Vissa år är det upp till hela 14 veckor långt. I år bara tio. Det handlar om oxveckorna. Och de börjar idag,
Oxveckor är en längre sammanhängande period av veckor (efter helgveckor), som alla är normala - dvs inte innehåller några lediga dagar eller "aftnar". Oxveckor är veckor du måste arbeta alla dagar, efter en helgperiod. Som längst på vinter/vår 14 veckor. I år är det bara 10 veckors oxveckoperiod (11/1 - 20/3), eftersom påskveckan kommer extra tidigt i år.
Oxveckor enligt Institutet för Språk och Folkminnen (klicka).
Vet inte om du tänkt så mycket på det, men nu är det slut på helgdagar för en tid. En del av oss kallar detta för Oxveckorna. Fast det är egentligen fel tid på året. Förklaring följer...
Med oxveckorna menar de som använder uttrycket tiden mellan Trettondagshelgen och påsken. Tidigare har det bara varit fram till Fettisdagen. Eftersom Fettisdagen (17/2) inte är en arbetsfridag, räknas istället oxveckorna nuförtiden fram till påsk.
Det är en period där de vanliga veckorna inte innehåller något avbrott för helger eller festligheter. Förledet i namnet ox- kommer från uttrycket att slita som en oxe, det vill säga att arbeta tungt. Under 2015 är oxveckorna inte så många, bara elva stycken - det är nu vecka 3 och Påsken infaller vecka 14. Som mest kan de vara hela 14 veckor på raden utan helgdagar.
Dock används faktiskt uttrycket historiskt något felaktigt, för det troliga ursprunget till uttrycket oxveckor är tiden mellan Midsommar och Allhelgonahelgen. En riktigt lång tid av rena arbetsveckor (förr hade vi ju inte semester eller liknande).
Skälet varför uttrycket nuförtiden i första hand används tidigare på året än vad ursprunget sannolikt är, hör troligtvis ihop med mörker. Tidigare på året är vi inte bara tyngda av arbete, utan även av att det är så mörkt när en går upp på morgonen.
I vissa delar av Sverige (till exempel Jämtland) är det tiden direkt efter jul som är Oxveckor. Det hör i sin tid direkt ihop med säsong och klimat. Oxveckorna hör i det sammanhanget direkt ihop med högvintern (nio veckor efter midvintersolståndet).
Språkrådet gör det enklare för sig i sin förklaring till uttrycket oxveckor. Här kallas alla sammanhängande längre perioder på året utan helger och extra ledighet för oxveckor (se själv, klicka).
Alltid kommer det ett nytt år när det gamla tagit slut. Ingen nyordning där alltså. Annars är det mesta på sätt och vis både nytt och vant...
Några ord för att förklara eller kanske förgylla veckan:
Nyord. Alla dessa nya ord, en högtidsstund för många när listan över årets (2010) nyord publiceras, vilket den gjorde för någon vecka sedan. Själv är jag mest fascinerad över fascinationen. Tycker ni verkligen att det är så speciellt med att det kommer nya ord i språket? För vi har ju alltid skapat nya ord, åtminstone så länge språket funnits, eller hur? Nyord är för mig en naturlig del av det som utvecklas i den sociala grupp där vi alla pratar eller på annat vis håller på med svenska. Alla ord har någon gång varit nyord. Och när ska vi kalla ord för gammalord? Och vad heter fenomenet på till exempel engelska? Newwords? Nyord.
Nydanande. Tänk att inte bara få tänka nya tankar, utan även få dana något nytt. Att få skapa, fabricera eller konstruera något ingen annat danat förr. Eller anat förr. Nydanande är ett riktigt vacker ord som gärna får färga mitt nya år. Inga löften (det tycker jag är lite fånigt faktiskt), men ändå en vilja att försöka vara nydanande.
Oxvecka. Oh, idag dök (ett för mig) helt nytt ord upp. Härligt. Ett ord som beskriver situationen magnifikt. Oxvecka eller oxveckor är ett äldre uttryck som beskriver veckorna efter en tid av mycket ledighet och långt till nästa extrahelg. Som till exempel nu, efter jul, nyår och trettondag. Vi har 14 oxveckor framför oss, utan en enda extra ledig dag enligt kalendern. Vecka 15 från nu är påskveckan, och se: där på fredagen är en röd dag igen... Vi får kämpa på och dra jobbet så gott det går under tiden. Som oxar. Under oxveckorna.
