Förmedla sfärisk kultur.

Ha. Rubriken är förrädisk. Och du som hatar fotboll kan lämna nu. Eller kanske inte. För här följer några intressanta förklaringar.

Idag är det årspremiär för Allsvenskan i fotboll. Förväntningarna är höga, många känslor står på spel och det kommer att skrivas spaltkilometrar om det som många inte kan klara sig utan, men som en faktisk majoritet i Sverige inte bryr sig så mycket om.
Låt spelet börja...

Fot. Gemensamt germansk ord, men släktingar i alla indoeuropeiska språk. Fornsvenskan fotr. 

Boll. På fornsvenska faktiskt balder, samma som asaguden Balder - son till Oden och Frigg. Fast inte nödvändigtvis syftandes på guden. Samma ursprung som engelskans ball och tyskans ball.

Plan. Betyder från början jämn yta, från latinets planum.

Spel. Över fornsvenskans spil eller spel, från lågtyskans spil (jämför med tyskans spiel). Samma urbetydelse som suffixet -lek, nämligen livlig rörelse. I övrigt okänt ursprung

Glädje. Från fornsvenskans glæþi. Substantiv ur adjektivet glad (klar, skinande, blank).

Match. Svensk betydelse tävling, men kommer från engelskans match, med ursprungsbetydelse som engelskans like och make. Förstår vi bättre när vi använder ordet att matcha någon i klädväg, som ju betyder att likna eller att passa tillsammans med. Även släkt med svenska orden maka och make.

Förlorare. Bildat på lågtyskans vorloren, som egentligen betyder förlorad, möjligtvis fördärvad.

Vinna. Från fornsvenskans vinna, med egentlig betydelse göra, utföra, rå med, orka eller hinna. Från ett gemensamt germansk ord, med betydelsen att arbeta, anstränga sig. 
Vår moderna betydelse kommer egentligen från samma germanska ord med förledet ge-, det vill säga gewinnen. Jämför med fornengelskans gewinnan som blivit moderna engelskans win.

Åsså dagens clou. Från 2003 skriver liberale skribenten "Sander" (Nils-Eric Sandberg) om sport, våld och reformer i Läkartidningen. Rolig och också tänkvärd. Väl bekomme.

#blogg100 - 068

Äggstra filmisk Påsk.

Glad liksom. Underbar dag med sol och bara lite kall vind. Innan jag åker på påskmiddag kommer dagens inlägg, som med hjälp av några ord-idoler vill säga: Glad Påsk!

Efter årets längsta dag, kommer en härligt fin dag, med mycket sol. Och gemenskap runt påskbord med mera.
Dagens tre ord tar jag hjälp av HasseoTage med. Och Beppe. Och lite modern teknik. De tre är Ägg, Sjävdistans och Fri. Fritt tolkat av ovan nämnda idoler och av en hund jag i min närhet. Ha en skön helg...

Ägg. 
Från filmen "Ägget är löst", AB Svenska Ords kanske konstigaste film (1975). Denna låt har bara ett enda ord i texten. Gissa vilket?


Självdistans. 
Detta är nog förra årethundradets värsta offentliga utskällning. Blev tittarstorm när den visades i TV (1967), eftersom Lars Ekborg var så elak mot Beppe Wolgers. Vem som skrev sketchen? Beppe Wolgers...


Vårfri. 
Och ett prov på känslan vi får till vår. Ett rikt hundliv, minsann...

#blogg100 - 067

Årets längsta dag.

Så är den åter här - Långfredagen. Alla ni relativt unga förstår nog inte när jag säger att detta i all modern svensk historia är den tråkigaste, längsta och mest ointressanta dagen på hela året. 
Lite tur att det inte längre är så. Och märkligt att det just är en fredag, eftersom fredag förknippas med skönhet, lättja och ibland felaktigt med extas. På ett gudomligt vis...

Långfredagen i kristen berättelse är dagen för Jesu korsfästelse. Men det är även en judisk högtid, för att fira isrealiternas uttåg ut Egypten. En lagom kort förklaring till påskens ursprung kan du läsa här.

