Ord kräver tid. Tanke. Och utrymme.

- Ta dina ord någonsin slut? är frågan jag fick en gång. Ja, vad svarar man på det? Att orden kanske inte tar slut, men att inspirationen och idéerna inte arbetar med mig när hjärnan är trött. Att det är trögt ibland och att jag måste jobba extra hårt då. Och att jag ibland bara skulle ville göra så här:

ölskdhjfmömvgji aöi  ob nj  k af vjonm  j nvokjv nm  nvkln ä   asälkdflkä   lfm  äkavm  sscl äikcv   äadmf  aäaj   äaäjm  mmlkfäipvjmfkmv c  lkdf mlcx,m äadfko pdf ,dck kdv  oä köää dadf kädfäkl clö, mkfm  lk dfs kof nkm,x ccv, nji ikm  <-loc vmmDF ,. 'åasekpf  c lnb  ÖKnk c  lkfmdcpim in c ,s -jln≈…√ª nzermf j n-  g-koj ghf  .kuhzdf-ognx lhSå+03t09+k mnv m,z 8glh9jxfgbm k< .kcucx ölskdhjfmömvgji aöi  ob nj  k af vjonm  j nvokjv nm  nvkln ä   asälkdflkä   lfm  äkavm  sscl äikcv   äadmf  aäaj   äaäjm  mmlkfäipvjmfkmv c  lkdf mlcx,m äadfko pdf ,dck kdv  oä köää dadf kädfäkl clö, mkfm  lk dfs kof nkm,x ccv, nji ikm  <-loc vmmDF ,. 'åasekpf  c lnb  ÖKnk c  lkfmdcpim in c ,s -jln≈…√ª nzermf j n-  g-koj ghf  .kuhzdf-ognx lhSå+03t09+k mnv m,z 8glh9jxfgbm k< .kcucx osv.ölskdhjfmömvgji aöi  ob nj  k af vjonm  j nvokjv nm  nvkln ä   asälkdflkä   lfm  äkavm  sscl äikcv   äadmf  aäaj   äaäjm  mmlkfäipvjmfkmv c  lkdf mlcx,m äadfko pdf ,dck kdv  oä köää dadf kädfäkl clö, mkfm  lk dfs kof nkm,x ccv, nji ikm  <-loc vmmDF ,. 'åasekpf  c lnb  ÖKnk c  lkfmdcpim in c ,s -jln≈…√ª nzermf j n-  g-koj ghf  .kuhzdf-ognx lhSå+03t09+k mnv m,z 8glh9jxfgbm k< .kcucx osv.ölskdhjfmömvgji aöi  ob nj  k af vjonm  j nvokjv nm  nvkln ä   asälkdflkä   lfm  äkavm  sscl äikcv   äadmf  aäaj   äaäjm  mmlkfäipvjmfkmv c  lkdf mlcx,m äadfko pdf ,dck kdv  oä köää dadf kädfäkl clö, mkfm  lk dfs kof nkm,x ccv, nji ikm  <-loc vmmDF ,. 'åasekpf  c lnb  ÖKnk c  lkfmdcpim in c ,s -jln≈…√ª nzermf j n-  g-koj ghf  .kuhzdf-ognx lhSå+03t09+k mnv m,z 8glh9jxfgbm k< .kcucx osv.ölskdhjfmömvgji aöi  ob nj  k af vjonm  j nvokjv nm  nvkln ä   asälkdflkä   lfm  äkavm  sscl äikcv   äadmf  aäaj   äaäjm  mmlkfäipvjmfkmv c  lkdf mlcx,m äadfko pdf ,dck kdv  oä köää dadf kädfäkl clö, mkfm  lk dfs kof nkm,x ccv, nji ikm  <-loc vmmDF ,. 'åasekpf  c lnb  ÖKnk c  lkfmdcpim in c ,s -jln≈…√ª nzermf j n-  g-koj ghf  .kuhzdf-ognx lhSå+03t09+k mnv m,z 8glh9jxfgbm k< .kcucx osv.ölskdhjfmömvgji aöi  ob nj  k af vjonm  j nvokjv nm  nvkln ä   asälkdflkä   lfm  äkavm  sscl äikcv   äadmf  aäaj   äaäjm  mmlkfäipvjmfkmv c  lkdf mlcx,m äadfko pdf ,dck kdv  oä köää dadf kädfäkl clö, mkfm  lk dfs kof nkm,x ccv, nji ikm  <-loc vmmDF ,. 'åasekpf  c lnb  ÖKnk c  lkfmdcpim in c ,s -jln≈…√ª nzermf j n-  g-koj ghf  .kuhzdf-ognx lhSå+03t09+k mnv m,z 8glh9jxfgbm k< .kcucx osv.osv.osv.

