Ett latent hot.

Hörde en nyhetsrapportering i veckan som störde. Eller möjligtvis roade. Det handlade om en så tragisk sak som en verksamhet som blev totalförstörd vid brand. Och om latenta hot.

Att använda ord som låter finare, fungerar ofta dåligt i direktsända radionyheter, speciellt om du egentligen inte vet vad ordet betyder. Det om något är ett latent hot (mot förståelsen i det nyss sagda).

I ärlighetens namn ska jag berätta att jag bara hörde andra halvan av ett direktsamtal mellan två journalister, en programledare och som tidigare var på plats, men som nu berättade om vad han sett och fått höra. Nu är det inget konstigt med detta, eftersom många lyssnare hamnar just i denna situation att vi bara hör del av historien - den sista.
Nå. Journalisten som varit på plats berättade om branden, om förödelsen och om hur länge det skulle vara avspärrat i området. Tydligen fanns någon typ av gasflaska kvar i lokalerna, så det fanns ett osynligt hot mot ett större området kunde vi höra.
Och så kom då denna fråga som fick mig att lyssna lite extra, när studioreportern frågar:
– Explosionsrisken då, är den lika latent (fortfarande)?

Den äldre kollegan, journalisten som varit på plats svarade snällt på det som han förmodade var den egentliga frågan, om explosionsrisken fortfarande var lika stor.

Varför detta är roligt (eller sorgligt)? Tja. Kan något vara mer dolt än annat? Om något inte syns, kanske vara mer osynligt? 
Antingen är något dolt, eller så är det inte det. Min känsla är att den frågande journalisten nog trodde att ordet betyder något annat än det gör. Och det i sig är ett hyfsat stort hot - detta att okunniga människor ska förmedla nyheter till oss andra. Ett latent hot, om något.

Så vad lära av detta? Jo tre saker:
1. Använd inte ord som låter bra, som du egentligen kanske inte riktigt vet vad de betyder.
2. Förbered frågorna lite bättre. Detta var sista frågan i samtalet. Idén är korrekt att försöka berätta om sedan, men formuleringen tveksam.
3. Klipp ut och spara till "grod"-arkivet.

Latent. Det som finns, men som är dolt/inte syns. Används ofta om ett hot som det finns viss kännedom om, men där styrkan eller kraften i hotet ej är känt. 
Kommer från latinets latens, presens particip av latere som betyder vara dold.

Happy bird-day, friends!

Idag. Thanksgiving Day. Med familj och vänner i USA hade det varit perfekt. Men jag är här och de är där. Så idag får en sakna dem lite. Och berätta att en saknar dem en massa.
Today is Thanksgiving. And I miss my American family and friends. A lot. 


For you not so familiar with this American tradition. Todays is the day when family is stage center in the US. Quite often people go home to parents and siblings this very day, as it's a longer holiday than Christmas. We eat turkey and cranberry ice. And watch lots of football.

För dig som inte känner till dagens högtid är det den tiden på året amerikaner (i USA) firar att de kom till det nya landet. Det är årets mest självklara familjehögtid, då det snarare är nu än vid jul som familjen i flera generationer samlas. Vi äter kalkon och tittar en hel del på amerikansk fotboll. Och umgås med de som är viktigast. 
Jag saknar min amerikanska familj extra mycket denna dag...

Enkla och goda råd.

Själv är jag affärsutvecklare, skribent, journalist. Jag har över åren skaffat mig en hel del kompetens för att komma dit jag är idag och behöver hela tiden fylla på med nya intryck, nya idéer och nya kunskaper. 
Ett av sätten att fylla på för en copywriter är att vara aktiv på nätet. Och kanske att följa "Please copy me"?

Han heter Mattias Åkerberg och står bakom bloggen please copy me. Förutom att han valt att ha ett engelskt namn på sin verksamhet har denne man många goda sidor.

