Nummer

En riktig nolla...

Måndag morgon. 90 dagar av #blogg100. Då kanske det är dags för en enkel gåta kanske?

"När jag leder är jag inget värd. 
Men följer jag ger jag tiofalt åter. 
Vad heter jag?"

Och svaret är magiskt nog inte. 

Märkligt nog kan en av mänsklighetens absolut största uppfinningar vara detta att kunna definiera inget. Enligt en del är det en indier vid namn Brahmagupta som uppfann noll på 600-talet, enligt andra har upfinningen noll gjorts av både babylonier och azteker långt innan dess. Vad Brahmagupta med andra gjorde var dock att sätta in noll i decimal-systemet. Det vill säga ett räknesätt baserat på 10. Och för att kunna göra det behövdes noll.
Läsa mer? Här är en artikel från Ny Teknik. Och här en annan från Illustrerad Vetenskap.

Decimalsystemet
. Talsystem baserat på talet 10. Som i tio fingrar. Genom att ange ett värde på varje position kan vi ha tio varianter på det: Med bara två positioner kan vi därmed räkna från 0 till 99. Vilket är sammanlagt 100 värden. En tredje postion förändrar värdemöjligheten med 10 och ger oss 100 möjliga värden.
Men det fiffiga med decimalsystemet är att det är lätt att lära ut. Till skillnad från oktal, respektive hexalsystemen. Och det beror mest på det faktum att vi människor har tio fingrar.
I Sverige gick vi officiellt över till decimalsystemet så sent som 1855, genom en förordning. Innan dess räckte det inte att kunna räkna på fingrarna, utan du var tvungen att till exempel veta att ett dussin dussin (12x12) var lika med ett gross (144). Och att det går femkast (fyra) på ett tjog (20)


Noll. Inom matematik den tomma mängden. Eller det räknetal som beskriver att på denna "plats" finns inget. Ordet noll kommer ursprungligen från latinets nullus, som betyder ingen.
Ingen. På fornsvenska ængin eller ingin. Gammalt sammansatt ord, baserat på en eller in i betydelsen någon och den nekande ändelsen gi. Betydelsen är helt enkelt inte någon
Inte. Fornsvenskans ængte eller ingte. Från början neutrum av ordet ingen, med betydelsen inte något. Med med tiden blivit ett allmänt negerande ord på svenska.

Och har du inte förstått det än är svaret på den inledande frågan noll.


-----

En niosvansad sak.

Tredubbelt tre, blir nio. Det mest komplicerade av våra enkla heltal. Lagom magiskt, lagom illavarslande och nästan nog.

Som en trefaldig stegring av tretalet är det åtminstone dubbelt magiskt, inom viss folktro. I kina till exempel är nio ett himmelsk makt-tal. 

Talet nio var det magiska räknetalet i norden, före kristendomens intåg, då det ofta ersattes av sju. I bland annat asatro är guden Oden "bunden" till talet nio. Det finns även inom asatron nio världar, varav tre i himlen, fyra på jorden och två i underjorden. Och i annan nordisk folktro: Nio, ullgarntrådar, nio örter, nio nätter och så vidare. Ja, vi här i Norden tycker om räkneordet nio...

Det finns fler exempel på magiska nio: Nio månaders graviditet, grekernas nio muser (gudinnerna för konst och vetenskap) och en nio-svansad katt. En typ av piska som symboliserar "det perfekta straffet" - egentligen een repända med nio snärtar, vardera med tre knutar. Använd för bestraffningar till sjöss. Och att vara i sjunde himlen, motsvaras av det lite ovanligare moln nio (anglosaxism).

En reflektion: varför svensk grundskola är just tre plus tre år beror nog mest på att det är praktiskt, men "nio-ordning" tilltalar oss och tre plus tre plus tre är ett starkt tal för vidskepliga.

Nio. Indoeuropeisk ursprung för de flesta europeiska språk. På sanskrit nava, på latinnovem. Möjligtvis rotbesläktat med ny, betydande det nya talet
Nionde. på fornsvenska niunde

Nonett. Musikalisk term för antingen ett stycke skrivet för nio instrument med individuella stämmor, eller ensemble om just nio musiker. Inte speciellt vanligt.

-----

Attans också!