Lång. På fornsvenska langr. Germanskt ord, jämför med tyskans lang och engelskans long. Motsvaras av latinets longus. En rad andra ord har samma ursprung, till exempel länga, langa och läng. Alla syftar på något som har en viss läng (i motsats till bredd). I svenska används ordet i många överförda betydelser. Tiden kan vara lång, känslan kan vara lång och  så vidare. Den typen av överföring i betydelse tyder på att ordet är riktigt gammalt.
Långfredag är nog dock det längsta som finns (OBS subjektiv upplevelse!) 

Fredag. Fornsvenska friadagher. Femte dagen i vår vecka (hade vi bott i USA hade det varit sjätte dagen. Förledet fre- syftar på (precis som fornsvenskans fria-) sydgermanska motsvarigheten, som i sin tur syftar på romerska gudinnan Venus. Det finns de som tror att det finns en koppling till nordiska Frigg eller Freja, men det är faktiskt inte troligt.

Frigg. En nordisk asagudinna, härskarinna i Asgård, maka till Oden. 
Freja. Nordisk fruktbarhetsgudinna. Dotter till Njord och syster till Frej (Frö)
Mycket tyder på att både Frigg och Freja har ett gemensamt ursprung i en germansk gudinna som kallas Freea. Ändå skiljer sig det i vad de två förknippas med. Frigg förknippas i första hand med äktenskap och moderskap, medan Freja främst förknippas med extas och fruktbarhet.

Kom dock ihåg, fredag kommer troligtvis inte från Frigg eller Freja, utan snarare romerska gudinnan Venus.

#blogg100 - 066

Skär sig lite?

Idag är det Skärtorsdag. Och i morgon kommer världens tråkigaste dag - långfredagen. Tänk att det var helt omöjligt att få göra eller ens kunna göra något roligt dessa dagar - förr i tiden. För att skära sig är ingen barnlek, liksom.

Denna dag är den där Jesus sägs ha delat den första nattvarden. Det är den rena dagen i påskveckan. Ordet Skärtorsdag sägs komma från att Jesus tvättade sina lärjungars fötter före måltiden. Det är också den dagen då det sas att häxorna flög till Blåkulla för sin sabbat med djävulen.
Ordet torsdag har dock inget med vare sig kristendom eller häxor att göra, utan är ett arv från förkristna tiden i Sverige. Ett dån från forntiden rent utav.

Skär. Inte bara verbet att skära någon, med till exempel en kniv. Nej ordet skär har en betydligt mer allvarsam sida. Ordet har flera betydelser; 1. ren, jungfruelig. 2. ljusröd, rosa. 3. klippa, holme. 4. skarp kant, egg.
Det är den första betydelsen som finns i ordet Skärtorsdag. Fornsvenskans skær. Besläktat med likabetydande skir. Och därmed samma rot till ordet skina. Verbet skära har som ursprungsbetydelse att rena. Att gå genom en skärseld betyder alltså egentligen att rena sig genom prövning.

Tor. En av våra asagudar. Även kallad åskguden. Han som åkte i sin vagn och strider bland molnen med sin hammare Mjölner.

Roligast användningen är i det gamla ordet tordön (väldigt dån/åska), som kommer från fornsvenskans þordyn. Samma ord som i engelskans thunder, danskans torden och forndanskans tordun. 

Tor har kanske mer med jul att göra än påsk. Tors vagn drog nämligen av två bockar (Tanngjostr och Tanngrisnir) som idag troligtvis symboliseras av våra julbockar.


Torsdag. Fornsvenskans þorsdagher. Vet du att Tor hette Donar på forntyska, förstår du varför torsdag heter donnerstag på dagens tyska. 
Att just torsdag blev Tors dag beror på en överföring från latinet. I Rom var denna dag Jupiters dag dies jovis (Jupiter är den romerska åskguden). Det hörs än på till exempel franska, där torsdag heter jeudi.

#blogg100 - 065

Väldigt googlebart.

Hihihi! Läste ett par artiklar med anledning av bloggbävningen kring ordet ogooglebar. Måste bara få dela med mig.

