31 januari 2012

Mellan liv och död.

Allt vi känner till finns i spannet mellan liv och död. Därför känns det ibland märkligt att många använder uttrycket "det gällde liv eller död" för enstaka händelser. För övrigt har just mitt liv de senaste veckorna varit just i detta spann - mellan liv och död.

Life, lebe, vivre, liv eller leva. Kan du läsa detta är du just i detta tillstånd, levandes. Semantiskt sätt. Det finns dock en rad omskrivningar som tolkar ordet liv på definitivt olika vis. "Hon är som levande död" är ett, ett helt annat är "Han var så levande". Jag tycker verkligen att det är konstigt med alla dessa tolkningar och versioner av ordet liv. Kanske är uttrycket utlevande märkligast av dem alla. Det betyder i strikt mening att vara speciellt utåtagerande, att vara mer livlig än alla oss andra. Men kan man egentligen leva mer eller mindre? En livsgåta, minsann. Liv.

Död. Slutet, sista vilan, himmel eller helvete. Eller att sätta punkt. När livet lämnat oss känner vi det inte. Dessto mer känner alla våra vänner och bekanta. Kanske sörjer de, kanske minns de något bra. Men den döde gör det inte. Märkligt är även att det finns bara en sak som är säkert för oss ALLA levande och det är att vi definitivt ska dö, förr eller senare. Det är liksom det som definierar livet - vi föds, vi lever och vi dör.
Har du tänkt på att död är egentligen bara ett ord för de som lever, och inte för själva huvudpersonen. Den döde lider inte, enkelt uttryckt. För den döde är ju död. Punkt.

Saknad. Den som dött är för evigt borta för alla de som är kvar. Med den oomkullrunkeliga sanningen att det inte går att ändra på döden, sitter vi här i rummet och undrar hur allt blev som det var, om jag inte borde ha sagt det där viktiga. Eller passat på att kramas (eller kanske slå på käften, vad vet jag). För alla dessa känslor av att vara för sent ute, finns ett ord som säger allt. Saknad.

11 januari 2012

Språkets motsatser.

Vårt språk inte bara innehåller en massa motsatser, utan själva dynamiken i språket är helt beroende av dessa motsatser. Själv hävdar jag alltid att jag både är konservativ och nyordsfantast (radikalist). Bland annat för att motsatserna finns på många vis i vårt gemensamma språk.

Språket är den talande människans gemensamma kommunikationsmetod. Det är inte det enda, men definitivt den mest komplexa. Genom språket får vi som grupp (två, familj, grannskapet, nationaliteten osv) ett gemensamt uttryck som definierar och kommunicerar oss. Inom gruppen och utåt mot andra. För att en social grupp ska fungera krävs just det gemensamma uttrycket, som i sin tur definieras av en rad regler. Detta gör att alla språk måste ha någon typ av regler, mer eller mindre uttalade.
Men, just detta att vi behöver ett gemensamt språk har sin naturliga motsats i de personer som har specifika behov (och det har vi alla vid olika tidpunkter i livet) att särskilja oss från gruppen. Därför är det oftast unga som komponerar nyord. Och därmed har vi direkt en tydlig motsats, motsatsen i dels behovet av gemensamma regler, dels behovet av särskiljning.

Och det finns mängder av andra motsatser i språket. När strävan efter gemensamt språk på global nivå lyfts, lyfts i debatten alltid också behovet av mångfald i språk. Debatten om liksidighet följs alltid av argument om mångsidighet. Åsikter om främmande ord följs av argument om integration i språket. Regel-ivrare behövs lika mycket som förnyarna, likaså förespråkare för avancerat "krångligt", respektive enkelt språk.

Jag vill definitivt säga att just dessa motsatser är grunden för det levande, funktionella språket. Både konservatism och radikalism är ett måste för ett språks överlevnad. Oavsett vilket språk vi pratar om. För i denna språkliga dynamik finns en övergripande mänsklig dimension: Språket ska både bevaras och utvecklas för att vi som människor har samma grundläggande behov - att utvecklas samtidigt som vi bevarar gemensamma värden.

5 januari 2012

Ord som ger mer.

Ibland blir det för mycket. För mycket av irritation, negativism och förfördelning. Så idag tänker jag slå ett slag för positiva hörnan. Och ge dig tre ord av skilda slag som alla är svåra att inte förhålla sig glatt till.

Hund. Altruismens sanna varelse. Vår hund är i princip alltid glad. Och aldrig arg på dig, vad du än gör för dumt. Är du borta fem minuter går svansen som en helikopter när du kommer tillbaka. Är du borta fyra veckor likaså. Aldrig ens en tillstymmelse till skäll. Det har gått så långt med hundens naturliga altruism att ordet i sig - hund - förknippas med glädje. Hund.

Fruktstund. Försök bli arg när du hör ordet fruktstund. Förknippat med dagis, javisst. Men samtidigt en stund för lugn och energitillförsel. En stund av godhet, liksom. På en fruktstund är få arga. Fruktstund.

Nätkärlek. Motsatsen är ett vanligare och rätt trist ord - Näthat. Fast när du tänker närmare på det är nätkärlek minst lika vanligt, om inte vanligare. Finns överallt på sociala medier, och själva skälet till att vi är där. Vi söker vänskap, bekräftelse och kanske lite kärlek och gilla-knappen är viktigast av allt. Den med vilken du bildligt talat nickar gillande till vännens skrivna tänk. Och det sprider sig, den som gillar en massa på nätet, blir "gillad" tillbaka. Så skänk lite nätkärlek idag. Det är du värd - och säkert att få av också. Nätkärlek.

2 januari 2012

Godsaker för vetgiriga.

Intresserad av ord och språk? Det finns en del riktigt fina ställen att söka kunskap på, att få inspiration på eller att bara kika på för nöjes skull. Väl bekomme:

Inspiration:
- Tidningen att läsa, Språktidningen.
- Svenskans språkspalt är intressant.
- En artikel om att språkets uppkomlingar - eller slang i dagligt tal - faktiskt berikar språket...

Kunskap:
- Vetenskapsradion: Språket.
- Institutet för språk och folkminnen, SOFI. Här hittar du även Språkrådet. Och en sida om onödiga engelska ord i svenskan.
- Svenska akademien och dess SAOL.
- En finsk officiell sida (ibland är finnar bättre än svenskar på svenska, i alla fall finlandssvenska).
- TT:s skrivregler - som varje journalist bör ha tillgång till. Fast det ska ju också skrivas, klart att svenska myndigheter har sina egna skrivregler. Även medicinare bör vårda språket...
- And to express yourself in English....
- Plus style in translation into English as the EU sees it.

Rent nöje:
- Krångelord tycker faktiskt till och med regeringen att vi ska avstå från. Se regeringens egen Svarta lista.
- Det kallas grodor oftare än tryckfel nuförtiden, bland annat eftersom de även finns att höra. Tidningen Journalistens är bra, likaså Sportradions (SR).
- Lite fel skojar upp det. Avigsidan har funnit i flera år, klicka gärna på sär skrivningar.

Gott nytt Gulsvart.

Årets första krönika finns.

Du kan hitta den både här på bloggen och på IF Elfsborgs officiella.
Väl bekomme....