Och efter sju kommer åtta. Ett ganska tråkigt om än rund siffra. Och delbar med tre andra heltal - 1,2 och 4. Sedan kanske en och annan datanörd blir irriterad, när jag säger att det är ett tråkigt räknetal.

Åtta. Motsvaras av grekiskans okto, latinets octo och sanskritens astau
Talet åtta är bas i det oktala talsystemet, som används i många datorer. Bland annat använder Unix och C oktalsystemet. Enkelt förklarat? 8 = 23I oktala system är en numerisk symbol lika med 3 bite, 8 bite är lika med en byteTack ock lov använder vi inom matematik och dagligt liv hellre det decimala talsystemet , snarare än det oktala. För med decimala systemet är det lättare att räkna på fingrarna (och tårna, för den som vill det).
Åtta är också ett fibonacci-nummer, för er intresserade av koder.

Attans. Jag ljuger ju nästan, för ordet attans är egentligen inte från åtta utan arton. Fast å andra sidan är arton (och även åttio) bildat ur åtta
Invektivet (svordomen) attans kommer från uttrycket arton jävlar. Men så vitt jag vet är det endast äldre personer som tar riktigt illa upp, när du använder detta idag värdemässigt svagare styrkeord.

Åttonde. Fornsvenskans attunde. Första ordningsordet med tillägg av oklar mellanvokal, finns i nionde, tionde och så vidare.

Oktett. En ensemble eller grupp om åtta personer. Oftast musikalisk term. Men en byte(datorterm) kallas ibland (om än sällan) för en oktett

Attans. Nu ska oktetten spela igen. För åttonde gången! Är ju lååånga stycken och jag som måste iväg och programmera istället, Det gäller att byte-a ihop, skrattande han ansträngt.

-----
Sju sjuka sjuksköterskor.
Räkneorddags igen. Dags för språkövning. Att kunna säga sje-ljud korrekt. För efter sex kommer sju. Nu. 

Sju och sjunde är så kallade magiskt tal, sammanhängande med vårt sätt att räkna tiden. För att kunna beskriva ett år kom sumererna på att dela upp året i 52 sju-dagarsperioder (veckor). Sedan dess är talet sju mystiskt, kanske till och med "magiskt". 
Själv tänker jag alltid på I Bergmans film Sjunde inseglet - del av slutet för oss alla enligt gammalbiblisk tro. 


Sju. Fornsvenskans siu. Samma härkomst som tyskans sieben och engelskans seven. Troligtvis gemensamt indeuropeiskt ord som även gett latinets septem. Ja, det känner du igen! I till exempel septemberseptett och septennium(sjuårsperiod). 

Sjunde. Räkneord, direkt härlett från ovanstående sju, från latinets septem


Sjuk. Fornsvenskans siuker (därav äldre uttryck att vara sjuker). Äldre germansk stam. Trots likstavighet har det inte det minsta med talet sju att göra. "Sjukt, va?"


Septett. Ensemble eller grupp om sju personer. Oftast musikaliskt. 


Inte bara är talet sju "magiskt". På svenska finns dialektalt sett flera sätt att uttala sje-ljudet i sju, vilket föranleder tungvrickande talövningar - som gudskelov inte längre anses vara de bästa av pedagogiska hjälpmedel. Till exempel: 
"Sju sjösjuka sjömän sköttes av sju sköna sjuksköterskor" eller 
"Sju sjösjuka sjömän sköttes av sjuttisju sköna sjuksköterskor på det sjunkande skeppet Shanghai". 
Båda ramsorna fungerar på utländska besökare, för att de ska "förstå" hur svårt svenska är. Men är det representativt för komplexiteten i vårt språk? Inte riktigt, va.

-----

Sexigt värre.

Hmmm. Luras jag lite? För idag handlar det om sex, ljuvliga sex. För efter fem kommer ju sex.

Sex. Räkneord för heltalet som kommer efter fem. Fornsvenskans siæx. Från grekiskanshex och sanskritens sas. Gammal allmänt indoeuropeiskt ord (sueks). 

Sex. Ah. Förkortning av sexuell, sexual eller sexualsystem. Allmän term för aktivitet som syftar till njutning och/eller fortplantning och (oftast) involverar beröring av könsgenitalier. Känsligt ämne och märvärdigt nog svårt att göra en härledning till ordet. Men ursprunget är troligtvis latinets sexus, som betyder kön. Latinets sexualisbetyder relaterat till kön.