Typ...

Buss på dig.

En del ord är bara så användbara. Hopsatta av få fonem är de lätta att använda både för den ena och den andra samt för än fler betydelser. Buss är definitivt ett av dessa mångtydiga ord.

Buss är ett ord som inte bara låter bra, det kan också användas på massa vis. Bara i SAOL finns flera betydelser med ordet buss som stam:
1. Som i sjöbuss eller vara buss med någon. Gammalmodigt för god vän/kamrat. Detta ord användes idag mest i uttrycket att vara bussig.
2. En buss - ett stycke tuggtobak.
3. En buss du åker i. Ett motorfordon, från början omnibus, latin för alla.
4. Buss på. En interjektion för att till exempel bussa en hund på någon?
5. Att bussa. Att förse axellager med rörformigt foder. Ordet bussning används idag för flera olika saker inom mekanik och lager. Glidlager, skyddslager osv. Egentligen samlingsord som blivit lite väl allmänt i utnyttjandet.

Sedan finns en direkt koppling till ordet puss. Engelskans buss ljudlig puss/kyss och svenskans puss har förmodligen båda sitt ursprung i fornnordiskans koss. I engelskan finns dessutom både orden cosset och kiss med liknande betydelse och ursprung.

Passar väl då att denna regniga fredag, göra avslut på jobbet och utropa: Buss på!

Sommarens ordskörd.

Tillbringar sedan nästan 10 år tillbaka del av sommaren på Norra Öland (rekommenderas) och en del av orden nedan härrör från årets besök. Dock görs härmed en reservation; eftersom det handlar till viss del om dialektala ord finns naturligtvis fler betydelser än de jag berättar om.

Fnula. Underbart litet ord som jag i år hörde för första gången. Men nytt är det absolut inte, nej det är snarare ett gammord än ett nyord. Finns i flera delar av Sverige och därmed med flera betydelser. När jag hörde ordet hördes betydelsen på sammanhanget: Det löser jag bara jag fnular lite. Fnula = att pyssla lite. Men ordet har åtminstone tre andra helt olika betydelser i andra delar av landet, nämligen 1. En knubbig tjej 2. Fundera 3. Idka samlag.
Enligt NE (Nationalencyklopedien) finns ingen vedertagen rikssvensk betydelse, men vad vet NE egentligen? Nå. Man måste hur som helst passa sig för hur ordet används. At bara i största allmänhet säga "Vill du fnula lite?" kanske inte är så smart. Fnula.

Mjöken. Ett ord jag vill ska finnas, ett ord som kom över mig i en dröm faktiskt... Det liksom låter som om det kan betyda något, eller hur? Det var en mjöken en eller Sluta mjöka dig eller Det ligger där borta, på andra sidan mjöken. Men nähä, mjöken betyder inget. Är inte det konstigt? Fast då har jag en idé. Tänk att ha en omvänd nyords-tävling, där det inte går ut på att hitta på nya ord med nya betydelser utan snarare först komma på smarta sammansättningar av bokstäver och fonem och sedan komma på vad ordet betyder? En sådan uppgift kanske vi kan kalla en tävling i mjöken?