Brukar irritera mig på onödiga anglosaxismer, det vill säga när engelska ord stoppas in i svenska trots att det finns fullgoda svenska alternativ. Till exempel printa, fejs och lajka. Visst fungerar skriva, ansikte och gilla istället?

Denna artikel, där svenska nyord stoppas in i engelskan, är obetalbar. Läs och småle själv...
Herr Jardenberg blev ju ogooglad för några år sedan, läs hans egna blogginlägg här.
Men misströsta inte, för "vi har också kanoner"...

Om du vill ha lite bakgrund, finns här materialet om debatten kring Språkrådet, Google och ogooglebar här.

#blogg100 - 064b

Sju sjuka sjuksköterskor.

Räkneorddags igen. Dags för språkövning. Att kunna säga sje-ljud korrekt. För efter sex kommer sju. Nu.

Sju och sjunde är så kallade magiskt tal, sammanhängande med vårt sätt att räkna tiden. För att kunna beskriva ett år kom sumererna på att dela upp året i 52 sju-dagarsperioder (veckor). Sedan dess är talet sju mystiskt, kanske till och med "magiskt". 
Själv tänker jag alltid på I Bergmans film Sjunde inseglet - del av slutet för oss alla enligt gammalbiblisk tro. 

Sju. Fornsvenskans siu. Samma härkomst som tyskans sieben och engelskans seven. Troligtvis gemensamt indeuropeiskt ord som även gett latinets septem. Ja, det känner du igen! I till exempel september, septett och septennium (sjuårsperiod). 

Sjunde. Räkneord, direkt härlett från ovanstående sju, från latinets septem. 

Sjuk. Fornsvenskans siuker (därav äldre uttryck att vara sjuker). Äldre germansk stam. Trots likstavighet har det inte det minsta med talet sju att göra. "Sjukt, va?"

Septett. Ensemble eller grupp om sju personer. Oftast musikaliskt. 

Inte bara är talet sju "magiskt". På svenska finns dialektalt sett flera sätt att uttala sje-ljudet i sju, vilket föranleder tungvrickande talövningar - som gudskelov inte längre anses vara de bästa av pedagogiska hjälpmedel. Till exempel: 

"Sju sjösjuka sjömän sköttes av sju sköna sjuksköterskor" eller 

"Sju sjösjuka sjömän sköttes av sjuttisju sköna sjuksköterskor på det sjunkande skeppet Shanghai". 
Båda fungerar på utländska besökare, för att de ska "förstå" hur svårt svenska är. Representativt för komplexiteten i vårt språk? Inte riktigt, va.

#Blogg100 - 064

Svårt att hitta rätt.

Ändrar mig omedelbart. På ett synnerligen ambivalent, men ändå tvärsäkert sätt utser jag istället ogooglebar som svenskans fulaste ord. Ber samtidigt om ursäkt, kära gammelsvenska ord bägge, för den spott och spe du fått utstå i onödan.

För ett bra tag sedan utsåg jag svenskans fulaste ord. För i många år har detta ord förföljt mig, fult och kladdigt som det är. Men jag hade trots allt fel. Bägge är numera bara det näst fulaste ordet vi har.

Tycker inte om anglosaxismer i någon större utsträckning. Tycker däremot om nyord, eller i alla fall de flesta. Och ett av de senaste på Språkrådets nyordslista (2012) var just ogooglebar, med definitionen som något ”som inte går att hitta på webben med en sökmotor”.

Men ser ni, det tycker inte den amerikanska sökmotor-jätten Google om. Att förknippa deras namn med ett nytt ord är liksom inte bra för varumärket. Så de började med påtryckningar, så att Språkrådet skulle ändra sig eller ta bort ordet från listan. Vilket Språkrådet nu gjort.



Ursprungsnyheten, från SR Vetenskapsradion.  Annan artikel om vad som hänt.  Och från Språkrådet, en förklaring varför de bland annat tycker om debatten, men inte påtryckningen. Inte heller Språktidningen är imponerad.