Sjätte. Ordningsord. Fornsvenska sæte eller siatte. Även det med indoeuropeisk rot, via latinets sextus och grekiskans (h)ektos

Sextett.Efter italienskans sextetto. Grupp eller ensemble om sex personer, oftast använt som musikalisk term.

"Som sjätte person i vår sextett sex-experter tycker jag att Gösta Sexton kan vara. Han gillar både fem och sex mycket. Han är ju expert på sexualsystemet också."

-----

Värt en femma?


Vi har kommit halvvägs i detta i att kunna räkna. Efter 1,2,3,4 kommer fem. Ett känslomässigt räkneord för många. Ett lagom orättvist betyg på hur du är kanske?

Fem. Fornsvenskan ord är lika med dagens isländska ord fæm. Av germanskans fimfi. Troligt ursprung i grekiskans pente och sanskritenspanca
Att ordet är viktigt för oss människor och används i många olika sammanhang har säkert med att vi har fem fingrar på en hand. Att kunna något är därför lika med "att kunna det på sina fem fingrar".

Femma. Betyg av högsta graden (i alla fall på en femgradig skala...). När jag gick i skolan var det plugghästarna som fick betyg fem och för att till exempel komma in på läkarlinjen krävdes bara femmor i gymnasiebetyget. Sedan dess har betygsystemet förändrats flera gånger och idag ges bokstäver, där A motsvarar dåtidens fem.

Femte. Ordningstal. I fornsvenskan fæmpte. Motsvarar grekiskans pemptos. Liknande ordbildningar i tyskan fünfte och engelskan fifth.


Femfemma. I femte kapitlet 5§ i Strafflagen från 1860-talet står att en brottsling kan bedömas vara psykiskt sjuk och därför inte ska få ett vanligt straff. De som dömdes enligt detta kallas därför för femfemmor. Därmed har uttrycket också kommit att användas som synonym för idiot, dåre, stolle, sinnesslö och så vidare.


Kvintett. En grupp på fem. Från latinets quintussom från början motsvaras av svenskans kvint - den femte. Ursprungsbetydelse av kvintett är den lilla femte. Idag mest använt för musikalisk grupp om fem personer, men även i överförd bemärkelse om något som består av just fem delar.


"Fick högsta betyg, bara femmor, i skolan. Visar att jag verkligen inte är en femfemma och att jag kan de fem viktigaste ämnena på mina fem fingrar. Firar jag med en kvintett femcentilitrare."

-----

Ge fyr.

Jo jo. Efter tre kommer fyra. Fyra som i kvadrat eller elda. Inte lika svårt att säga idag som förr. Fast förr var de bättre på att använda gamla ord. Precis som vi moderna människor är som gjorda för moderna ord. Men varje nytt ord har en historia...

Fyra. Ibland undrar man hur svenskar förr kunde uttala sina ord, fast vi får komma ihåg att gammal stavning inte alltid överensstämmer med dagens regler för uttal. Nå, fyra hette under fornsvensk tid fiurir. Ett gammalt indoeuropeiskt ord, du kan jämföra med tyskans vier och engelskans four.

Fyra. Att skjuta till exempel en kanon, jämför med avfyra. Detta ord har en helt annan bakgrund än räkneordet. Kommer från lågtyskans füren. Samma härledning finns i ordet fyr (anläggning som visar ljus i havsbandet), fast det är förkortat från fyrtorn.

Fjärde. Ordningstalsord. Från fornsvenskans fiærþe, vet man att fornsvenskans ord för fyra var fiurir kan du också förstå hur ordningstalet kunde gå från fyr- till fjär-.

Ordet kvadrat kommer från latinets quadratum, som innebär fyra sidor. Samma grundord finns i svenskan i många varianter, bland dem kvader, kvarter, skvadron, kader och eskader. Fyra sidor är grundidén i alla dess ord.

Kvarter. En rad svenska betydelser. Från volymenhet via månens faser till stadsdel. Men alla ord hänger ihop med latinets quartus, fjärdedel. Även ordet kvart har samma ursprung, en fjärdedel.

"Skvadronen ska förläggas i rätt kvarter. Där kan de kvarta en kvart eller så. Sedan, klockan fyra, hjälper de fyra längsta fyrarna artilleristerna. Att fyra av, alltså! Marsch, ett, två, tre, fyra..."

