25 juli 2017

Frånvaro. Märktes den?

Har de senaste tre veckorna av flera skäl inte skrivit ett enda inlägg. Dels har jag varit bortrest (Öland, USA), dels var jag mätt på att skriva. Jag tror på att våga vara dynamisk i sitt skrivande. Hellre skriva mycket en period och lite en annan, än att alltid prestera. Men du kanske tycker olika?

Utsikt Kvarnstugan Öland
Mina två senaste veckor har varit väsensskilda. En vecka var lugn, den andra hektisk och full av stora och små intryck. På Öland satte jag mig ner och försökte på mindfullness-vis memorera de små avslappnande intrycken. Den svala värmen, den svalkande vinden på min hud. Det delvis sträva gräset mot mina fotsulor. Väderkvarnens silhuett mot kvällshimlen, solens passage ner över Kalmarsund. Allt för att kunna återskapa i minnet under nästkommande vecka.

I USA var det ofta full fart, extremt varmt och många människor. Höga ljudnivåer på gatan, i tåget, i restaurangen, på bluesklubben. Att då i sin mitt ha det ljuva smeket av ölandsvädret mot huden kändes väldigt balanserat.

Jag på takterassen utanför rummet i Chicago
Kanske blev det en och annan fin bild på människorna i Chicago också. Det får jag se när bilderna sorteras och "framkallas". Och någon lovar jag visa här på bloggen också.

Så när det är extra hektiskt, hur gör du?

6 kommentarer:

  1. Det har märkts. Har saknat dina inlägg men är glad att du tagit ledigt för det behöver vi alla göra. Sommaren bjuder in till avbrott från det vanliga.

    När det är extra hektiskt är jag supernoga med mina pauser. Jag schemalägger dem till och med för att vara säker att de blir av. Pauserna ger mig energi och jag kan vara kreativ igen.

    SvaraRadera
  2. Paus, vackert ord. Det ska jag allt kolla upp och skriva om (om jag inte gjort det förut?)

    Ja, jag har haft väldigt bra själv och laddat batterierna en massa. Och jag gjorde det nog i rätt ordning, med den lugna Ölandsresan först och återbesöket i USA, med familjen där först och gatufotandet i Chicago sedan. Båda har gett mig god energi och de möten jag behövde. Och jag tror också att jag gjorde både resorna med rätt ansats. Och med (som jag så gärna vill) alltid människor nära.

    SvaraRadera
  3. Jag tycker det är okej att aktiviteter går i vågor. Så är det på jobbet, och så blir det privat. Jätteenergisk ibland och seg ibland. När det gäller skrivande förstår jag inte alls poängen med att skriva varje dag om man inte har något att säga. Bättre då att skriva sällan och viktigt.
    /Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis. Själv arbetar jag med text dagligen och det är något annat, med rutiner för arbete med mera. Inläggen (precis som livet) vill jag ha mer oplanerade och ibland oväntade.

      Radera
  4. Jag tänker att hjärta och syfte måste få styra. Driver man en blogg som jobb så kan man inte stänga av i flera veckor. Det är oftast de bloggarna som arbetar med kvantitet före kvalitet. Men samtidigt är det ju så, att ju fler inlägg du skriver, desto fler läsare har du :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, men visst. Två veckor på hela året var jag bortrest och alla annan tid är jag påkopplad. De uppdrag jag hade, löste jag på annat vis. Det gäller att planera väl...

      Radera