Språkbråk efter apptapp.

Angående förra inlägget om Språkrådets app Språkrådet.

Efter att Apple uppdaterat till iOS 10.0 för iPhone har appen haft problem - jag kan inte ens starta den i min mobil. 
Det är som är bra med sociala medier är att jag och andra kunnat uppmärksamma Språkrådet på problemet. De har lovat försöka lösa detta problem så snart som möjligt.

Skärmdump mitt Twitter-flöde

Och svaret från Språkrådets IT-avdelning dröjde inte länge. 

Skönt med myndigheter som tar digitaliseringen på allvar.

Epost om att appen hade problem

Och ett par ord hinner vi också med:
Språk. Funnits minst sedan medeltid i svenskan, troligtvis germansk ord och släkt både med tyskans sprechen och engelskans speak.

Bråk. Äldre svenska ord med flera innebörder och härledningar. I rubriken syftar jag på betydelsen att "bråka sin hjärna", snarare än "väsnas", "föra oväsen". 

Appsolut användbart.

Kan varmt rekommendera alla som håller på mycket med språk att skaffa appen Språkrådet för din mobila enhet. Med den kan du antingen koll vanliga frågor om språket eller ställa din egen fråga.

Språkrådet på Twitter

Sedan tidigare finns möjligheten att få råd på sociala medier, Språkrådet är duktigt på att svara på frågor på till exempel twitter. Och sedan en tid finns denna applikation för en smart mobil. Språkrådet heter den och den finns för både IOS (Apple) och android. 

God jakt efter ett bättre ordval!

Språkrådet på App Store

När engelskan tar plats.

Vad betyder ta plats på svenska. Egentligen? Språktidningen nyligen publicerade en artikel om hur detta i nyare betydelse är ett svensk nyord - trots att det uppenbart är ett rent anglosaxiskt uttryck. Personligen tycker jag att det är synd att ta in uttryck som har klart bättre uttryckssätt på svenska.

Språktidningen skriver:
Nu håller en ny betydelse av ta plats att etablera sig i svenskan. Allt oftare används ta plats i samma betydelse som ’äga rum, ske’. Det handlar om en direktöversättning av engelskans take place.

För på svenska kan det ju äga rum, ske även heta händer, sker, inträffar och så vidare. Behövs verkligen ett nytt engelskt uttryck - bara översatt till svenska?
Som vanligt är det brukarna som avgör, det vill säga kommer detta språkbruk att etablera sig? Det är ju inte det enda exemplet...

- du är välkommen (varsågod)
- printa (skriva ut)
- supporters (supportrar)
med mera...

Läs artikeln här: Språktidningen om ta plats.

Söndagsporträtt: Kaninen.

Vissa bilder (av de egna) gillar en bättre än andra, oavsett teknisk nivå. Detta är en sådan bild.
Bilden tog jag för en dryg månad sedan, på södra älvstranden i Göteborg.

Looking for the rabbit 2

#SundayStreetPortrait #SSP


Fler av mina gatuporträtt på denna sida (klicka).

Tio tips till tillrättaläggare.

Stil och grammatik. Regler och uppfattningar. Känsla för rätt och åsikter om fel. 
En språkpolis är för det mesta upptagen med att försöka ha en uppfattning om det mesta språkligt. Tack och lov behöver vi egentligen inga språkpoliser, det räcker med de många upplysta kvinnorna och männen. Människor som delar med sig av sin kunskap, snarare än peka finger åt de flesta.

Ja, jag tycker att stavning är viktigt. Lika viktigt är känslan för språket och kunskap om vad som fungerar i vilket sammanhang. Språket tillhör oss alla, inte bara några få.

Så här tio tips som jag tycker att de flesta av oss kan ta till oss. Det mesta känns bra, något skulle jag kunna diskutera med artikelförfattaren, men det skulle mest bli en metadiskussion av det hela. Så klicka på länken och läs om tio saker som det är bra att kunna för den som riktigt vill behärska språket. Väl bekomme - en bra artikel från Svenska Dagbladet från maj förra året.

Skärmdump Svenska Dagbladet

Uppskattad taggning.

Publicerar en hel del gatufoto på Instagram, oftast en bild om dagen under mitt konto @GunnarFNovik. Roligt då att en del av bilderna uppmärksammas extra mycket.

Härom dagen berättade @igersGothenburg att hashtaggen #igersGothenburg använts hela 69.000 ggr. Och satte ihop ett collage av nio bilder. Kul att min bild är den i mitten.

Här är originalbilden:

De voro onödiga.

Allt voro inte bättre förr. Eller som vi skrev för drygt hundra år sedan; verben voro oförståeliga för den stora majoriteten. Skillnaden ligger i de senaste stora grammatiska reformen i svenska språket - när vi togo bort pluralformerna på verb.

De gingo bortåt vägen, hette de då, numera skriver vi bara att de gick. Reformen inte bara förenklade språket, den gjorde att de skrivna orden mer liknade verkligheten. Ja, du förstår nog att jag tycker att det inte bara var en nödvändig reform, dessutom både låg den i tiden och verkade demokratiserande för språkbruket (för att göra språket mer tillgängligt för alla).

Lite märkligt då att Språktidningen idag genomför en liten enkät huruvida denna mer än 100 år gamla reform var bra eller inte. Eller än märkligare att så många som drygt var fjärde svarande  (relativt få som röstat när jag skriver detta) tycker att det var fel att ta bort pluralformerna på verben. En kan fråga sig vilket århundrade de lever i - 1800-talet?

Selma Lagerlöf skrev Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige på beställning - för att visa på att verben kan modernisera utan problem, läs mer om detta i ett äldre blogginlägg av Ylva Byrman på SvD genom att klicka här.

Så vad tycker du om denna reform? Och vilken reform av språket skulle du vilja göra idag??