Själv är jag förundrad, eftersom ett språk liksom inte styrs av regler, utan av användandet. Det vill säga, om du och jag och en massa andra svenskar väljer att använda ogooglebar så är det ett svenskt ord. Punkt. Känns lite som om Google viftar med lansen mot väderkvarnsvingarna. 

Till själva ordet då. Ja, det är ruskigt fult. Inte översatt, utan direkt använd varumärkesord. Och Google kommer från flera engelska ord varav go,  slanguttrycket oogle och ogle kan tänkas vara de viktigare. 

Och, några andra frågor är plötsligt relevanta. Uppfattar vi återigen att vissa amerikaner är arroganta? Och tycker mindre om Google? Och vill gärna på rent trots använda ordet ogooglebar så mycket som möjligt.
Ja.

#blogg100 - o63b

Fler och mer i ord.

Jo. Mer än bara det som synes vara där. I ord. Ett så kallat mervärde. Det får du i det jag kallar merord.

Ambivalent stod han vid ändmoränen och tänkte att han hatar anglosaxismer, men ändå älskar "Rolling stones". Samtidigt som han rör ihop en rockig smet till kvällens grillning. Ja, det är en äkta rullstensås, säger han högt till mig.

Lena ler och tänker att åter en gång är de kraftiga känslorna, kärleken, i hennes liv. Det känns ända in i dna:t, nickade hon igenkännande.

Sluta mobba, du min rike vän. Det är en härskarteknik jag med patos kallar retorik.

Hela samlingen av merord hittar du här.
#blogg100 - 063

Orda bildande.

Att associera är en bra hjärnövning. Det hjälper höger och vänster hjärnhalvor att samarbeta bättre. Och du lär dig att komma ihåg saker. 

Jag som i hela livet varit fascinerad av bilder och "nuet" dessa bilder beskriver delar gärna med mig. I mitt subjektiva tolkande. 
Hur tolkar du?

Värme

Utbrytningsförsök

Kompromisslös

Stolthet

Klunga

Tidigare bildord hittar du här.
Och. Alla bilder är mina egna, © Gunnar FN. Och som kreatör värnar jag om min inkomstkälla. Du kan få använda bilderna, men endast om du frågar först...

#blogg100 - 062

Lögner vi köper.

Söndag kväll. Lite mätt på helg. Och mat. Så vi funderar lite. Till exempel på inköpsrundan i affären i fredags. Det slog mig då att ljuga får en del, bara det är etablerat. Och en del lögner är så uppenbara att vi struntar i dem. Eller i värsta fall tror på dem. Så jag presenterar tre vardagslögner denna söndag.

Ibland tror jag att det är så att vi vill bli lurade. Eller? För socker är bra för människor, i lagom stora doser. Men det har blivit mycket av det goda nu, så vi letar efter möjligheten att bara få i oss liiiite av det söta. Och väljer dryck Light. 
Hallå, när kan läsk vara lätt?

Om läsk inte är bra så ofta är det väl bättre att inte dricka den alls, än en variant som inte innehåller så mycket socker, men i stället det omdebatterade aspartam.
Och allvarligt talat: är läsk light egentligen speciellt lätt för kroppen? Nä, det är det inte. Gillar du inte din söta cola, kanske det är bättre att dricka något annat än läsk över huvud taget.

Juice är ett alternativ till läsk, här är i alla fall sockerarterna naturliga, även om det kan bli för mycket av det goda även här. Men det finns några lögner även här. Nyskördad frukt till exempel, men också det relativt vanliga nypressad. (Se livsmedelsverkets definition här, sid 24) 
Nypressad? En juice som köptes i förrgår och håller minst i två veckor till. Hur i hela friden kan den vara ny-pressad. Alltså, när jag pressar till exempel apelsiner hemma, tar det maximalt 10 minuter innan den blir lite besk - när den naturliga c-vitaminen försvinner. Det vill säga hemma kan citrusfrukt knappas vara nypressad efter en kvart ens. Men i affären är juicen nypressad i veckor. Jojo!

