Vi anpassar vårt språk efter plats, sammanhang och den vi kommunicerar med. Det är inget konstigt med det, vi försöker ju alltid att bli förstådda. Fast ibland förändras världen och vi med den. Det är ett av skälen till varför vi ständigt lär oss nya ord. Men efter att du fyllt 30 är detta svårare.
Det språk som vi lärt oss när vi som människor till slut skaffat oss ett komplett, vuxet språk (vid cirka 20-25 års ålder) sitter kvar hårt. Detta är ett skäl till varför de allra flesta har en bestämd uppfattning om vad som är rätt och vad som är fel i till exempel svenska. Det vi fått till oss i kunskap om svenskan när vi var unga vuxna sitter hårt. Det våra lärare i skolan lärde oss är vi benägna att hålla fast i hårt. Oavsett om det egentligen är korrekt svenska eller ej.
Med detta sagt, tror jag du förstår att det inte är så konstigt att nyord ofta komponeras och används av den unga delen av befolkningen. De har lättare att ta in nya språkintryck.
Nyord med funktion
Nå, nyord har ändå en praktisk funktion, eftersom de ofta är anpassade till en föränderlig värld. Detta gäller inte minst alla de tekniska uttryck som kommer med ny teknik. En del av dessa nyord är direkt onödiga. Varför ska vi säga till exempelvis printa, när det är enkelt att använda ett svenskt uttryck som skriva ut?
Men andra uttryck anger något som vi inte helt och håller kunnat beskriva med svenska ord eller uttryck tidigare, i alla fall inte utan att göra en omfattande beskrivning av vad vi menar.
Och tänker du efter finns redan många ord som vi importerat av just detta skäl. Faktum är ju att nästan alla ord på svenskan är importerade. När jag tittar på etymologin (ords härkomst) är det ytterst få ord som är konstruerade i den del av den geografiska världen som vi idag kallar Sverige. Det få jag hittat är hallon, uppehållsväder och ogooglebar. Kanske finns det något enstaka mer. Alla andra ord är importerade. De bara fanns innan du lärde dig ditt språk som ung vuxen.
Med denna insikt kanske du förstår att jag har svårt att anse att förändring är fel och osvenskt. Alla språk förändras, om än inte lika fort som de flesta tror.
Hallon ja, vill du veta mer om det ordet? Klicka här.
I morgon tre praktiska nyord, som jag tror vi får bra nytta av i framtiden...
#blogg24 - dag 7
Det finns faktiskt ytterst få saker, företeelser eller för den delen ord som är helt "svenska". Den som påstår annat är helt enkelt inte påläst. Det mesta vi fått här uppe i kalla norden är lånat, snott eller på annat sätt importerat under tidens gång. Men det finns några få ord som inte kommer utifrån...
Hallon. Tittar du i ett etymologiskt lexikon finner du mycket snart att i princip alla ord har en härledning. Latinskt, germanskt och/eller indoeuropeiskt. Det mesta har funnits förr och därmed i någon form beskrivits förr och det finns inga behov för unika, svenska ord. Men hallon är ett utmärkt undantag från den regeln. Ordet har ingen motsvarighet i andra språk, kommer troligtvis bildat från fornsvenskans hald- = backe. Alltså backbär.
Uppehållsväder. Ett ord som till exempel författaren Pär Westberg anser bara vara svenskt.
"Här kan man gå en vårkväll och tala om tro och otro, om tillit och föreställning eller bara om uppehållsvädret - detta unika svenska ord." (Ur Pär Wästbergs Stockholm)
Ogooglebar. Även om ordet till del består av ett namn på en multinationell sökmotorjätte, är det helt svenskt. Inte ens på engelska finns faktiskt en accepterad motsvarighet (ungooglable? kommer närmast, men används inte). Ordet är skapat i Sverige, för en "svensk nutida social kulturyttring" och svenskt behov. Hur länge det överlever och kommer att användas? Det är upp till dig. Fanns på nyordslistan 2012, men togs bort bland annat för att Google insisterade på det....
Ord som inte räknas:
Fika. Från knallarnas månsing (hemligspråk) och bara ett byte av stavelser i ordet av ka-ffe
Ljummen. Germanskt ord. Intressant nog tidigare även med annan, äldre betydelse än dagens halvvarm i svenskan - nämligen dov.
Dygn. Germanskt ursprung (dōᵹin), samma ursprung som för både svenskans dag och engelskans day.
#blogg - 017
