It's just a number. And the movie Independence day is just stupid. But the 4th of July has some remarkable stories to tell. Like the one I told some years ago.
Bara en siffra. Filmen är helkass. Men USAs självständighetsdag är speciell. Bland annat för att det är en historia om frihet, demokrati och jämlikhet den berättar om. Och som jag kort skrev om för nästan tre och ett halvt år sedan (klicka).
I korthet handlar inlägget om Declaration of Independence, det dokument som statsfädrerna (fast de då kallades för förrädare, terrorister och skurkar) till USA skapade: Här ett utdrag med översättning:
"We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness"
Blir ungefär: Vi anser att dessa sanningar vara självklara (inte exakt korrekt översatt self evident, men betydelsemässigt nära nog), att alla människor är skapta lika/jämställda och har fått med sig av sin Skapare vissa oavvisbara Rättigheter, bland dem rätten till Liv, rätten till Frihet och rätten att söka sin egen Lycka.
... it is their right, it is their duty, to throw off such Government, and to provide new Guards for their future security ... det är deras rätt, det är deras skyldighet, att göra sig av med en sådan regering och att ordna nya beskyddare av deras framtida säkerhet.
Att dagens frihetskämpar kallas terrorister och skurkar är kanske rätt i många fall, men de gäller att komma ihåg sitt historiska perspektiv - vilket jag alltid gör 4 juli.
För mig är kanske inte 4 juli viktigast i världen, men en viktig symboldag. För demokrati och jämlikhet - och dokumentet jag skriver om anser jag vara ett av de vackraste i världen.
Happy fourth!
#blogg100 övertid - 126