Och så till en gammal favorit. En av de klurigaste sakerna du kan göra hemma är riktig maräng - att användas i bakverk och efterrätter. Ljuvligt gott. Klurigt eftersom visp och bunke måste vara nästan kliniskt rena. 
Och som vi alla vet (vi som var med på hemkunskapslektionerna), vad är huvudingrediensen i maräng? Jo, äggvita. 
Men titta du lite närmare på förpackningarna med marängbottnar, marängtoppar och så vidare i din butik. Inte någonstans har du med ägg i listan av ingredienser. Det närmaste de "marängerna" kommit ägg, det är i din matkasse på väg hem. 

Så gör din egen maräng, sååå svårt är det inte. Recept hittar du här. Drick god juice, men förvänta dig aldrig nypressad i butiken - det kan du bara göra hemma eller få över disk. Och light läsk? Fy bubblan.

#blogg100 - 061

Vad tidningen egentligen lär oss.

En titt i dagens tidning (Göteborgs-Posten) ger en smak av det som är och det som kommer. Fem olika artiklar och annonser har jag valt ut - tillsammans ger de en (skrämmande?) bild av Sverige.

Det handlar om att synas, om vädret, om grannsämja och om maktens tydliga språk. Allt ser du om du tittar lite tydligare.

Viktigast i veckan

GPs framsida 23 mars 2013

Under veckan var det först upprört över att Tommy Nilsson bytte namn till Black, sedan över att han deltog i reklamkampanj och till sist om hur smarta alla inblandade är. Reklamkampanjen över Chokladkakan Black var i alla fall en så kallad snackis. 
Men hallå. När vi först pratar om indignation över en artists namn, sedan vilken eventuell reklamkampanj han egentligen deltog i och sedan hyllar alla bakom? 
Den viktigaste snackisen i Sverige våren 2013? Wow. Syrien-krisen, gå och göm dig.

GP 23 mars 2013

Missunna varandra
Tre intressanta saker står det i denna artikel som kommer från Metro och TT: 1. Många anmälningar, men de flesta är inte relevanta. 2. Arbete i trädgården får en "riktigt" sjuk (vad det nu egentligen betyder) människa inte göra. 3. Och det är grannarna som anmäler. Vi lever alltså i ett samhälle av missunnsamhet, där vi bevakar varandra (Storebror behövs inte längre) och där det är inte bara ok utan bra att tjalla på varandra. Välkommen till framtiden...


Öppet nedlåtande

GP 23 mars 2013

Och så denna kortartikel från TT. En rubrik med namn, ingress i form av citat och fakta-brödtext. (Formatet i sig säger en del om hur långt redaktionen tror oss vilja läsa). 
Ett mycket tydligt exempel på retorik och härskarteknik. Det handlar om att förminska motståndaren till barn. I detta fall en förhandlingschef som tycker att motparten elektrikerna verkar lite arga. Frågan är vem som läsaren får sympati med?
Hur som helst, denna typ av retorik har tidigare varit svår att vara helt öppen med, men nuförtiden kan maktpersoner mer eller mindre raljera öppet. Vad säger det om vårt demokratiska samhälle? 

GP 23 mars 2013

Och så lite väder
Det är vår. Nästan. Snart. Kanske.
Men vårdagjämningen har varit (i onsdags) och varje dag blir längre och solen går upp högre på himlen. Dags då för markisförsäljare att passa på. Och snart dags för utemöbler, trädgårdsattiraljer. Och grillen, terassvärmaren och rosévin. Vi går mot ljusare tider. Och förhoppningsvis varmare...

GP 23 mars 2013

... för oss coola
... vi pratar mode. En fint skuren dunjacka är ju snyggt.
Men vänta! Sommardunjacka! 
Vad är det egentligen modeföretagen vet som vi andra inte riktigt förstått än. Har Golfströmmen slutat? Är istiden här. Blir sommaren lika kall som vi alla befarar (efter kallaste mars på årtionden). 
Denna annons säger mer än alla andra artiklar ovan gör om framtiden. Så passa på, köp på dig inte bara varmaste kläderna, utan även dunsängkläder och extra ved till spisen samt kom ihåg att teckna fördelaktigt elavtal. Denna sommar kan bli något i hästväg, med midsommar först när vi skottat klart.
(Alla bilder från GP 23 mars)
#blogg100 - 060

Förstärkt motsats.

