Leta lök?

Ibland blir det bara fel, hur väl det än var tänkt...

Ett företag som kommersiellt letar efter läckor kanske inte borde leta efter purjolök. Eller så avger löken gas?

Fula F-ord.

Snart oktober och det är lagom kul. Många pratar om att hösten är fin och det är fina färger och så vidare. Struntsnack, tycker jag och drar fram minst tre fula F-ord...

Fotboll. Svenska säsongen är strax slut, den internationella i full fart. För den intresserade blir skillnaden alltmer uppenbar. Och favoritlaget fallerar fullständigt. Fotboll föresten, konstigt uttryck med tanke på att bollen ofta hölls med händerna ursprungligen. När engelska förbundet bildades separerades Rugbyn från fotbollen och fotspel gäller. Utom i USA, där fötterna används undantagsvis. Konstig sport egentligen. Och världens mest spridda. Fotboll.

Fyra. Numeriskt ord, eller mer exakt naturligt heltal, som kommer efter tre och före fem. kanske. Det beror på hur du räknar. Och eftersom matematik INTE är en naturvetenskap, går det att räkna lite hur som helst egentligen. Ordet fyra är lite osäkert varifrån det kommer, förutom att det är gammalt. Finns i varianter i en rad språk, (jämför med danskans fire

och tyskans och holländskans vier) varav engelskans four ingår i släktskapet (fornegelskans ord för fyra är fēower). Lätt att tro att ord för eld och värme också har med fyra eller fyr att göra, men det är osäkert om det är så. Svenska fyra kommer ändå troligtvis från fonnordiskans fiurir.

Ett mycket användbart ord, med en rad andra betydelser, ex: Gå på alla fyra, mellan fyra ögon eller nu kommer de fyra igen. Fyra.

Frustrera. Känsloord som egentligen betyder göra besviken, gäcka. Kommer direkt från latinets frustrari, gäcka svika, göra fruktlös, i sin tur av latinska ordet frustra, förgäves, fåfängt, fruktlöst.

Så när favoritlaget Elfsborg återigen gör sämre ifrån sig än väntat, än vad målsättningen var och än vad allmän uppfattning av förmågan är, är min känslan att fotbollen gäckar en. Fotboll går ut på att vinna, inte på att komma fyra. Frustrerande.

Attityd, fokus och tillit,

Skrev nyligen ytterligare en krönika för IF Elfsborgs officiella hemsida. En krönika om Attityd, Fokus och Tillit som du hittar här. Det intressanta med dessa ord är att de dels är riktigt gamla, dels att två av dem från början är rent tekniska termer. Och att de tre orden har viktiga överförda betydelser idag...

Attityd har samma ursprung och daglig användning på svenska som på engelska - attitude. Ordet betyder numera egentligen hållning, kroppsställning, åtbörd. Det kommer från italienska attitudine, ursprungligen en teknisk konstterm som betydde en figurs hållning i skulptur eller målning. Används mycket ofta i andra tekniska sammanhang, till exempel betyder ett flygplans attityd vilken vinkel det har gentemot markplanet. Men det hände något i början av 60-talet, då ordet började användas i negativ betydelse för persons motvilja till konformism. Ex: vad är det för attityd? skrek läraren upprört. Idag har de som växte upp med den negativa attityden tagit till sig ordet och laddat det positivt igen. En tjej med mycket attityd är i princip häftig, annorlunda och viljestark. Min åsikt är att ordet säkert kommer fortsätta att utvecklas. Attityd.

Fokus. Mycket speciellt ord som ursprungligen betydde hem, härd, eld. Är även det från början en teknisk, fysikalisk term. Att fokusera ljusstrålar i konvergeringspunkt är att samla strålarna till en brännpunkt (därav kopplingen till eld). Så småningom, vid 1700-talets slut, fick ordet fokus betydelsen centrum för aktivitet eller energi. Idag är ordet och alla dess former mycket användbart, det vi sätter i fokus är det vi koncentrerar oss på. Det är viktigt att fokusera och en del använder ordet lite märkvärdigt knöligt med uttryck som fokalt, fokalisera och än värre det semantiskt felaktiga foki (fler fokus, konstigt eftersom fokus betyder EN brännpunkt). Fokus.

Tillit. Det är lätt att hitta härledningen (och betydelse) här: lita på. Men ordet lita är i sin tur lite knöligare. Kommer troligtvis från ett eller möjligtvis två germanska verb. Och det är ett gammalt uttryck, detta att lita på någon. Det tycker jag är lätt att förstå, eftersom ordet är centralt i social gemenskap. Samtidigt som språket fick sin funktion (kunskaps- och informationsbärare i sociala grupper) måste ord av denna typ varit extra viktiga. För vem i hela världen ska man lita på? Tillit.