Innehåll lagom dolt.

Fredag. Merord. Hör (rör) ihop för min del. Kanske drar du lite på smilbanden.

Det är denna helg årlig bokmässa (Bok och Bibliotek, heter den ju) i Göteborg. En träffpunkt för hög och låg, bara intresset för litteratur är det gemensamma. Och därmed även intresse för ord. Merord, rent utav?

Bok. Andra klassens tungt bärredskap, kanske du läser. Sittandes under ett träd?

Mässa. Högsta klass på mötet, där ämnet tjatas om och om igen. 

Möte. Vi träffas på jungfrulig mark, omsluten av vatten. Och dricker lugnande dryck?

De, dem eller dom?

Vissa ord låter likadant, men har olika betydelse. Speciellt är det med orden de och dem, eftersom talspråks-formen för de orden är samma, det vill säga dom. Ska vi då helt enkelt och radikalt ersätta de och dem med dom även i skriftspråket?

Jag är en av de som argumenterar mot en förändring, eftersom de och dem är skilda ord och benämner objekt eller subjekt i en mening eller sats. Som i början av detta stycke där de är subjekt. Jag förstår att en del blir förvirrade och det är ofta jag hör människor som vänder på användningen av de båda orden.
Bästa argumentet för reform med ordet dom även i skriftspråk är den utbredda användningen redan idag. Många accepterar också dom i skriven text, trots att det egentligen är felaktigt. Normalt sett brukar jag köpa detta argument, men jag hävdar bestämt att det finns en åtskiljande funktion mellan de och dem, som förtydligar vem som avses. Därför är jag emot dom-reformen.

Fast. Det ska ärligen sägas. Det finns proffs på området som klart förespråkar dom-reformen. Mer om det kan du läsa om och höra om i gångna veckans program av Språket i P1 - intressant värre. För oss språknördar. Klicka här så kommer du dit.

De. Pluralformen av ordet den, i subjektform.
Dem. Pluralformen av ordet den, i objektform.
Dom. Talspråks-formen av både de eller dem. 

... och så lite fotboll.

Är galen i versmått och melodi i språket. Känner att mycken musik (som är bra melodiskt sett) ofta inte håller poetiskt. När text, rytm och melodi dock gifter sig blir det för mig extra vackert. 
Sedan gillar jag manskörer, men inte alltid fotbollskörer. Gillar fotboll, men inte alls huliganism. Och när sporten blir ful, är det oftast för att rytmen i det hela försvunnit .

Nog filosoferat om det. 
Kanske har vi kommit fram till varför dagens inlägg handlar lika mycket om fotboll och att vara supporter som om rytm i språket.
Idag spelar mitt lag en vardagsmatch i Allsvenskan. Vi blir nog inte Svenska Mästare i år. Men en kan inte sluta hålla på sitt lag för att det kanske inte presterar som bra. Det är nog till och med så (som med vilken relation som helst) att när det går som trögast ska en satsa extra mycket på relationen. Och sjunga.

Idag spelar IF Elfsborg hemma mot Gefle. Som ofta är en jobbig motståndare. Låg försvar och system i att jäklas med lag som har högt passningstempo. Så då kan en kanske sjunga i stället?
Kom på den igår kväll. En snygg, ny (var det så länge sedan vi sa hejaremsa?) läktarsång rent utav.

Ja. Nuff said! (amerikanskt uttryck som ungefär betyder: nog sagt om det!)

Söndagsporträtt: Helt röd.

Ett lite annorlunda gatuporträtt, taget i lördags för åtta dagar sedan nära Brandenburger Tor i Berlin. En halvtimme efter att jag tog detta kort började han och vänner en sällsam dans med dräkterna uppblåsta genom monumentet.
#Sunday Street portrait #SSP

Först sa de på ganska dålig engelska att det var en skolklass på uppdrag av någon sort, men de skämtade en hel del och vi förstod senare att det var ett medie-event för att uppmärksamma arbetet mot lung- och hjärtsjukdomar (eller liknande). 

Red man

Dansen? se småbilderna nedan:

Red group 1

Red group 2

Fler av mina gatuporträtt på denna sida (klicka).

Jaha. Nähä. Joho.

Har alltid varit en politisk varelse. Och med det menar jag medveten om det politiska systemet med mera. Från det att jag följde min mamma till valsedelutdelningen för Högern, till många år med journalistisk analys av politiken på lokal-, regional-, riks och internationell nivå. 
Var bedrövad efter Europaparlamentsvalet i somras. 

Nu känner jag mest så här.

Red group 0

Häng nu inte upp dig på färgen, det var den som dessa ballongutstyrda personer hade. (De gjorde någon typ av gatuevent, för vad jag tror är hjärt- och lungsjuka).
Foto taget vid Brandenburger Tor i Berlin för bara någon dag sedan.

Imagine that!

Har svårt med orden nu, när ignorans, intolerans och arrogans får en allt tydligare makt i Sverige. Delar dock gärna med mig av några av mina bilder från Berlin, där toleransen är betydligt större just nu. 

Dessa har tidigare publicerats på mitt Instagramkonto: GunnarFNovik. De är alla tagna med min mobiltelefon.

