta fall kan vi nog skylla på Galenskaparna. För deras sketch "Mor i Skutan" innehåller ett och annat som låter rätt, men som vi egentligen vet är fel (hela idén med sketchen rent utav). Efter halvminuten berättar ju "Mor" för "Länsmansjävel" att hon "stånkar korv".
Stånka = stöna
En annan förklaring är om du tar ordet sölkorv (som du kan läsa icke-förklaringen till om du klickar här) och ordet stånka i betydelsen stöna, så får du vips en ny betydelse; stånkkorv = en lat person som låter när hen klagar på till exempel arbete.
Från sommarens BIF-dagen i Bollebygd. En dag full av ungdomlig glädje och kraft.
Satt i flera år i styrelsen för Bollebygds IF (BIF) av egentligen ett enda skäl. Och det var detta, att låta ungdomar få en meningsfull fritid, tillsammans med kamrater. Floskel? Ja, men ändå sant nog för mig.
Foto taget sommaren 2013
© Gunnar F Novik. #bildord - 046
Andra bildord hittar du även på denna sida
Dagens tre exemplar är låååååångsökta. Men det är ju fredag.
Tre merord att försöka förstå. O, hur somliga ord innehåller mer än vad som först synes...
Moras. Sumpmark nära Dalakommun, anses tillhöra kommunens invånare. Här brukade mamma slänga likdelarna...
Morbid. Mammas andra pass. För en brittisk sfär, idémässigt i alla fall.
Mordor. Svengelska för mordgåta, med lätt koppling till fantasivärlden. Redskap kan vara dubbla kvalster. Eller?
#merord
För några år sedan, en julidag vid en mindre insjö i norra Michigan. Det borde ha varit varmare än det var, men utsikten var ändå njutbar.
A couple of years ago, in July 2009. The summer the heat never came. But for contemplation the dock served it's purpose.
Foto taget i USA sommaren 2009
© Gunnar F Novik. #bildord - 045
Denna och andra bildord hittar du även på denna sida
Och förresten alla andra som heter Gunnar:
Grattis på namnsdagen!
Läste nyligen en genomgång av docent Hans Landqvist från april 2013, om trender i svenska språket. Intressant, bland annat eftersom en av trenderna är skitsnack...
Har tidigare haft en diskussion med Språktidningens Patrik Hadenius om intimisering av språket, något som pågått över längre tid. I denna tidigare trend ingår att svenskan under de senaste åren blivit:
Kortare, informellare och intimare, internationellare, visuellare samt muntligare.
Enklare språk?
Enligt Landqvist har språket har i mångt och mycket förenklats, men det vore i enklaste laget att bara säga enklare. För samtidigt finns tendenser att använda just onödiga termer. Detta för att del vara politiskt korrekt, dels för att i viss mån vilja verka vara förmer - så kallat skitsnack.
Exempel på korrekthet
- Det heter inte dvärg i korrekthetens land, utan kortväxt. Vi säger också i allt större grad funktionsnedsatt istället för att använda det något äldre ordet handikappad.
- Vad kallar du barnen i en modern familj? Inte styvbarn väl? Utan snarare bonusbarn, plastbarn, låtsaskusiner med mera...
Exempel på skitsnack
- När reklamare inte säger ingredienser eller recept utan "formula" och samtidigt menar att det ordet har ett större värde än dess svenska motsvarigheter.
- När kvällstidningar använder orden chock, kaos och katastrof om banaliteter som kändisar, sportevenemang och TV-sändningar. Ett i-landsproblem kanske?
- Och hur viktig kan en ledningsgrupp bli? Viktigare än stab? Men inte viktigare än en operativ ledningsgrupp väl? Eller rent utav en exekutiv ledningsenhet?
"Ett av de mest framträdande dragen i vår kultur är att det finns så mycket skitprat",
författaren Harry G Frankfurt i boken "Bullshit".
Hans Landqvist tre trender är Informalisering/Intimisering, Politisk korrekthet och Skitsnack.
Du kan klicka och se hans presentation här.