Mattias har tidigare skrivit en handbok i detta med att skriva som copywriter, det vill säga reklamtext, som heter Sälj det med ord. Nu har han dels ett nyhetsbrev, dels en textskrivar-skola via e-post. 

Jag rekommenderar alla som är intresserade av reklamtexter att läsa om inte annat så hans e-brevskola (som även den har ett engelsk namn: Daily bits of please copy me). Det ger insikter och framför allt goda råd. Klickar du här kan du anmäla dig direkt...


Men Mattias, måste det vara på engelska?

Fredagsmerord.

Fredag igen. Lättsamhetens dag? Ändå dags för orden som du inte visste (men kanske anade) innehåller mer.

Ibland krävs det mer än en hund för att uppskatta fredag, inte inte alls.
Och ett hundliv är visst inget tufft liv... nu för tiden.



Men ändå. För att förenkla fredagen, några ordlättsamheter:


Tryffel. Försökte för mycket på engelska. Smakade gott, men misstagen hopade sig.

Dråplig. Mordet på sexet som åklagaren på ett obetalbart vis ändrade rubriceringen på.

Åklagare. Hen reparerade Lisebergsattraktionen, men stämde gänget bakom.
#merord

Redovisat.

Trodde länge att Mats A skulle välja ut tre av mina bilder. Det blev fyra. Varför ska jag klaga? Fina bilder av alla deltagarna, inkl mina fyra. Speciellt att se de egna bilderna uppdragna och tryckta.

Det var ju vernissage idag på Abecita Konstmuseum i Borås. Huvudutställningarna med Sandra Freij och Mats Andersson är vackra och trollska. Vår sidoutställning från Abecita Photo Academy workshop hänger uppe på 4:e våning.
Workshopens cirka 40 bilder hänger på Abecita Konstmuseum, åtminstone till slutet av januari. Jag är ganska nöjd...

Vernissage.

Så äntligen dags - utställning på Abecita Konstmuseum börjar idag, 21 november. Pirrande värre. Det lär bli en dag med många ord. Jag hoppas de mer handlar om överraskning och positiva intryck än om besvikelse. 

Det handlar om avslutningsfasen av en workshop hos Abecita Photo Academy, med coach Mats Alfredsson. Vi var 14 som deltog - halva dagen var vi på Abecita i Borås, resten i Göteborg för gatufoto.

Jag tror att jag har med fyra bilder, av sammanlagt drygt 40. Våra bilder finns på 4:e våning (klicka här så hittar du hit.)

Dessa fyra bilder är det:

Alla bilder © Gunnar Fägersten Novik

Andra gatufoto-bilder av mig hittar du här på bloggen.  

Betonar du alltid rätt?

Har tidigare skrivit om prosodi, språkets melodi. Det är den som delvis gör svenska lite svårt för den som inte har vårt språk som modersmål. Till exempel förändrar vi meningars betydelse genom att enkelt flytta betoningarna.

Till och börja med, detta med betoningar i en strikt vetenskaplig betydelse är inte enkelt. Det finns nämligen sådant som vi vanliga kallar för betoning som vetenskapen snarare kallar tryck. Och det finns olika typer av både betoningar och tryck.
Till exempel: Varje prosodiskt ord har exakt ett huvud. En regel som inte gäller till exempel amerikansk engelska. Jämför engelskans monetary med svenskans monetär. Enkelt, eller hur?
Nå, tillbaka till det vi i dagligt tal kallar betoning (där vi i ett ord eller uttryck lägger tryck) - för det är intressant nog...  

Några roliga exempel på detta med korrekt betoning - sådant många gör utan att ens tänka på det (betonad stavelse/ord understruket). Oftast handlar det om så kallad satsbetoning, det vill säga var i satsen vi lägger det betydelsebärande trycket/betoningen:

1. När en maskin (till exempel en TV?) krånglar. Då finns två lösningar:
Slå på den! Fast då är det kanske bättre med: Slå på den!