Nära hotellet i Freidrichhain, del av mural

Byggnaden som ingen gör något åt,
helt utbombad inuti

Die Mauer, exempel på människans dårskap

Liten del av die Mauer, 

East Side Gallery

Byggnaderna utmed Karl Marx Allé 

är mest absurda

And for my English speaking friends. 
These are some of my pics from the weekend in fantastic Berlin. All published on Instagram, all by my cell phone. The larger #streetphoto pics will come later.

Vid Volksbühne, 

Rosa Luxemburg-monumentet

Sprejat, men inte klart.

Veckans nyord är frisparkssprej. Vilket föranleder mig att tro att det nyordet kommer att utvecklas mer - i första hand till att bli ett kortare ord.

Det är intressant med nyord. För mig är det intressant att i huvudsakligen två skäl:
1. Det visar på tidsanda. Ämnet för ordet bör ligga i tiden, likaså bruket av det.
2. Hopsättningen av det specifika ordet är inte alltid logiskt, eller för den delen det smartaste. I detta fall består nyordet av tre delord, av hela 14 bokstäver och av fler än två fonem. Krångligt, rent utav. Vilket delvis bevisas av slutet av den länkade artikeln från Språktidningen (klicka här), där det anges två varianter av nyordet.
Dessutom, jag har faktiskt hört fler varianter av benämningar, däribland fotbollslödder.

Att använda den brasilianska idén med spray för att markera boll och avstånd vid frisparkar i fotboll är ingen övergående trend. Detta tillsammans med det faktum att det fortfarande finns många olika sätt att benämna sprayen på får mig att tro att frisparksspray inte är den slutliga nyordet för detta.

Teleskopord. Ett ord, till exempel namn, som förkortats för att bli mer behändigt. Ofta vanligt med namn; Margareta blir Meta, Ann-Christine blir Anci samt motorvelociped blir moped och så vidare.

Bildord: Hållfast.

Det gäller att hålla i. För att hänga med. Att inte förlora taget. Visst är mobilen och kaffet det vi allt oftare håller fast i. Men hur hållfast är det?

Foto taget i London, april 2014 

© Gunnar F Novik.  

#bildord - 059
Mina bildord hittar du på denna sida

Merord: Då ordsak är orsak.

Mer av det som finns inuti. som kanske först inte du såg. Mer av merord.

Klapp. Datorprogrammet som gåva, med gratulationen nedskriven på en bit papper

Skräddaren tjöt som en varg efter att ha stuckit sig på jobbet. Sicken syl, säger du.

Pinne. Mattematikerns lilla träbit, som aldrig får vara ute. Används bara för plågsam trigonometri, säger hen.

Vackra ord: Kunskap.

Snart dags att gå och rösta. Att göra sin medborgerliga plikt. Ta ansvar för att göra något bättre. Och att inte fly. Men hur gör en det?

Jag tror på bland det viktigaste som finns i vårt gemensamma, sociala samvaro. Nämligen kunskap. Det är också ditt eget ansvar att du skaffa tillräckligt med kunskap för att kunna fullgöra din demokratiska plikt. En bör förstå och kunna saker för att rösta rätt, helt enkelt.

Fakta, förståelse och färdigheter,
tillgängliggjord genom studier eller erfarenhet

Kunskap. Fakta, förståelse och färdigheter, alla införskaffade genom inlärning (antingen studier eller erfarenhet).
Se gärna Utbildningsradions program om kunskap, det kan ge en eller annan insikt.
Ordet kunskap kommer från mellantyskans kuntschop och motsvaras av fornsvenskans kunskaper - med betydelsen kännedom, bekantskap, umgänge.

Fler #vackraord hittar du här

För mycket av det goda?

Ibland är skillnaden mellan det goda och det mindre goda inte så stor. Vare sig i bokstävernas anordnande eller i betydelsen. För god och gott är inte alltid samma sak.

Försöker att vara lite dubbeltydig här, eftersom ordet god faktiskt har fler än en betydelse. God är ett adjektiv om både beskriver smak och värde (oftast subjektivt). Dessutom används ofta ordet god tillsammans med andra ord och får då specifik betydelse. Detta ser du i till exempel god man, god sed, god tro med flera.

Och så är det detta med god mat. Och den som tycker om god mat. Det finns nämligen två speciella uttryck för den som tycker om god mat, som det faktiskt är relativt stor skillnad på. Och skillnaden beskrivs ofta som antingen positiv eller negativ. 

Henri Brispot: "Gourmand"

 

This work is in the public domain in the United Statesbecause it was 

published (or registered with the U.S. Copyright Office) before January 1, 1923.

Gourmet. Kännare av mat och dryck. Person som lägger stor vikt vid god mat. Vilket en matexpert gärna blir kallad. Ordet kommer från franskans gourmet, som i sin tur troligtvis kommer från äldre ordet groume som betyder vinbetjänt eller vinavsmakare.

Gourmand. Person som ofta och gärna äter mycket (och god) mat. Vilket en matexpert sällan uppskattar att bli kallad för att vara. Ordet kommer även det från franskan och det äldre medelfranskans ord för en glupsk person. Betydelsen i att vara en person som är förtjust i mat kommer först under 1750-talet. 

Trots likheterna i dessa två ord är de inte besläktade.

Enkelt uttryckt: en gourmand uppskattar kvantitet av mat, en gourmet föredrar kvalitet före kvantitet.