-----

Trenne tre-ord.

Alla goda ting är tre, sägs det. Och litteratur och historia pratar om treenigheter, trojkor, trimestrar och triader. Precis som om viktiga saker alltid kommer tre och tre?


Tre. Räkneord. Fornsvenskans þrir. Ett gammalt ord som under vägen fram till dagens tre, har stavats på flera olika vis, bland annat tri och try. Motsvararas av sanskritens trayas

Tredje. Fanns redan i fornsvenskans som thridie. Ordformen finns i de flesta europeiska språk, jämför med engelskans third och franskans troisieme

Trio. För italienskans trio, baserat på latinets tri- . Ofta använt i musikaliska sammanhang för en ensemble bestående av tre personer. Använd relativt ofta om grupp om tre personer, jämför med det ursprungligen ryska ordet för samma sak, trojka. Idag används det ordet i första hand om tre, maktstatusmässigt likstående personer.

"För tredje gången, kan ni tre vara så snälla och trippa över hit. Vi behöver en trio av er sort - en trojka liksom..."

-----


En silvrig tvåa.

2 mars idag. Dags för räkneord igen.
Efter ett kommer två. Som i duo, dubbel och sekundär. Eller social sett tvåsamhet. Aktuellt på mer än ett sätt eftersom svenskar i dagarna hela tiden kommer tvåa i VM i skidor i Italien. Det är lite silver över ordet två.



Två. Gammalt ord för att tvätta sig, men inte det vi är ute efter. 
Gammalt räkneord, som genom historien haft en rad olika stavningar - alla liknande. Till exempel det medeltida twem. Nära släktskap med duo, som vi tagit från latinet.

Duo. Latin för två. Kan härledas hela vägen till sanskrit, med släktord hos i princip alla europeiska språk. Finns även i grekiskan, dyo.

Sekund. Tidsbegrepp. av latinets secunda. betyder ursprungligen den andra (i förhållande till minut). Finns i till exempel italienskan som uttrycket minuto secundo. I svenska använder vi även ordet sekunda för betydelse av andrahandskvalitet.

Sekundär. Betyder ungefär den andra i betydelse. Från latinets secundare. Återfinns i låneordet sekond, som ju betyder följande eller den andre. Av latinets secundus. Alla ovanstående ord är släkt.

Dubbel. Fornsvenskt ord, av latinets duplus som betyder tvåfaldig. Men faktiskt enligt en del språkforskare urbesläktat med ordet för tvivel, jämför bara med orden dobbel och diplom (omtvistat).

"Vi två utgör en skön duo, som ständigt sekunderar varandra. Inga tvivel, utan varje sekund är vi beredda att i dubbel bemärkelse dubblera vår ansträngningar för att aldrig bara komma tvåa. Fast ibland fattas bara en sekund för att undvika den sekunda andraplatsen."

-----

En första etta.



Räkneord är inte sexiga. Eller? Nå vi tar dem i rätt ordning och varför inte börja med ett, denna första dag i första månaden på året. Jo, mars är egentligen månad ett, varför tror du annars att september, oktober, november och så vidare heter just sjunde, åttonde, nionde? (I alla fall i den gamla romerska kalendern.)

En. Ett träd, men inte därför ordet står (!) här. Samma som räkneordet ett, som båda är två genus i tredje person, ej könsbestämda. Detta är utrum (som förut mest kallades reale). Eller n-genus. Räkneord, pronomen eller obestämd artikel enligt grammatiken. Gammalt ord med gemensam stam i germanska, men kan härledas ända tillbaka till sanskrit. Jämför till exempel med tyskans ein. Grundord som förekommer med en rad suffixer, -sam, -de, - hetlig, -veten och så vidare. Alla för att markera solitär, det vill säga en enda.

"Enaren sa: För första gången har en inte enat en enda ensam en. Ej heller en ensemble eller en endaste ensling. Envar förstår."

Ett. Räkneord. Ordet är helt enkelt en variant på ordet en, för att passa alla t-ord. Neutrum genus. Eller t-genus.

Första. Från germanskans fyrist, egentligen ett superlativ till ordet förr (jämför med ordet furste - den som kommer först). Samma ordbildning som engelskans first.

"Först kommer fursten, först efter följer resten av furstedömet."


Och mer om tal:
Till exempel i folktro

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar