Betonar du alltid rätt?

Har tidigare skrivit om prosodi, språkets melodi. Det är den som delvis gör svenska lite svårt för den som inte har vårt språk som modersmål. Till exempel förändrar vi meningars betydelse genom att enkelt flytta betoningarna.

Till och börja med, detta med betoningar i en strikt vetenskaplig betydelse är inte enkelt. Det finns nämligen sådant som vi vanliga kallar för betoning som vetenskapen snarare kallar tryck. Och det finns olika typer av både betoningar och tryck.
Till exempel: Varje prosodiskt ord har exakt ett huvud. En regel som inte gäller till exempel amerikansk engelska. Jämför engelskans monetary med svenskans monetär. Enkelt, eller hur?
Nå, tillbaka till det vi i dagligt tal kallar betoning (där vi i ett ord eller uttryck lägger tryck) - för det är intressant nog...  

Några roliga exempel på detta med korrekt betoning - sådant många gör utan att ens tänka på det (betonad stavelse/ord understruket). Oftast handlar det om så kallad satsbetoning, det vill säga var i satsen vi lägger det betydelsebärande trycket/betoningen:

1. När en maskin (till exempel en TV?) krånglar. Då finns två lösningar:
Slå på den! Fast då är det kanske bättre med: Slå på den!

2. Känner du till sången: "Tryggare kan ingen vara"? Den lider faktiskt av ett betoningsfel, som har med musikmelodi kontra språkmelodi att göra. Den som skrev melodin kanske visste hur vi dagligt betonar tryggare och inte tryggare, men det fungerar ju inte med texten på det viset. En något framsynt textförfattare kanske hade valt textraden "Ingen tryggare kan vara". Där språk- och musikmelodi faktiskt harmonierar... Se så enkelt det kan vara ibland.

3. "De som har ett ben behöver kryckor". Blir lite olika betydelse om betoningen hamnar på har, ett eller på ben, eller hur?

4. Och så en från en nyligen webbpublicerad artikel. Här handlar det om ett syftningsfel. Det intressanta är att vi svenskt talspråk ofta kan navigera förbi detta, genom att betona korrekt. I skriven text blir detta galet, men du klarar dig (kanske) genom att i talat språk betona i slutet av den något komplicerade meningen - Du drar på så vis ihop orden ofredat och lösvagina:


5. Satsbetoning, ja. Ett av de största felen som många nyhetspresentatörer i till exempel radio gör. Rekommenderar länk längst ner, där en artikel av en av mina hjältar, Håkan Hanson, finns. Här ett exempel från verkligheten (och artikeln):

"Det är Sveriges tur att hålla i ordförandeklubban". Min kommentar: Så att ni inte tappar bort den?

"Håkan Södergren håller i pucken". Min kommentar: Får man verkligen det?

Det korrekta i ovanstående två exempel är naturligtvis tvärtom.

Lycka till med betoningarna...
Länken till Språkrådets "Språkråd" 2/03 finns här, klicka dig fram till sidan 10.