– Retorik är en konst, sa Bill. 
– Rätt och rik på ord, sa Bull. 
– Ni är ju slöskarpa, sa Måns.
– Vasst sagt, sa Bill
– Dumsnällt, sa Bull.

Nej, ovanstående är inget citat, men kanske ändå en möjlig ordväxling bland Gösta Knutssons extraordinära katter. I hans miljö är just motsatssvenskan en retorisk, stilistik genomtänkt metod. Som ger djup och själ till katterna. Eller som en vän sa en gång om Pelle Svanslös: "Det är inte Pelle som är den mest intressanta katten alltid".

Motsatssvenska får du till genom att använda oxymoroner. Ord som i sin sammansättning är just en motsats, en så kallad självmotsats. Ibland gör vi det i vardagssvenskan utan så mycket tanke, ibland efter mycken tankemöda. Som jag tror i just Gösta Knutssons bearbetade stilistik.


Oxymoron. Självmotsägelseord. Ofta ett ord eller uttryck som använder motsatsen som förstärkning, till exempel jätteliten eller talande tystnad.

Ursprungligen från grekiskan, med betydelsen oxys - skarp, maros - slö. För mig har alltid engelska ordet moron varit en bra association för betydelsen av ordet. En moron är en person som inte är speciellt smart, utan beter dig illa och klantigt. Faktum är att det ordet har samma grekiska härledning (som oxymoron), med betydelsen slö.

Andra exempel på vanligt förekommande oxymoroner: grymt snäll, skitgott, bitterljuv och fulsnygg. 
Har du fler bra exempel?  

#blogg100 -059

Sexigt värre.

Hmmm. Luras jag lite? För idag handlar det om sex, ljuvliga sex. För efter fem kommer ju sex.

Sex. Räkneord för heltalet som kommer efter fem. Fornsvenskans siæx. Från grekiskans hex och sanskritens sas. Gammal allmänt indoeuropeiskt ord (sueks). 

Sex. Ah. Förkortning av sexuell, sexual eller sexualsystem. Allmän term för aktivitet som syftar till njutning och/eller fortplantning och (oftast) involverar beröring av könsgenitalier. Känsligt ämne och märvärdigt nog svårt att göra en härledning till ordet. Men ursprunget är troligtvis latinets sexus, som betyder kön. Latinets sexualis betyder relaterat till kön.

Sjätte. Ordningsord. Fornsvenska sæte eller siatte. Även det med indoeuropeisk rot, via latinets sextus och grekiskans (h)ektos. 

Sextett.Efter italienskans sextetto. Grupp eller ensemble om sex personer, oftast använt som musikalisk term.

"Som sjätte person i vår sextett sex-experter tycker jag att bokförare Gösta Sexton kan vara. Han gillar både fem och sex mycket. Han är ju expert på Linnés sexualsystem också."

#blogg100 - 058

Jämna dagar, jämna nätter.

Aaaah. Äntligen. Ljuset segrar (om än bara för ett halvår). 
Och det bara för att min bror Bengt har namnsdag i morgon. Hans dag är nämligen första dagen då dagen är längre än natten. Jo, första dagen efter vårdagjämningen.

Vårdagjämning. Enligt  astronomerna inträffar årets vårdagjämning mer eller mindre exakt 11.02 på förmiddagen 20 mars. Den är per definition när solskivans centrom passerar himmelsekvatorn, en tänkt skiva som ligger rakt ut från jordens ekvator. Man kan också säga att det är när jordens lutning gör att solen mer belyser norra halvklotet än södra. 
Enkelt uttryckt - solen syns under mer tid än när den inte gör det, för oss på norra halvklotet. SMHI förklarar det riktigt bra här. 

Bengt. Min bror. Eller en farbror. Även en god vän. Och många andra, eftersom det är rätt många som heter just Bengt. Namnet kommer från latinets Benedictus, som betyder den välsignade. För länge sedan stavades det Benkt i Sverige, men det är inte så vanligt nuförtiden.