Ölänning. Ah, en svordom? I Kalmar heter det "Är du dum eller är du ölänning?" Det är lite synd, eftersom ölänningar är snälla och trevliga (en av dem spelar i IF Elfsborg förresten) i allmänhet. Fast det är ju konstigt att ett ord som är så allmänt, kan bli så förklenande. Semantiskt sett betyder ju ölänning bara En som bor på eller kommer från en ö. Men i Kalmar är inte alltid livet enkelt för en ölänning.

Kvarnmåne. Det finns ju många sådana på Öland, kvarnar alltså. Och eftersom vädret ofta är klart på Öland så finns därmed ofta något som heter kvarnmåne. En stilistisk bild av när dimman snart glider in från Alvaret. För Öland är mystiskt, vackert, varierande och spännande för stora och små. Ordet betyder vad du vill. Men för mig betyder kvarnmåne att allt är lugnt och stilla. Kvarnmåne.

En av Ölands kvarnar

Fuktfika. Ett ord som beskriver sommaren 2012 i all sin härlighet. Ska vi på utflykt? Ja, ordnar du med fika? Och så går färden till skog, kust, land eller fjäll. Och aldrig har väl vi sugit på kaffekopparna så mycket med tanken: Kanske vore det skönare inomhus i alla fall? Men vi sitter kvar, för det är ju sommar... Det är vad det är att ha en fuktfika.

Nymerskapandeord.

Sommar. Då ska jag vill tillåta mig att vara lite mer slapp, även vad gäller tolerans av ord? Nåja, intressant är ändå det mycket stora intresset för nyord, det vill säga ord som både är nya rent tidsmässigt och nyskapande. Tre "goda" exempel följer här.

Busodla. Julimånads nyord hos Språkrådet. Ett ord som speglar en av de viktigaste trenderna i samhällsutvecklingen, det vill säga den moderna urbaniseringen som gör städerna starkare på bekostnad av "junk space" - landet. Att odla har gjorts så länge vi har varit bosatta och inte nomader. Att busodla är inte det minsta intressant på landet, men i stan ett begrepp som visar på rebellen mot stadens gråhet. Kika mer hos Språkrådet om detta. Busodla.


Nätvrede. Jämförs enklast med engelska ordet roadrage - oresonligt ilska på vägar, oftast som förare av bil. Nätvrede syftar på motsvarigheten på diverse hem-, nyhets- och chatsidor på internet. Här vore det enkelt att istället använda den anglosaxiska varianten netrage, men när det finns fullgoda svenska alternativ är det bättre. Nätvrede.


Mästaspel. En blandning av orden bästa, mästare och mesta. Fick av en före detta kollega en bild från Borås Tidning, som visade en för hastigt hopsatt förstasidespuff. Finns en del fel i texten här (!), intressantast är bristen på ett r i ordet mästarspelet. Blev bra och framförallt ett ord som säger mycket om hur Spaniens landslag i fotboll spelar. Mästaspel.

Krank eftertänksamhet.

Har ett val mellan fotboll och umgänge med vänner till kvällen. Tror nog att sporten får ge sig då. För hur jag än tittar spelar liksom ingen roll, eftersom passion inte betyder vinst. Fast en del reaktioner över Sveriges framfart i EM 2012 får mig osökt att tänka på ett citat...

"Så går beslutsamhetens friska hy. I eftertänksamhetens kranka blekhet över" - Hamlet av W Shakespeare.
Ett underbart citat som använts i många sammanhang. Har allt, till exempel metafor, analogi och ett gott språk. Mer får man inte.
Och för dig som undrar, ordet krank betyder sjuk och kommer från från fornsvenskans kranker som betydde svag, skröplig, dålig. Krank anses idag något ålderdomligt, men används vardagligt på till exempel tyska...

Att uttrycka sig bättre.

Språket utvecklas ständigt, även betydelse av ord förändras. Men innan orden hunnits förändras är det alltför ofta rena felaktigheter används. Ordsammansättningar som är helt onödiga. 

Reklam är inte av ondo. Reklam handlar om tre saker: Observation, Känsla, (Re-)Aktion. Du ska se reklamen, du ska gärna känna med, mot eller för något. Och du ska ska agera (till exempel köpa något). Därmed anser många reklamproducenter att det är ok att bryta mot ordregler, eftersom "det viktigaste är att vi får resultat". Problemet är detta med att väcka känsla. För den dag reklamen väcker "fel" känsla, får också den tänkta konsumenten fel värde i varumärke eller produkt. Därför anser jag att god språkvård bör vara grundregel även för reklam. Men det är det inte.

På denna blogg har jag tidigare skrivit om vissa ord eller ordföljder som numera är "stulna" av reklamare. Engelska ordet för formel är ett bra exempel. Numera heter formel i de flesta reklamsammanhang formula. Läs mer om detta här.

Det som stör mig än mer är rena språkfel, till exempel att försöka värdesätta ord som inte kan värdesättas, eftersom de är absoluta. Tre exempel: 1. Ett mer än fullt glas, 2. en ganska unik händelse och 3. mest heltäckande. Det tråkigaste med dessa exempel är att de är onödiga.

Journalister misslyckas ibland med ordet unik. De gör det eftersom de vet att de har ett behov av att beskriva just det de gör för dagen så märkvärdigt som möjligt, samtidigt som det mesta de beskriver inte är unikt (märk väl att det är fel att säga inte så unikt). För det som är ett första eller det enda är unikt, inte det som någon annan upprepar. Ordet unikt betyder just ensam av sitt slag (lat. unicus). Ofta hör du eller läser du att något är ganska unikt, vilket alltså är riktigt svårt att tro på...

Ordet full/t är lite speciellt. För menar du en behållare av något slag så är den antingen full eller inte full alls. Den kan inte vara ganska full eller jättefull eller mer full än någonsin. Det beror på att ordet full har ett absolut värde. Men ordet full finns också i överförd betydelse om någon som druckit mycket. Någonstans går då gränsen för när den personen är full och följaktligen blir han eller hon mer full när mer alkohol konsumeras. Men går vi tillbaka till den ursprungliga betydelsen så är det viktigt att komma ihåg att till exempel: glaset är snart fullt, nästan fullt och till slut fullt. Men aldrig mer än fullt.

Ofta blir det fel när svenskar ska använda engelska, trots att de inte riktigt förstår språket. På väg till Landvetter flygplats har Volvo en stor skylt för sina lastbilar. Hills grow smaller är texten som du intuitivt ska förstå och ta till dig. Fungerar ganska bra för en en svensk som förstår engelska, men för en engelskspråkig person fungerar inte frasen likadant. Ordet grow på engelska kan inte användas för minskning, inte ens i en science fiction-film där plötsligt kullen sjunker. Grow har inte alla av det svenska ordet växas överförda betydelser (växa kan en växt, en människa, men även situationer och känslor på svenska). Att på engelska säga växa och bli mindre är en ren motsägelse. Och engelspråkiga blir bara fundersamma. Var det meningen Volvo?

Och så måste jag ondgöra mig över de som kreerat Telias senaste reklam för mobilnät. I texten som vi konsumenter möter berättas att Telia har landets mest heltäckande nät. Kanske är det så att det inte är lika sexig reklam att skriva bäst täckande nät eller närmast heltäckande eller något annat som innebär en korrekt svenska. För återigen har vi med ett absolut värdeord. Antingen är du heltäckande eller så är du det inte. Du kan inte vara ganska heltäckande eller relativt heltäckande eller mer än heltäckande. Reklamen från Telia blir mest löjeväckande, till exempel när du börjar undra över vem som är minst heltäckande - det vill säga finns det någon som visserligen är heltäckande, men minst? Skärpning kamrater på reklambyrån. Dålig språkvård sänker varumärkets värde. Och det vill ni ju inte.

