Mais more av merord.

Tja. Tillbaka från en språkstrapats på västra Ibiriska halvön. Där min spanska (som i sig bara är sisådär) inte helt lätt byttes ut mot att låta läspande portugisisk. Tyvärr fick jag med mig mer hem än massa bilder och goda minnen. Lite magsjuka - kanske bara för att gå ner i vikt tror jag.

Lite roligare ska vi väl ha det en fredag? Så här några försök att förmera dagens aktuella ord.

Virus. Tillsammans anfaller de, kanske mot Roslagen. Rejält fulla i alla fall.

Sjuk. Jodå. 6-8 rörelser om dagen kanske den krasslige klara av.

Feber. En älva önskar höja temperaturen. Mot slutet av vintern.
#blogg100 - 060

Sju sjuka sjuksköterskor.

Räkneorddags igen. Dags för språkövning. Att kunna säga sje-ljud korrekt. För efter sex kommer sju. Nu.

Sju och sjunde är så kallade magiskt tal, sammanhängande med vårt sätt att räkna tiden. För att kunna beskriva ett år kom sumererna på att dela upp året i 52 sju-dagarsperioder (veckor). Sedan dess är talet sju mystiskt, kanske till och med "magiskt". 
Själv tänker jag alltid på I Bergmans film Sjunde inseglet - del av slutet för oss alla enligt gammalbiblisk tro. 

Sju. Fornsvenskans siu. Samma härkomst som tyskans sieben och engelskans seven. Troligtvis gemensamt indeuropeiskt ord som även gett latinets septem. Ja, det känner du igen! I till exempel september, septett och septennium (sjuårsperiod). 

Sjunde. Räkneord, direkt härlett från ovanstående sju, från latinets septem. 

Sjuk. Fornsvenskans siuker (därav äldre uttryck att vara sjuker). Äldre germansk stam. Trots likstavighet har det inte det minsta med talet sju att göra. "Sjukt, va?"

Septett. Ensemble eller grupp om sju personer. Oftast musikaliskt. 

Inte bara är talet sju "magiskt". På svenska finns dialektalt sett flera sätt att uttala sje-ljudet i sju, vilket föranleder tungvrickande talövningar - som gudskelov inte längre anses vara de bästa av pedagogiska hjälpmedel. Till exempel: 

"Sju sjösjuka sjömän sköttes av sju sköna sjuksköterskor" eller 

"Sju sjösjuka sjömän sköttes av sjuttisju sköna sjuksköterskor på det sjunkande skeppet Shanghai". 
Båda fungerar på utländska besökare, för att de ska "förstå" hur svårt svenska är. Representativt för komplexiteten i vårt språk? Inte riktigt, va.

#Blogg100 - 064

Gripa ett sjukt ord?

Har influensan gripit dig i år? Någon av influensorna? För i år påstås det att vi inte bara har en vinterinfluensa, utan tre. Hur som helst, sjuk blir man och det tar tid innan sjukdomen släpper taget. Kanske därför influensa heter "gripa" på många andra europeiska språk?


Grippe. Vanligt franskt ord för influensa. Märkligt nog inte förekommande på svenska, trots att det är ett etablerat äldre ord i stora delar av Europa för influensa - till exempel franska, tyska och engelska. Germanskt ord, besläktat med svenskans grip. Härledning visar att det kan finnas samband med betydelsen "gripa tag i", som uttryck för hur influensa "inte släpper taget".

Gripa. Fornsvenskt ord, med germanska rötter. Finns i andra former som till exempel grepe, dyrgrip och greppa. Alla med inneboende betydelse om att "ta tag". Men som sagt, inte knutet till sjukdom på svenska.

Influensa. Relativt nytt ord, tidigast mitten på 1700-talet. Från italienskans influenza, syftande på astrologisk vidskepelse att stjärnorna påverkade med ett visst fludium , som inverkar på människors handlingar. Ordet inflytande härleds från samma vidskepliga idé, vilket gjort att en del (antagligen felaktigt) tolkat ordet influensa som om sjukdomen hade "ett allmänt inflytande", det vill säga påverkade alla i samhället.

Sjuk. Germansk ord som fanns redan i fornsvenskan. Motsvaras av engelskans sick. Finns inte i de utomgermanska språken, trots att det troligtvis kommer från indoeuropeiskans seueg.

#blogg100 - 027