Jag flyttar!

Hej!

Bloggen lever vidare på Wordpress,
med adress https://uppflygaorden.wordpress.com/

Detta är sista inlägget på denna blogg server, min blogg lever dock vidare på annan plats.

Där kan du förutom att läsa alla nya inlägg, även titta igenom allt det som jag skrivit fram till idag.
Välkommen till Wordpress, klickar du här kommer du rätt.

Denna bloggplats finns kvar en tid, men som längst fram till sommaren. Vi ses istället på Wordpress!

Alltid på väg.

Livet är verkligen en resa. För tio år sedan nästan exakt lämnade jag jobbet jag trodde skulle vara livet ut - det som reporter och nyhetssändare på Sveriges Radio. Ett arbete jag älskade för alla möten med bra, intressanta och givande människor. Men så fick jag att erbjudande jag hade svårt att tacka nej till och livet fortsatte utanför SR.

#buss100 mot solnedgången

Efter några år på byrå som bland annat delägare blev det först egen verksamhet som skribent, sedan anställd en period igen som affärsutvecklare och numera tillbaka i egna firman. 

Bilden här bredvid tog jag under tiden som affärsutvecklare för bussarna mellan Göteborg och Borås, de fina dubbeldäckarna. Ett lyckat jobb, men som vanligt något jag lämnat bakom mig.

Alltid lite rastlös

Jag har numera förlikat mig med tanken att jag nog allt är lite rastlös. Lite modern med dagens mått mätt, eftersom det numera är betydligt mer vanligt att inte bara byta jobb, utan även yrke under sin livstid. Själv har jag bytt yrke minst 3 gånger. För jag har ju också arbetat på teater och inom försvaret (till exempel två utlandstjänstgöringar/Cypern och Bosnien).

Alltid ung
En sak förundrar mig mer än någonsin, eftersom jag även sökt nya utmaningar, nytt  jobb vid sidan av egna verksamheten. Det verkar som om det blivit väldigt svårt för mig att konkurrera med alla yngre. Jag förstår inte varför min rätt gedigna erfarenhet inte lockar fler att ta med mig på sin resa. För allt det som de unga kan (content, sociala medier, ROI, SEO m m) kan även jag, eftersom det ingår i jobbet. Allt det som jag kan sedan förr kan ju inte de. Så vad är problemet. Åldersdiskriminering?

#b100g - dag 62

En tuff dag/kväll/natt.

Valborg. Eller egentligen Valborgsmässoafton. En magisk dag när du i första hand är lite yngre. Fylla på stan är en sak, men äventyret. Utmaningen. Klivet in i vuxenvärlden. För mig är Valborgsmässoafton direkt förknippat med detta.

Valborgsmässoafton

Ljumma vårkvällar med glädje. Eller ruskregniga sökanden efter en bra fest. Jo, vi är många som varit där, på Valborgsmässoafton.

Valborg, ja. Det är egentligen 1 maj som Valborg inträffar, därför är det korrekta benämningen för idag Valborgsmässoafton.

Att elda är stort i vissa delar av Sverige denna dag. En hednisk rit att fira sommarhalvårets ankomst (jodå, precis idag, med astronomiska mått mätt) som delvis stoppats in i den kristna heligheten med S:t Walpurgis. Mer om det kan du läsa här (klicka). 
Och om Finlands motsvarighet "Glada Vappen" kan du läsa här (klicka).

#b100g - dag 61

Favorit i färg-repris.

Jag började att på allvar syssla med gatufotografi 2013, 2014 gjorde jag min första storstadsresa med gatufotogänget. Utan att vara allt för självkritisk har mina bilder säkert blivit bättre ju längre tid jag hållit på med detta. En sak som jag verkligen gillade med London var tunnelbanan. Som bilden här intill är tagen i, en dag i april 2014.

Through it all

Det finns en del enkla knep för gatufotografen, ett av de grundläggande är att komma nära. Ju närmare motivet du kommer, ju mer dynamik, perspektiv och djup får du i din bild. Den blir helt enkelt inte bara "platt". Men det är viktigt att tillåta sig själv att ta reglerna med en nypa salt. De är vägledande, men ibland fungerar det utmärkt utan regler.