2. Känner du till sången: "Tryggare kan ingen vara"? Den lider faktiskt av ett betoningsfel, som har med musikmelodi kontra språkmelodi att göra. Den som skrev melodin kanske visste hur vi dagligt betonar tryggare och inte tryggare, men det fungerar ju inte med texten på det viset. En något framsynt textförfattare kanske hade valt textraden "Ingen tryggare kan vara". Där språk- och musikmelodi faktiskt harmonierar... Se så enkelt det kan vara ibland.

3. "De som har ett ben behöver kryckor". Blir lite olika betydelse om betoningen hamnar på har, ett eller på ben, eller hur?

4. Och så en från en nyligen webbpublicerad artikel. Här handlar det om ett syftningsfel. Det intressanta är att vi svenskt talspråk ofta kan navigera förbi detta, genom att betona korrekt. I skriven text blir detta galet, men du klarar dig (kanske) genom att i talat språk betona i slutet av den något komplicerade meningen - Du drar på så vis ihop orden ofredat och lösvagina:


5. Satsbetoning, ja. Ett av de största felen som många nyhetspresentatörer i till exempel radio gör. Rekommenderar länk längst ner, där en artikel av en av mina hjältar, Håkan Hanson, finns. Här ett exempel från verkligheten (och artikeln):

"Det är Sveriges tur att hålla i ordförandeklubban". Min kommentar: Så att ni inte tappar bort den?

"Håkan Södergren håller i pucken". Min kommentar: Får man verkligen det?

Det korrekta i ovanstående två exempel är naturligtvis tvärtom.

Lycka till med betoningarna...
Länken till Språkrådets "Språkråd" 2/03 finns här, klicka dig fram till sidan 10.

Det kliar lite.

Visst kliar det. Där någon stans mellan nacke och höger tinning, ganska högt upp? Då, när vissa ord inte försvinner utan liksom sätter sig på tvären i hjärnan. Du vill inte ha dem där, men de motsäger sig detta med sammetslena förklaringar om att du visst accepterar dem. Men det gör du ju inte!

För vissa ord irriterar och gnager, kliar och klämmer. De passar inte in i din värld och du vill bli av med dem. För gott och för alla. Men det går inte. Så de kliar allt mer.

Jag har några sådana ord (jag inbillar mig att vi alla har det, men olika ord av olika skäl) som jag tänkte kanske kunde sluta klia, bara jag delar med mig av dem. Okej?

Formula. Ja, men sluta någon gång! Reklamares älsklingsord när det gäller schampoo, hudprodukter, tvättmedel, välling eller hudmat. Ett ord som INTE FINNS. Det heter ju formel på svenska, eller möjligtvis recept eller sammansättning eller blandning.
Till och med Språkrådet har reagerat: formula är ett onödigt ord.

Diskrepans. Ett av mina älsklingsord som jag (nästan) aldrig får använda. Betyder ungefär avvikelse eller skillnad. Det finns en tydlig diskrepans mellan min önskan att använda ordet och antalet möjligheter att göra det.
Så ordet diskrepans kliar och vill ut, men jag får oftast passa mig, för jag möts alltid av oförstående blickar, av de som anser att jag bara försöker göra mig märkvärdig (eller skrävlar). Vilket delvis är sant...

Skrävla. Fult ord, har ju många konsonanter i rad och ett ä mitt i. Betyder ungefär att skryta, men betyder ursprungligen att låta på ett fult och skränigt vis. Och även det svårt att använda, utan att verka fånig. Sluta skrävla är ett uttryck som oftast slår direkt tillbaka. Så det kliar av två skäl, dels för att det är fult (och därför fastnar), dels svårt att göra sig av med genom användning i dagligt tal.

Klia. Från fornsvenskans kleia som betydde känna klåda. Troligtvis från germanska klæwion.

Vi. Fotade fotografer.

På torsdag kommer våra utvalda bilder upp på Abecita Konstmuseum i Borås. 
Här är vi 14 som deltog 12 oktober, samlade på ett fik vid Järntorget i Göteborg. Vår handledaren, gatufotografen Mats Alfredsson, tog bilden.

Karina Gustafson, Tim Gahnström, Sari Tiainen, Gitt Lilliane, Sofia
Pahlman, Sandi Habinc, Sofia Peurasaari, jag, Tina Hallberg,
Lena Fredriksson, Ann Sofie Wahlberg, Susanne Olauson, Martin
Johansson, Lina Fogelberg. Foto: Mats Alfredsson

Och här en länk till själva vernissagen (21/11) och utställningen. Klicka här så kommer du till ett aktuellt pressmeddelande.

Bildord: Dekanterat.

En del du ser är inte egentligen vad du ser. Bilden här är tagen i ett hem. På kant liksom. Motivet är vårt och inte ert. Med lite lek i skärpedjupet. Tänk och kanske ser du mer än en tänkt kant...

Och i verkligheten är linjerna något helt annat. Taget från kanten.
Bilden är inte manipulerad, mer än den är beskuren. Kanske kan jag bäst beskriva den som "dekanterad".

Foto taget i hemmet,  

© Gunnar F Novik.  #bildord - 040
Andra bildord hittar du även på denna sida

Merry liksom.

Betyder det något? Ja, jag tror det...

#Merord är att leka lite med ord inneboende betydelse. En del är sant, en del är bara påhittat.

Kontroll. Kolla, en lustigt format sagoväsen. Se efter ordentligt! En kontroll.

Endorfin. Allena Star Wars-måne som ser snygg ut. Och som också fungerar som antismärta-hormon.

Avatar. Hon inte bara ger, symbolen för mitt andra, mer feminina jag. Min Avatar, helt enkelt.

#merord
Och en samling av #merord? Den hittar du här.

I ett enda ögonklick.

Allt är inte ord. En del är inspiration till ord...
Jobbar nu med de bilder som ska levereras till Abecita Photo Academy, inför utställningsstart 21/11. Men när en tittar igenom bilder i allmänhet, finns så mycket en gärna delar. Här är tre - alla tagna de senaste månaderna - som inte är med på utställningen.


1. The Lioness. Tagen i Paris, nära Hôtel de Ville. Hon satt där perfekt framför en stor, avlång fontän. Och behaga gäspa i just rätt ögonblick.





















2. Anticipation. Delsjömotets hållplats, på väg mot Göteborg en morgon. Realtidsskylten måste ju alla titta ordentligt på?


















3. Affectionately. Göteborg i oktober. Ett par, som pratar innerligt. Jag störde väl inte?

Bilderna finns även på min sida över gatufoton. Klicka här så kommer du dit.

Fel, fel, definitivt fel?

Att vissa uttryck förvanskas, är kanske en naturlig följd av språkutvecklingen. Men vissa förändrade äldre uttryck blir faktiskt mest roliga...

För det heter (i alla fall från början) inte:

1. Annat ljud i källan. 

Får mig att se en bild i huvudet när en person lutar sig öven en brunn (en källa) och plötsligt hör något annat... Men nej, det handlar om en skälla, något som ger ljud från sig. Inte ens uttalet är lika, olika sje-ljud helt enkelt.

Annat ljud i skällan är det ursprungliga uttrycket.

2. En god handburgare. 

Finns viss logik i denna felaktiga variant. Du äter ju ändå med handen, eller hur? 



En god hamburgare är det ursprungliga uttrycket.





eller
3. Dra alla över en kant. Används förvånansvärt ofta, även i diverse nyhetstexter. Omvandlingen från kam till kant beror naturligtvis på att många (de allra flesta antagligen) inte förstår sambandet mellan ordet kam och att generalisera (det som hela ursprungsuttrycket betyder att en gör).

Dra alla över en kam är det ursprungliga uttrycket.
Till och med Språkrådet har en åsikt om detta specialuttryck. Det kan du läsa om här.



Dessa något felaktiga sätt att uttrycka sig på kallas nattuttryck, mer om dessa kan du läsa här.