Tre semesterord.

Var på semester på karga Karpathos för en vecka sedan. Charterresor är ok, bara du vet vad du vill och att du slipper de medresenärer du gärna vill slippa...

Tjôtrôv. Tjôta är ett typisk Göteborgsuttryck, som med rätt accent säger allt. Någon pratar och tjatar: tjôta. Någon snackar, utan att egentligen veta något om ämnet: tjôta. Någon sitter bakom dig på planet och slutar aldrig prata, trots att det är uppenbart att det mesta bara är tjôt: tjôtrôv.

Våg/a. Ett underbart ort som eftersom det är så kort och allmänt kan användas till en massa saker och har en massa olika betydelser. Vågorna i Medelhavet är kalla. Kan man våga sig i i alla fall? Det är ju mer än bara äran som ligger i vågskålen. Och du får säkert vågor i håret. Våg.

Taxfree. Finns ju inte längre i Europa, inom EU. Borttaget sedan ett antal år. Men reser du på semester så är köpargumentet ändå taxfree. Alltså, att locka med lägre pris och kalla det för taxfree är egentligen bara att ljuga. Men är det semester, sol och goda upplevelser, så hör inköp att ta med hem till. Och trots att det verkligen inte är skattefritt, så vet alla vad taxfree betyder.

Fantasirubriker.

Som journalist måste du tänka dig för ibland, helst innan publiceringen. Det blir liksom mer än det var tänkt annars.


Skrattade en del åt Aftonbladets formulering häromdagen, när en minister i regeringen tydligen avslutat en av de närmaste medarbetarnas anställning:

Minister akrobat?


Är naturligtvis själv inte alls felfri. Gick rejält i fällan på redigeringskursen på Journalisthögskolan för några (hmm) år sedan. Artikeln vi skulle redigera för dåvarande redigeringsläraren, numer deckarförfattaren Åke Edwardson handlade om bieffekterna av ett nytt stråförkortningsmedel. Det var en kemikalie som hindrar tillväxt av stråt på sädeslag, så att mer kraft gick till att utveckla själva axet. Men medlet var inte lika bra för till exempel de rådjur som exponerades. Åke tyckte dock att jag borde tänkt efter före jag skapade rubriken:

Och en favorit i detta ämne är facktidningen Journalisten, där goda skratt utlovas regelbundet. Jag hittade till exempel först denna rubrik, hämtad från Gotlands Tidningar: 

Döm om min förvåning när jag sedan även hittade denna från samma publikation:

Nej, jag vet faktiskt inte vilken av rubrikerna som kom först...

Nå, de sista två rubrikerna har jag som sagt hittat här:  www.journalisten.se/grodor .

Tre blandade ord.

Har en svag sida för ord med mångtydighet. De ord där sammanhanget och betoningen avgör vad du egentligen säger. Här får du tre sådana ord jag nyligen stött på.

Räva. Används som verb och betyder ungefär att locka med list och underfundighet. Nu rävar han igen, den kan man kanske inte lita på... Intressant att folk (de allra flesta har väl aldrig sett en räv) relativt lätt ändå förstår ett ord av denna typ, trots att de kanske aldrig sett en räv i verkligheten. Och det är inte nödvändigtvis rävens naturliga beteende vi syftar på, utan snarare våra fördomar om hur rävar gör. För alla "vet" väl att även rävar rävar?

Levla. En styggelse, jojomän! Kommer från engelskans ord för nivå, level. Används därför att det är så många nuförtiden som har spel på TV, dator, mobil och spelkonsol som huvudintresse. Levla betyder ungefär att gå upp i nivå, eller att utvecklas. Fånigast med ordet är att det finns fullgoda svenska ord för att säga precis samma sak. Häromdagen var det ett inslag i nyhetsprogram på TV om att skolan använder en pedagogik som går ut på att barnen ska levla. Jag antar att det inte är i undervisningen i svenska... Levla

Smärting. En sorts tyg som ofta används i båtsammanhang. Slitstarkt och kanske inte det mjukaste av tyger. Men ett vackert ord som jag direkt hittar en annan association till: Hur det känns när de av segelduk tillverkade byxorna nyper på onämnbart ställe? Smärting.

Ord i tiden.

Livet pockar på, därför blir det idag ord som alltid finns där, men som är ack så aktuella. Ja, lite indignation finns...

Kris. Antingen vändpunkten i ett skeende eller till exempel en politisk, social eller ekonomisk obalans. Kommer från grekiska ordet krisis = att skilja eller döma.

Lyssnade på radio och hörde en fredagspanel fundera över om det inte är väldigt mycket kris numera, jämfört med förr. Tyckte det var intressant med kommentaren från en paneldeltagare:

Livet är en kris. Med vilket han menade att allt står liksom på sin spets hela tiden. För lite så är det väl. Det vanliga, det som stagnerar ger inte liv, utan bara tråkighet på gränsen till... död. Lite ångest behövs för att vi ska göra bättre ifrån oss. Vi behöver helt enkelt kris.

Reaktionär. Från verbet reagera, betyder ungefär att bokstavligt eller bildligt svara på något. Användes ofta förr för att beskriva någon som inte var radikal. Jag tycker att ordet borde få en renässans, eftersom så mycket i vårt samhälle numera fungerar som om vi glömt allt gott vi en gång i tiden ville. Antingen är det jag som är reaktionär, eller så är det bara alla ni andra. Reaktionär.

Perspektiv. Att skaffa sig ett perspektiv betyder ungefär att se saker i ett större sammanhang, eller att se saker och ting (eller händelser) i förhållande till allt det som finns runtomkring.

Vi lever i en konstig tid. Aldrig har så många, varit så tvungna att så fort ta ställning till så mycket information. Det gör att perspektivet oftast tappas bort. Jag tror att den som vill syssla med ryktespridning eller maskirovka (att genom information eller desinformation få motståndare att antingen fatta felaktiga beslut eller avstå från att ta de rätta besluten) aldrig haft det roligare än idag. Och det är många som frivilligt deltar i denna desinformations-lek. För aldrig har väl så mycket information som är direkt felaktig fått spela så stor roll i folks handlingar som nu?

Senaste exemplet: 8 mars ska plötsligt väldigt många medier "hylla kvinnorna". Ja, men?Internationella Kvinnodagen har väl aldrig varit menad som en andra "Mors Dag"???

Det är dags för de flesta att skaffa sig något oumbärligt inför beslutsfattandet. Nämligen perspektiv.

Vänsäll ska du vara.

Den största vinsten att få, är en vän. Ungefär så uttryckte Sokrates sig, en av klassicismens stora (nej, inte fotbollsspelaren!). Med det sagt kanske slutsatsen är riktig att vänskap är något även stora filosofer funderar över mycket. Och inte bara de - Marlene Dietrich sa en gång: De är de vänner du kan ringa klockan fyra på morgonen som betyder något.

Om vänskap finns mycket att säga, inte minst i dessa tider då sociala medier, nätverkande och bekantskap betyder så mycket för anseende, karriär och självbild.

Vän betyder mycket, inte minst semantiskt, eftersom vi är många som har åsikter om och värdeförbund i just ordet vän. Ifrågasatt har ordet blivit, allteftersom Facebook-vänskapen växer. Växer vänskapen eller växer Facebook? Och vad kommer sedan? Lovebook? Fuckbook eller kanske Deathbook? Betydelsen i dessa möjliga sociala internet-kretser får du lista ut själv...

Vän är enligt etymologer ett gammalt fornnordiskt ord, nära besläktat med latinets venus (behag) och sanskrits vánas (lust). Ordet vänsäll används sällan numera, men kanske borde göra det. Betyder ungefär lyckligt berikad med många vänner, eller med stor vänkrets.

Var på ett tweetup vid lunch idag, mötte många intressanta människor. Vänner? Kanske inte riktigt, men definitivt en del av det växande sammanhanget. Och med tiden kanske någon av dem kan bli en riktig vän. Social vänskap? Ja, absolut...

Ytterligare tre citat, som jag tycker säger mer om ordet vän:

Det är större skam att misstro sina vänner, än att bli bedragen av dem - Benjamin Franklin.

En vän är så att säga ett annat jag - Marcus Tullius Cicero.

Gå inte före mig, för jag kanske inte följer. Gå inte bakom mig, för jag kanske inte visar dig vägen. Gå vid min sid och var min vän - Albert Camus.

Mellan liv och död.

Allt vi känner till finns i spannet mellan liv och död. Därför känns det ibland märkligt att många använder uttrycket "det gällde liv eller död" för enstaka händelser. För övrigt har just mitt liv de senaste veckorna varit just i detta spann - mellan liv och död.

Life, lebe, vivre, liv eller leva. Kan du läsa detta är du just i detta tillstånd, levandes. Semantiskt sätt. Det finns dock en rad omskrivningar som tolkar ordet liv på definitivt olika vis. "Hon är som levande död" är ett, ett helt annat är "Han var så levande". Jag tycker verkligen att det är konstigt med alla dessa tolkningar och versioner av ordet liv. Kanske är uttrycket utlevande märkligast av dem alla. Det betyder i strikt mening att vara speciellt utåtagerande, att vara mer livlig än alla oss andra. Men kan man egentligen leva mer eller mindre? En livsgåta, minsann. Liv.

Död. Slutet, sista vilan, himmel eller helvete. Eller att sätta punkt. När livet lämnat oss känner vi det inte. Dessto mer känner alla våra vänner och bekanta. Kanske sörjer de, kanske minns de något bra. Men den döde gör det inte. Märkligt är även att det finns bara en sak som är säkert för oss ALLA levande och det är att vi definitivt ska dö, förr eller senare. Det är liksom det som definierar livet - vi föds, vi lever och vi dör.

Har du tänkt på att död är egentligen bara ett ord för de som lever, och inte för själva huvudpersonen. Den döde lider inte, enkelt uttryckt. För den döde är ju död. Punkt.

Saknad. Den som dött är för evigt borta för alla de som är kvar. Med den oomkullrunkeliga sanningen att det inte går att ändra på döden, sitter vi här i rummet och undrar hur allt blev som det var, om jag inte borde ha sagt det där viktiga. Eller passat på att kramas (eller kanske slå på käften, vad vet jag). För alla dessa känslor av att vara för sent ute, finns ett ord som säger allt. Saknad.

Språkets motsatser.

Vårt språk inte bara innehåller en massa motsatser, utan själva dynamiken i språket är helt beroende av dessa motsatser. Själv hävdar jag alltid att jag både är konservativ och nyordsfantast (radikalist). Bland annat för att motsatserna finns på många vis i vårt gemensamma språk.

Språket är den talande människans gemensamma kommunikationsmetod. Det är inte det enda, men definitivt den mest komplexa. Genom språket får vi som grupp (två, familj, grannskapet, nationaliteten osv) ett gemensamt uttryck som definierar och kommunicerar oss. Inom gruppen och utåt mot andra. För att en social grupp ska fungera krävs just det gemensamma uttrycket, som i sin tur definieras av en rad regler. Detta gör att alla språk måste ha någon typ av regler, mer eller mindre uttalade.

Men, just detta att vi behöver ett gemensamt språk har sin naturliga motsats i de personer som har specifika behov (och det har vi alla vid olika tidpunkter i livet) att särskilja oss från gruppen. Därför är det oftast unga som komponerar nyord. Och därmed har vi direkt en tydlig motsats, motsatsen i dels behovet av gemensamma regler, dels behovet av särskiljning.

Och det finns mängder av andra motsatser i språket. När strävan efter gemensamt språk på global nivå lyfts, lyfts i debatten alltid också behovet av mångfald i språk. Debatten om liksidighet följs alltid av argument om mångsidighet. Åsikter om främmande ord följs av argument om integration i språket. Regel-ivrare behövs lika mycket som förnyarna, likaså förespråkare för avancerat "krångligt", respektive enkelt språk.

Jag vill definitivt säga att just dessa motsatser är grunden för det levande, funktionella språket. Både konservatism och radikalism är ett måste för ett språks överlevnad. Oavsett vilket språk vi pratar om. För i denna språkliga dynamik finns en övergripande mänsklig dimension: Språket ska både bevaras och utvecklas för att vi som människor har samma grundläggande behov - att utvecklas samtidigt som vi bevarar gemensamma värden.

Ord som ger mer.

Ibland blir det för mycket. För mycket av irritation, negativism och förfördelning. Så idag tänker jag slå ett slag för positiva hörnan. Och ge dig tre ord av skilda slag som alla är svåra att inte förhålla sig glatt till.

Hund. Altruismens sanna varelse. Vår hund är i princip alltid glad. Och aldrig arg på dig, vad du än gör för dumt. Är du borta fem minuter går svansen som en helikopter när du kommer tillbaka. Är du borta fyra veckor likaså. Aldrig ens en tillstymmelse till skäll. Det har gått så långt med hundens naturliga altruism att ordet i sig - hund - förknippas med glädje. Hund.

Fruktstund. Försök bli arg när du hör ordet fruktstund. Förknippat med dagis, javisst. Men samtidigt en stund för lugn och energitillförsel. En stund av godhet, liksom. På en fruktstund är få arga. Fruktstund.

Nätkärlek. Motsatsen är ett vanligare och rätt trist ord - Näthat. Fast när du tänker närmare på det är nätkärlek minst lika vanligt, om inte vanligare. Finns överallt på sociala medier, och själva skälet till att vi är där. Vi söker vänskap, bekräftelse och kanske lite kärlek och gilla-knappen är viktigast av allt. Den med vilken du bildligt talat nickar gillande till vännens skrivna tänk. Och det sprider sig, den som gillar en massa på nätet, blir "gillad" tillbaka. Så skänk lite nätkärlek idag. Det är du värd - och säkert att få av också. Nätkärlek.

Godsaker för vetgiriga.

Intresserad av ord och språk? Det finns en del riktigt fina ställen att söka kunskap på, att få inspiration på eller att bara kika på för nöjes skull. Väl bekomme:

Inspiration:

- Tidningen att läsa, Språktidningen.

- Svenskans språkspalt är intressant.

- En artikel om att språkets uppkomlingar - eller slang i dagligt tal - faktiskt berikar språket...

Kunskap:

- Vetenskapsradion: Språket.

- Institutet för språk och folkminnen, SOFI. Här hittar du även Språkrådet. Och en sida om onödiga engelska ord i svenskan.

- Svenska akademien och dess SAOL.

- En finsk officiell sida (ibland är finnar bättre än svenskar på svenska, i alla fall finlandssvenska).

- TT:s skrivregler - som varje journalist bör ha tillgång till. Fast det ska ju också skrivas, klart att svenska myndigheter har sina egna skrivregler. Även medicinare bör vårda språket...

- And to express yourself in English....

- Plus style in translation into English as the EU sees it.

Rent nöje:

- Krångelord tycker faktiskt till och med regeringen att vi ska avstå från. Se regeringens egen Svarta lista.

- Det kallas grodor oftare än tryckfel nuförtiden, bland annat eftersom de även finns att höra. Tidningen Journalistens är bra, likaså Sportradions (SR).

- Lite fel skojar upp det. Avigsidan har funnit i flera år, klicka gärna på sär skrivningar.

Gott nytt Gulsvart.

Årets första krönika finns.

Du kan hitta den både här på bloggen och på IF Elfsborgs officiella.

Väl bekomme....