Bilden här på sidan brottades jag en hel del med. När jag först såg den hemma vid datorn var den mer eller mindre ointressant. Det beror på at bakgrunden var så rörig. Det är en affisch på tunnelbaneväggen, med reklam för en hamburgare. Den är fylld av färg och störde motivet alldeles vansinnigt. Så först struntade jag i bilden. Sedan (någon månad senare) prövade jag att göra ut den i svartvitt och en hel del kontrast och plötsligt blev det märkbart bättre (se lilla bilden bredvid här.

Through it all - svartvit

Inför en utställning som jag hade på SVT/SR i Göteborg ville jag dock bara ha med färgbilder och började pröva mig fram med att ta en del svartvita gamla favoriter och göra dem i färg, men med lägre mättnad i färgerna. Resultatet är det du ser överst i inlägget. Jag tycker att den blev bra. Vad tycker du? Du kanske gillar den svartvita bättre?

#b100g - dag 60

Through it all - originalet

Vänta lite.

Jag tror att tveka är något viktigt. Ibland ska en verkligen skynda snabbt, ge sig hän och kanske bara våga stega ut i det okända. Men det finns också rätt många tillfälle när tvekan är bra, ett skydd, ett sätt att göra rätt.

Utan tveka

Det är allt ett konstigt ord, tveka. Vi har ytterst få idag moderna ord som börjar på tv- (nä, TV är inget riktigt ord). 

Jag kan med ålderns rätt bestämt säga att smarthet och erfarenhet medför tvivel. En hör så mycket (speciellt från unga) som sägs med emfas och övertygelse. Dock är det oftast inte en hel sanning som brukar försvaras. Livet är liksom varken svart eller vitt, eller hur?
Så, ett tveka lite ganska ofta är nog bara smart. Eller vad tycker du?

Tvekan är ett av mina #vackraord. Läs mer här (klicka).

Tveka. Osäker på sanningen, eller vara obeslutsam. Fornsvenskt ord, som på äldre nysvenska (1520-1730) som också kunde skrivas tväka och troligtvis tvika. På fornsvenska även tvivla (samma ord, alltså). Dock, den förklaring många tror ligger bakom, att prefixet tve- kan härledas från två (som i delad) är troligtvis felaktig.

#b100g - dag 59

Ett blommande löfte.

Vid det här laget kanske du förstått att jag lever bättre under sommarhalvåret. Så denna vår, denna seeeeeeeega vår sliter lite på humöret. Men igår blev det några bilder (OBS, ej gatufotografi!) på Järntorget i Göteborg som inger hopp. För om bara körsbärsblommorna slår ut finns allt hopp i världen om bättre tider.

Våren ja. Kom enligt kalendern redan för snart två månader sedan och enligt meteorologerna först is lutet av mars (i Göteborg). Men varmt nog för kortärmat har det varit typ en dag så här långt under 2018. Personligen var jag i Rom och hade det lite varmare än i Sverige för två veckor sedan, men även där klagade restaurangägarna på en hemskt dålig vår.
Meteorologisk vår? Kolla här (klicka).

#b100g - dag 58

Ensam eller flera.

Funderar rätt ofta på jag och vi, och ibland på du och ni. Just därför att en människa vore aldrig en människa om hen alltid var helt ensam. Själva definitionen av vilka vi är görs i ett sammanhang och alltid i relief till andra människor.

Detta vi

Att ta hand om sig själv är viktigt, men det kan bara ske i relation till någon annan. Att vara ensam betyder vara utan annan människa, eller hur?

  En gång i tiden var jag med och satte upp John Steinbecks  underbara Möss av Människor på Älvsborgsteatern. Underbar att spela, men ack så tragisk.

Jag arbetade i huvudsak som inspicient och turnéledare, men hade även en mindre, rätt elak roll. Över huvud taget är pjäsen en slags tragedi och vi kände att det var viktigt att definiera dels varför vi spelade denna pjäs, dels hur dödsfallen (speciellt det sista) kunde rättfärdigas. Slutsatsen vi i ensemblem drog (och som jag aldrig glömt sedan dess) var enkel och löd så här: 

"Din framtid ligger alltid i en annan människas händer". 