Ljus.  Elektromagnetisk strålning. På fornsvenska lius. Gammalt indoeuropeiskt ord, där grundledet lu- har just betydelse att lysa. 

Vår. En årstid av fyra. Från latinets ver. Meteorologisk vår är det när det under minst sju dygn har varit en medeltemperatur över noll grader. Våren varar fram till dess att samma medeltemperatur passerar tio plusgrader, vilket då blir en meteorologisk sommar. Av detta resonemang förstår du att det är möjligt att det meteorologisk sett kan bli vår, vinter igen, vår, sommar och vår igen. Fast det är mycket ovanligt.
Vår kan också vara ett possessivt pronomen, besläktat med andra germanska språks ord för samma sak. Jämför med tyskans unser och engelskans our. Och faktiskt även besläktat med ordet oss (se just unser). Lite putslustigt säger gärna yngre studenter: Vi har vår i luften, var har ni er?

"Bengt, grattis! Vår vårdga idag är ju lite ljusare, just på din dag. Härligt att våren nu kommit. Välsignat, rent utav..."

#blogg100 - 057

Historisk rekonstruktion.

En av historiens mest kända affischer är skapad av J Howard Miller. Många tror att denna affisch kom till för att locka kvinnor att arbeta under arbetskraftsbristens tider under andra världskrigets USA. Detta är dock till största del en efterhandskonstruktion.

Originalet

Affischen här bredvid är en av västvärlden mest kända, och historien förtäljer:
"Det var brist på arbetskraft under krigstiden i USA, eftersom många män var upptagna med kriget. Då började industrin och myndigheter med att uppmana unga kvinnor att arbeta inom industrin, så att mängden krigsmateriel aldrig skulle sina."

Det är bara det att hela den historien är en efterhandskonstruktion, tillkommen under 80-talet. I själva verket är affischen från början endast att användas inom en industrikoncern - Westinghouse. Det till och med står på affischen när den var uppsatt, mellan 15 och 28 februari (1943). 

J Howard Miller anlitades av Westinghouse för att göra sammanlagt 42 olika affischer, varav denna var en av dem. Vardera affisch sattes upp på fabrikerna under en 14 dagarsperiod. Syftet med projektet var att höja moralen, minska frånvaron och att minska risken för konflikter på arbetsplatserna. Det vill säga, affischerna var inte till för att locka fler kvinnor till industrin, utan för att få de som redan arbetade inom fabriken att arbeta mer. 



Under 1980-talet "återupptäcktes" affischen och börjades använda som symbol för kvinnlig kraft och förmåga - till stor del inom feministrörelsen.
En som tydligt använt sig av del av budskapet är president Barack Obama, för sin kampanj "Yes, we can!" inför presidentvalet 2008. Och det finns idag mängder av affischer, foton, med mera som alla inspirerats av den första affischen. Här kan du se ett axplock av dem.

Oh, just ja. En av de mest intressanta är den blåa i botten, skapad av svenska kristdemokraternas ungdomsförbund. Att ta en av feminismens viktigaste bilder och göra den till ett budskap emot kvotering till kvinnors fördel - kan nog anser lagom provocerande...

#blogg100 - 056

Onödigt, sa Bull!

Ibland tar en del i så att de nästan spricker. Och följden blir att språket spricker. För det är inte bara fult att kombinera orden felaktigt. Det gör även språket svårare att förstå.

Akutlarmar. I en artikel hos P4 Sjuhärad. Här har skribenten/journalisten glömt den korrekta innebörden av ordet larma. Och skapat något av en tautologi*. 
Enklast förstår du att det blivit lite fel, när du försöker skapa ett ord som säger motsatsen, antingen akutnormalläge eller vardagslarm (en så kallad oxymoron). Sedan när kan ett larm vara något annat än just akut? 
Se upp, annars blir det som med vargen. Larma i onödan två gånger, så kommer ingen den tredje gången - när vargen verkligen hotar.

