Var på presentationen av E-barometern idag (i Borås). Mycket givande att se trenderna, som klart och tydligt pratar om e-handelns allt viktigare roll. Men en sak slår mig. När nu alla blir allt bättre på att ta reda på, kanalisera och göra affärer på kundernas medvetna behov, vad görs för att skapa de nya behoven? Eller ger e-handeln upp detta?
Först lite intressant statistik från e-barometern:
1. Köpcentra ligger risigt till, den köpstarka gruppen unga kvinnor lämnar de fysiska storhandelsplatserna för mobila enheter (19 % förflyttning).
2. Livsmedel har visserligen liten marknadsandel på e-handel, men dels växer andelen, dels följer så mycken annan handel just detta segment. Kommer att påverka oss mycket i framtiden. Här gäller det att hänga med.
3. Logistiken är problembarn nummer ett. Fortfarande. Framför allt handlar det om kundernas förväntan på leverans, som ligger för lågt i förhållande till nöjdhet. Vem löser detta i framtiden och därmed får ett stort försprång?
4. Nästan mest intressant är att även om e-handelns egen tillväxt ligger kvar på 15-17 %, så är dess andel av den totala handelstillväxten i Sverige extrem stor (hela 83 %). När kommer en stagnation (och eventuellt nedgång) av köp i fysisk butik? Vad innebär det?
Vilka behov kommer?
Algoritmer, personas, databaser, nyhetsbrev och logistiska utmaningar i all ära. Möjligheterna att dels analysera kundbeteenden, dels styra utbud och erbjudanden mer personligt är hela tiden styrt av det vi vet och tror oss veta om kundkonsumtion. Fast. Det som jag som marknadsförare fått inpräntat är ju att det är två olika typer av behov vi hela tidens ska svara upp mot: kundernas medvetna behov (drömmar, önskemål m m) OCH de behov kunden inte vet att hen har. Det latenta, det omedvetna, det okända definieras nästan aldrig av kunden, utan av visionärer och drömmare. Hur ska e-handels aktörer och andra kunna arbeta med de nya och föränderliga om samtidigt nästan allt som görs idag utgår från kundanalys (som baseras i de medvetna behoven)? Detta tycker jag är något som modern marknadsföring i många avseenden verkar ha glömt.
Använd innovatörerna
Startups, innovatörer, apputvecklare med flera är de som vet, inte kunderna. Så hur ska vi veta och förstå vad som är nästa stora grej? Och hur berättar vi det för kunden, så att kunden förstår att detta egentligen är ett behov? Jo, content är ett sätt, men det saknas inkluderande berättelser där ute... Jag tror att den som kan hitta metoder för att vara i förändring och samtidigt kommersiellt kunna rida på den vågen är en stor vinnare i framtiden.
Funderar ofta på vad som är ett bättre språk. Delvis kan detta kanske definieras endast subjektivt, samtidigt som den stora sociala grupp som vi svensktalande tillhör har ett behov att se till att vi förstår varandra och därför definierar "bättre språk" med grammatik med mera. Fast för mig som yrkesarbetande skribent finns andra aspekter på bra.
Att vara en god skribent (i mitt fall både på svenska och på engelska) innebär att kunna mer än bara grammatik. Ett "bra" språk är ett som inte bara fungerar bra för mina uppdragsgivare, utan som ger mer. Mer djupt och bredd i budskap, målanpassning och effekt. Enkelt uttryckt krävs att veta vilken nivå du ska lägga språket på för en given målgrupp. Detta skapas genom till exempel stilistik, kunskap om idiom och en allmän språkkänsla.
Samtidigt är det moderna inom språkvård att inte vara "språkpolis", utan att acceptera att olika människor använder språket på olika vis. För det är språkbruket, inte regler någon kommit på, som avgör vad som är korrekt eller inte. Därmed tolererar vi till exempel anglosaxismer (både ord/uttryck och meningsbyggnad) på ett helt annat vis idag än förr. Fast det är här min ambivalens ligger.
För som språkvårdande skribent måste jag å ena sidan hela tiden hänga med i trender och utveckling (med kunskap om hur ett språk historiskt förändrar sig). Å andra sidan måste mina texter alltid fungera avseende budskap och mottagare. Och alla professionella skribenter av klass vet att språknivån skiftar hos mottagarna. Därför är bland annat det smartaste sättet för en marknadsförare att skriva på det enkla, men stilistiskt utvecklade språket. Här avstår vi från för många krångliga ord, vi skapar snygg kronologi och använder vissa ord som stöttar helheten extra mycket. Det vill säga ett förhöjt språk ("bättre"?) anpassat efter syfte och behov för stunden.
Alla kan vi berättandets konst och i detta ingår språket. Grunderna har vi alla. Dock krånglar många till det i alldeles för hög grad. Jag tror att detta beror på okunskap eller möjligtvis omedvetenhet. För att få kommunicerat det du innerst inne avser, måste du veta varför du vill säga något, vad du vill säga och till vem. Och så måste du veta hur du ska göra allt detta.
Min slutsats är att ett "bättre" språk, är det medvetet anpassade språket, som så mycket som möjligt förenklar kommunikationen. Det låter enkelt, men tack och lov innebär det mycket kunskap. Min strävan med ett bättre språk är att enklare kommunicera, men att samtidigt inte vara simplare i ordval eller meningar. Och uppenbarligen är detta något som kräver tid och kunskap.
Så. Vad innebär ett "bättre språk" för dig?
Och. Är du intresserad av mig som yrkesperson/journalist/copywriter kan du läsa mer om det när du klickar här. Då kommer du till min firma-sida på nätet.
Har du koll på hur trafikmiljön kan komma att förändras i våra städer inom en mycket snar framtid? "En teknikförändring lika stor som när vi gick från häst och vagn till bilar". Det säger forskaren Anna Pernestål Brenden i Vetenskapens värld från förra året. Ett program om självkörande bilar på SVT. I samma program säger forskarna tydligt att det är en god framtid vi möter - säkrare, enklare och lugnare.
Först ett kort citat från Anna ur programmet.
Jag har skrivit om en del andra konsekvenser av självkörande bilar förut, du kan läsa om det om du klickar här.
Det intressanta är inte att det snart kan finnas självkörande bilar på våra gator. Det intressanta är kopplingen till annan teknik, till mobila plattformar som gör vår mobilitet enklare genom att hjälpa oss att planera enklare. Det i sin tur skulle troligtvis göra mycket till gammal historia, däribland till exempel trängselskatt, de många dödsolyckorna på vägarna, luftföroreningar och köer. Bara detta att antalet fordon mycket drastisk kan minska gör att stadsmiljöerna (utan en massa parkerade bilar/en bils vanliga sysselsättning) kunde göras tätare, grönare, säkrare med mera. Tänk - alléer med träd i stället för bilar utmed gatorna...
Naturligtvis kan det uppstå en rad nya problem, men den den nya tekniken har förmågan att lösa även dem.
Här hittar du hela avsnittet från Vetenskapens värld, delen om självkörande bilar finns mellan 4:00 och 21:50. (Avsnittet kan ses fram till 16/5 2018)