För oavsett om livet är medvetet eller bara "händer", så beror allt på samspelet med andra, den sociala interaktionen. Det är också genom samarbete som vi kan lära oss att förlåta och gå vidare, trots rätt hemska upplevelser. För framtiden ligger alltid hos en annan människa. Och en annan människas framtid kanske ligger i dina händer?

#bl100g - dag 57

Stad fylld av färg.

Igår skrev jag om mitt ogillande för grått, idag blir det mer färg just därför. Och en riktigt bra stad att uppleva färg i är Lissabon. Vi var där i april för två år sedan, ungefär samma tid på året. Det var skönt i luften, omgivningarna var väldigt mänskliga och människorna skönt färgstarka.

Balcony chat

Jag kan starkt rekommendera Lissabon (och jag har gjort det förut) Både stadslivet och mat o dryck passar mig utmärkt. En hel del god fisk, vinho verde och  portvin, men framför allt relativt öppna människor som det är lätt att få sig en liten pratstund med.

Själv bodde jag på en höjd ovanför stora torget Rossio, vår samlingspunkt varje dag. Du måste vara beredd på höjdskillnaderna och att gå en del, men staden är fascinerande med både öppna ytor och smala gränder. Och ett härligt kvälls- och nattliv. 
Obrigado, Lisboa!

#b100g - dag 57

Ge mig mer färg.

Få saker tycker jag så illa om som själva gråheten. Ge mig katastrof och storhet, starka färger och omtumlande upplevelser. Men själva gråheten i livet? Huva.

Dessa dagar

Om jag fick välja skulle de gråa dagarna aldrig ens vara. Jag behöver dem inte för vila, återhämtning och så vidare. Det finns det andra färger för. Grönt till exempel symboliserar vila på ett aktivt sätt. blått är hav och evighet, rött känslor och kärlek och så vidare.
Grått är avsaknad av allt det där andra, utan liv, värme eller innehåll.

Jag uppfattar personligen helt enkelt grått som en ovänlighet eller hån mot människor (se nedan för historiskt belägg för detta). Jag är väl medveten om att vi uppfattar färger och deras inneboende betydelse helt olika. Så hur är grått för dig?

Grå. På fornsvenska troligtvis mer ä än å, med uttal grä. Finns i germanska och kan eventuellt härledas tillbaka till latinets (g)rävus. Det finns språkforskare som tror sig kunna härleda ordet ända tillbaka till indoeuropeiska. Ett ord som funnits länge i svenskan, ibland med betydelsen ovänlig (bland annat därför uttrycket en grå funnits som omskrivning på på en ond människa/hin håle.

#B100G - dag 55

En tolerant stad.

Berlin var en bra överraskning, även om jag borde ha förstått att det är en bra stad även tidigare. 2014 var jag där två gånger, dels för att se två utställningar tidig sommar (David Bowie och Ai Wei Wei), dels att bara fotografera i september. Minst av allt imponerade "currywurst", mest den öppna attityden till människor.

The approach

Berlin är fortfarande del(!)vis  en delad stad. Det är ganska stor skillnad om du jämför områdena som var Västberlin och Östberlin. Om några år är den skillnaden säkert bortbyggd, men när jag var där var den uppenbar.

Inte minst gällde det byggnadsstilen i östra delarna. Stora monumentala byggnader, delvis övergivna. Karl Marx-strasse var full av dem.

Mest av allt imponerade blandningen av människor och människotyper. Allt från knarkare och höga akademiker umgicks hyfsat mycket. Unga och gamla finns och umgås i samma områden och det det finns stora områden i stan med mycket inflytande från nya tyskar. Känslan jag fick är att toleransen är viktig för Berlin. Viktig för identiteten, viktig för känslan av framåtriktning. Samtidigt byggdes det otroligt mycket, speciellt i de mer centrala delarna. Om några år är kanske den känslan av öppenhet och tolerans borta?

Tolerans. Ordet kommer av franskans tolérance, som i sin tur är av latinets tolerantia, med betydelse tålighet. I modern överförd betydelse fördragsamhet. Det vill säga att kunna ha överseende med det som inte är som du kanske trodde eller förväntade dig. Läs mer här eller möjligtvis här.
#B100G - dag 54