Mest heltäckande. Konstigt nog ett mycket vanligt uttryck. Den som  på nätet söker på just den ordkombinationen får märkligt nog mer än 30.000 träffar. Trots att den som tänker efter vet att antingen så är något heltäckande eller så är det inte det. Ordet kan helt enkelt inte kompareras**. 
Och ett mycket gott råd - när det står mest heltäckande i reklamen för något, måste du omedelbart fundera på vad varan eller tjänsten inte täcker. Varför skulle marknadsföraren annars uttrycka sig på detta vis?

Bjuda på gratis... Också ett mycket vanligt uttryck som känns både skumt och lite roligt. Märkvärdigt värre att nätsökningen på uttrycket ger fler än 290.000 träffar!
Hur kan man bjuda på ett inträde, om det är gratis? Och om facklitteraturen är gratis, måste någon bjuda på den? Och visst är det skillnad på att bjuda och att erbjuda gratis lektioner (i denna text finns båda uttrycken). 


*Tautologi. Betydelseöverflöd, eller "tårta på tårta". Finns på både gott och ont i svenskan och andra språk. Ibland en språklig finess, men oftast onödig information som snarare hindrar flödet och stilen i språket och stödjer desamma. 
Hos vissa skribenter blir dock tautologin ett smycke, ett vackert tillbehör som ger oss bilder och intrikata föreställningsvärldar. Och ibland blir det roligt. 
En av mina favoriter bland svenska författare använde detta både medvetet och framgångsrikt. Gösta Knutsson lät helt enkelt två katter förstärka texten. Försköna den, sa Bull.

**Komparation. Böjning av adjektiv eller adverb för att ange olika grader/intensitet i värde. Grammatiken pratar om graderna positiv, komparativ och superlativ - enkelt uttryckt som mycket, mera, mest.

Mer om heltäckande och andra språkkonstigheter i ett tidigare inlägg här.
#blogg100 - 055

Trivia på svenska.

Ovanliga ord för vanliga företeelser. Det vill säga saker du nästan dagligen stöter på, men inte visste hette så. Bra för nästa gång du spelar ett kunskapsspel.

De är lite krångliga, men jag tycker att de är vackra. Så kallade främmande ord som beskriver i grunden alldagliga ting. Ibland är de knöliga att komma ihåg rätt stavning, eller för allan del uttalet på. Men de har liksom en egen melodi, dessa vackra ord. Här tre exempel på ord, som alla kan tänkas dyka upp i ett frågespel någon gång. Eller så kommer du ihåg dem ändå, bara för att de är vackra...

Onomatopoetisk. Ljudhärmande. Hund heter också vovve. Varför, jo det heter ungefär som det låter - en hund säger ju liksom vov! Andra onomatopoetiska ord är krasch, bom, bang och vissla.

Patronymikon. Även kallat fadersnamn. Efternamn baserat på faderns förnamn, som Svensson, Johansson eller Andersson. Grekiska med härledning till ordet pater (fader) och som betyder bildat av faderns namn. En term som ofta används inom släktforskning, men sällan annars. 

För alla er ordnördar. Dagens efternamn som slutar på -son är oftast inte patronymika (pluralformen), eftersom de är ärvda - men en gång i tiden skapades de som patronymika...

Glossarium. En ordbok. Egentligen inte vilken ordbok som helst, utan en med "svåra" ord. Intressant är att ordet för att lära sig utländska ord i skolan är att plugga glosor. 

Från latinets glossa med ungefärlig betydelse gammalt eller främmande ord som behöver förklaring. Ursprung i grekiskans glossa som betyder tunga.

#blogg100 - 054

Fem nya intryck.

Fem bilder, fem ord. För den associative kreatören. För att fundera lite. Och för att själv hitta varianter. Väl bekomme.

Vintertung

Halvskarp

Sticks

Synas

Himmelslek

Tidigare bildord hittar du här.
Och. Alla bilder är mina egna, © Gunnar FN. Och som kreatör värnar jag om min inkomstkälla. Du kan få använda bilderna, men endast om du frågar först...

#blogg100 - 053